Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brocman, Nils Reinhold - Brod - Brod, Max - Broddarp - Broddbo - Broddetorp - Broddharvning - Broddvältning - Brodén, Torsten - Brodera - Broder Svensson - Brodinus, Johannes - Brodmann, Korbinian - Brodrick, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Brocman—Brodrick
1284
Brocman, Nils Reinhold, fornforskare
(1731—70). Blev fil. mag. i Lund 1751 och
docent där 1758, kanslist i Antikvitetsarkivet
1760 och translator i fornnordiska språk med
titeln assessor och kungl. bibliotekarie 1762.
Var en typisk 1700-talssamlare. B. utgav bl.
a. »Beskrifning öfver staden Norrköpings
början och äldre öden» (utan tryckår).
Brod, slav., vad, övergångsställe. Ingår i
stadsnamn (t. ex. Böhmisch-Brod) i s. ö.
Europa; mest känt är B. i Slavonien
(Jugoslavien), vid Sava och järnvägen Belgrad—
Zagreb. Från B. utgår järnväg till Sarajevo.
Omkr. 10,000 inv.
Brod [brät], Max, tysk författare (f. 1884).
B. skildrar karakteristiskt judiska
förhållanden och påminner ibland om Wassermann. I
sin sökan efter fördjupat andligt liv, genom
det musikaliska och bildrika språket erinrar
han om Rilke och Maeterlinck. B. har skrivit
noveller (»Tod den Toten», 1906,
»Experi-mente», 1907, »Weiberwirtschaft», 1913) och
romaner (»Ein tschechisches Dienstmädchen»,
1909, »Jüdinnen», 1911, »Arnold Beer», 1912,
»Das grosse Wagnis», 1919), dramer som »Eine
Königin Esther» (1918) och »Die Fälscher»
(1920) och diktsamlingar (»Das gelobte Land»,
1917). R-n B.
Broddarp, socken i mellersta Västergötland,
i Lidans v. källområde, 2 mil s. ö. från Herr
ljunga; Gäsene härad, Älvsborgs län; 15,75
kvkm, 290 inv. (1925). 629 har åker, 880 har
skogs- och hagmark. Ingår i Eriksbergs.
Mjäldrunga och B:s pastorat i Skara stift,
Äs kontrakt.
Broddbo, berömd mineralfyndort strax v.
om Falun. Någon gård med namnet B. skall
icke ha funnits härstädes, utan benämningen
avser endast fyndplatsen (ett par hundra m
v. om Skålpussens sydligaste parti och 1,1 ä
1,2 km rakt n. om Storgruvestöten vid Falu
gruva) för särskilt ett stort men sedermera
fullständigt bortsprängt flyttblock, som
härstammade från närmaste trakterna åt n. n. v.
och var mycket rikt på sällsynta och märk-’
liga granitpegmatitmineral (beryll, fluocerit,
flusspat, gadolinit, gahnit, tantalit, topas,
yttroeerit octh yttrotantal m. m.).
Broddbo-blocket upptäcktes 1814 under Berzelius’ och
J. G. Gahns för ej blott mineralogiens utan
även kemiens utveckling ytterst
betydelsefulla undersökningar rörande
pegmatitföre-komsterna i Falutrakten, till vilka senare
förutom B. höra även Finnbo och Kårarvet
(se dessa ord). En del av broddbomineralen
finns i Sverige, men huvudparten synes ha
gått till utlandet. N. Zn.
Broddetorp, socken i mellersta
Västergötland, strax ö. om Hornborgasjön; Gudhems
härad, Skaraborgs län; 8,35 kvkm, 202 inv.
(1925). Ligger på Brunnhemsbergets v.
sluttning och slätten nedanför. 290 har åker, 241
har skogs- och hagmark. Bildar med
Hornborga, Sätuna och Bolum ett pastorat i Skara
stift, Billings kontrakt. — Ett praktfullt
antemensale från B. finnes avbildat vid art.
Antemensale.
Broddharvning, se H a r v.
Broddvältning, se Vält.
Brodén, Torsten, matematiker (f. 1857
18/i2); professor i Lund 1906—22. Har
behandlat geometriska och matematiskt-filosofiska
frågor samt teorien för de reella funktionerna.
I »Det nittonde århundradet» har B. skrivit
en orienterande framställning av matematiken
och mekaniken. T. B.
Brodera, sy el. sticka figurer (mönster) på
tyg o. dyl. — Subst.: Broderi, Brody r.
Broder Svensson, krigare, riksråd (d. 1436).
Tillhörande en halländsk frälseätt, flyttade
han i början av 1400-talet över till Sverige
(närmast Småland) och räknades i
fortsättningen som svensk. I egenskap av
flottbefälhavare deltog han 1432, då riddare, i konung
Eriks krig mot hanseaterna, vann därvid
berömmelse som en oförvägen sjöman men blev
slutligen (1 aug.) besegrad av lybeckarna,
vilka förde honom som fånge till Lybeek.
Omsider frigiven ur fångenskapen, anslöt han
sig 1434 till den engelbrektska resningen, blev
s. å. riksråd och spelade en framskjuten roll
som Engelbrekts underbefälhavare under
dennes halländska fälttåg våren 1436. Efter
Engelbrekts död kom han i delo med Karl
Knutsson, som troligen i honom såg en ledare för
det mot Karl oppositionella folkpartiet, och
då B. på herredagen i Söderköping hösten 1436
utfor i hotfulla tillmälen mot
rikshövitsman-nen, emedan han ej blivit ihågkommen vid
den nyss verkställda fördelningen av
krono-förläningarna, tog sig Karl Knutsson härav
anledning att låta gripa och halshugga den
besvärlige motståndaren (omkr. 1 nov.). G.C-n.
Brodlnus, Johannes, biskop (1619—80).
Född i Bro i Uppland, fil. mag. i Uppsala och
präst 1647, studerade därefter i Tyskland,
Holland och Frankrike; återkom 1651. Han
blev 1652 hovpredikant, åtföljde som sådan
Karl X Gustav till Polen 1656 och blev 1657
superintendent på det 1645 från Danmark
återvunna Gotland, där han ivrigt arbetade
för svenskt språk och kyrkoskick. När
danskarna 1676 för kort tid återtogo ön,
utlämnades han som misshaglig jämte hustru
och barn samt fördes som krigsfånge till
Köpenhamn. Efter ett åns fångenskap
återvände han efter svåra vedermödor, särskilt
under Malmö stads belägring av danskarna
1677, och hugnades efter hemkomsten med
biskopsstolen i Västerås. A. G-w.
Brodmann, Kor binian, tysk läkare (1868
—1918), professor i München; nervläkare,
psykiater. Har utfört omfattande och
betydelsefulla forskningsarbeten om nervsystemets
finare byggnad. Särskilt förtjänstfulla äro
hans undersökningar över hjärnbarkens
utvecklingshistoria och över dess byggnad
under normalt och sjukligt tillstånd. A. W-dt.
Brodrick [brå’drik], gammal engelsk släkt
från Surrey, som under 1600-talets strider och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
