Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broms (anordning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Broms
6
eller järn pressas medelst en kring en tapp
vridbar hävstång. För att stegra verkan kan
man förse bromsskivans omkrets med
kil-formiga spår, vari bromsbackar med
motsvarande kilform ingripa. Den koniska s k i
v-bromsen liknar den koniska
friktionskopp-lingen (se Axelkoppling). Skillnaden är,
att den inre, koniska kopplingshalvan här är
lös på axeln och genom sin förbindelse med
bromshävstången hindras att deltaga i axelns
rotation, under det att den yttre halvan i
båda fallen är fastkilad på axeln.
Broms-ningen av denna sker genom att den inre
skivan pressas in i den yttre. Vid de c
y-lindriska skivbromsarna ersättes
den inre skivan av bromsbackar, som medelst
knähävtyg pressas mot den omgivande, på
axeln fastkilade skivans inre, cylindriska
omkrets på samma sätt som vid motsvarande
axelkopplingar. Å lamellbromsar äro
de f r i k te r a n de ytorna utförda i form av
lameller, varigenom bromsverkan förstärkes.
Fig. 1.
Fig. 2.
Bandbromsar utgöras av ett böjligt
stålband, som med en hävstång tilldrages kring
en cylindrisk bromsskiva. I st. f. ett stålband
brukas någon gång ett antal kedjeformigt
förenade bromsbackar eller bromsklossar. Vid
bandbromsar skiljer man efter bromsbandets
infästning i hävstången på vanliga
bandbromsar (fig. 1) och
differential-bandbromsar (fig. 2). De senare medgiva
en känslierare bromsning. Spärrhjul
s-bromsar äro
kombinationer av
spärr- och
bromsverk. Ändamålet
med dem är vid
lyftverktyg att
möjliggöra lastens
nedfirning utan
risk endast genom
att lossa b. och
utan att denna
hindrar
drivver-kets rörelse vid
uppfordring. Fig. 3 visar en enkel
spärrhjuls-broms. Bromsskivan a sitter lös på drivaxeln,
under det att spärrhjulet b och lintrumman
äro fastkilade på denna. Spärrhjulet hålles i
en riktning av spärrhakar från bromsskivan,
så att axeln (med spärrhjulet och lintrumman)
kan rotera åt ett håll oberoende av denna men
åt andra hållet endast gemensamt med
bromsskivan. Det förra är fallet vid uppfordring,
då axeln drives och roterar i pilens (1)
riktning. Härvid står bromsskivan . stilla,
fasthållen av bromsbandet, vars hävstång för
ändamålet är försedd med en motvikt. Då axeln
stannar, hålles lasten fritt svävande genom
b. och spärrhjulet, och då b. lossas, rotera
både axeln och spärrhjulet, bromsskivan och
lintrumman i pilens (2) riktning på grund av
lastens tyngd, och lasten sänker sig.
Vid ån g- eller luf t dr i vn a b.
verkar ång- eller lufttrycket (resp, vakuum, v
a-k u u m b r o m s a r) på en i en cylinder rörlig
kolv och därifrån på själva bromsanordningen.
Elektromagnetiska b. äro även av samma slag
som ovan beskrivna (vanl. bandbromsar) men
manövreras av en i den elektriska
driftmotorns strömkrets inkopplad magnet med
rörligt ankare.
För järnvägståg har man på grund av
den ökade tåghastigheten konstruerat
kontinuerliga (genomgående) luftbromsar, så
anordnade, att bromsningen kan skötas av
föraren för hela tåget på en gång. Som
drivkraft användes i synnerhet komprimerad eller
förtunnad luft. Den viktigaste egenskapen
hos dessa bromssystem är, att de automatiskt
träda i verksamhet, om ledningen på ett eller
annat sätt öppnas, vare sig avsiktligt (n ö
d-broms) eller genom skada, således även om
en eller flera vagnar lösryckas från tåget.
Vid lufttrycks- och luftsugbromsarna kan
medelst särskilda apparater föraren
sammanpressa, resp, förtunna, luften i
bromsinrättningen, varefter han genom att utsläppa luft
ur eller insläppa luft i den s. k.
huvudledningen kan bringa bromsapparaterna på varje
vagn i verksamhet. Bromssystem av detta
slag bestå dels av anordningar på lokomotivet
för komprimering eller förtunning av luft
samt för bromsarnas manövrering, dels en
ut
Fig. 3.
efter hela tåget gående ledning för luften och
dels b. på vissa vagnar och på lokomotivet;
de mest kända systemen äro »Westinghouse»,
»New-York» och »Kunze-Knorr» lufttrycks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
