Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bromma (Stockholm) - Bromma (Skåne) - Brommetaller - Bromnatrium - Bromoform - Bromokoll - Bromoljetryck - Bromoljeövertryck - Brompton - Broms (anordning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Bromma—Broms
4
Bromma kyrka i Stockholm. Teckning av F. Boberg.
Ulvsundasjön, Tranebergssund, Essingefjärden
och Lovö fjärden av Mälaren samt Spånga och
Sundbyberg. B. bildar egen rote (n:o 35)
och har en areal av 2,456 har, varav 2,425
har land, med 15,788 inv. (1925). 144 har
trädgård, 722 har åker och 1,171 har
skogs-och hagmark. Kyrkan, från slutet av
1100-talet, är en rundkyrka (se d. o.) och har
fordom varit befäst. En betydande del av jorden
(omkr. 1,625 har) tillhör Stockholms stad,
som här med tomträtt upplåtit stora
områden till villa- och trädgårdsstäder
(Äppelviken, Alvik, Smedslätten, Älsten och
Ulvsunda), varjämte här finnas
förstadssamhällena B. villastad, Kungsholms villastad,
Kratsboda, Mariehäll, Grönvik, Nockeby m.
fl. Vid Nockeby bro (på
Drottningholms-vägen) ligger Nya Eriksberg, tillhörande
Tim-mermansorden. Byggnadsverksamheten har
de senaste åren varit oerhört livlig, särskilt
inom de delar, som stå i direkt
spårvägsför-bindelse med stadens centrum. I B. en del
fabriker: Stockholms benmjölsfabr., Nya elektr.
a.-b. Voltas fabriker, Uppsala gummifabr.,’
Tångens gardinfabr., Ohlssons tekn. fabr., Lars
Monténs tvål- o. ljusfabr. vid Alby m. fl. Från
B., som i äldre tider stundom varit förenat
med olika församlingar i Stockholm (Klara,
Kungsholmens, Riddarholmens), har
Sundbybergs köping avskilts. 1916—17
inkorporerades B. i Stockholms stad. O. Sjn.
Bromma, socken i s. Skåne, en halv mil n.
om Ystad; Herrestads härad, Malmöhus län;
9,66 kvkm, 550 inv. (1925). Folkmängden
minskad med mer än en tredjedel sedan 1870.
Kuperad med mossmarker. 881 har åker, 12
har skogs, och hagmark. Ingår i Sövestads
och B. pastorat i Lunds stift, Ljunits och
Herrestads kontrakt.
Brommetaller, se Bromväte under B r o
m-föreningar 1.
Bromnätrium, se Bromföreningar 2
och Natriumföreningar.
Bromofo’rm, en klar, färglös, i vatten
nästan olöslig vätska, som till sina egenskaper
mycket liknar kloroform och som har analog
sammansättning (CHBr3). Är ett värdefullt
medel mot kikhosta.
Bromoko’11, se Bromföreningar 2.
Bromoljetryck, ett av engelsmannen E. J.
Wall 1907 angivet och av hans landsman C.
Welborne Piper s. å. utarbetat fotografiskt
kopieringsförfarande. Efter ett fotografiskt
negativ framställes på vanligt sätt en bild på
bromsilverpapper (se d. o.). Bilden behandlas
med ett s. k. b 1 e k b a d, en vattenlösning,
vars huvudbeståndsdelar äro kaliumbromid
och kaliumbikromat. Därvid överföres silvret
till bromsilver, och samtidigt bildas kromoxid,
som verkar garvande på gelatinhinnan. Sedan
bromsilvret och kromoxiden avlägsnats,
behandlas bilden med tillhjälp av lämpliga
penslar, s. k. stötare, med fet färg, som
fastnar blott där gelatinskiktet är garvat
och därför relativt torrt men lämnar de
ogarvade, mera fuktiga ställena mer el.
mindre färgfria. Man får då på papperets
gelatinskikt en bild av fet färg. Då
infärg-ningen kan ske med rätt stor individuell
frihet, kan den urspr. bilden till en viss grad
omarbetas efter behag, varför b. brukas
mycket som konstnärligt fotografiskt
uttrycksmedel. — Den av fet färg bestående bilden
kan även överföras till ett skiktfritt rit- el.
akvarellpapper genom att läggas mot ett
dylikt och utsättas för kraftigt tryck i en
lämplig press. En sålunda överförd bild kallas
bromoljeövertryck el. transfer. J. H-g.
Bromoljeövertryck, se Bromoljetryck.
Brompton [brå’mton], äldre namn för
Ken-sington, stadsdel i London (se d. o.).
Broms, anordning, som har till ändamål att
genom insättandet av ett rörelsemotstånd vid
maskiner, fordon eller lyftverktyg reglera
rörelsers hastighet eller upphäva dem. B. äro
av två huvudslag: mekaniska (verkande
genom friktion) och elektriska. De förra
kunna indelas i handbromsar,
kraftbromsar (för komprimerad el. förtunnad
luft, ånga, elektricitet el. annan motorisk
kraft) och självverkande b. Av de två
första slagen äro back- el.
klossbromsar, koniska och cylindriska s k i
v-bromsar, bandbromsar och
spärr-hjulsbromsar vanligast.
1. Mekaniska bromsar. Back- el.
klossbromsar utgöras i allm. av en på den axel,
som skall bromsas, fäst cylindrisk bromsskiva,
vanl. av gjutjärn, mot vars omkrets en eller
två bromsbackar el. bromsklossar av trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
