Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brooke, sir James - Brooke, Rupert - Brooke, Stopford Augustus - Brookit - Brookline - Broolyn - Brooks, Phillips - Broomé, släkt - Broomé, Emilia Augusta Clementina, född Lothigius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Brooke, R___Broomé, E. A. C.
26
land, Italien och Förenta staterna. 1863
lämnade han Sarawak, vars styrelse han överlät
åt sin systerson Charles J. B. (se ovan); han
dog på sin egendom i Devonshire. Biogr. av
G. L. Jacob (1876) och Spencer S:t John (1879).
Brooke [brok], Rupert, eng. skald (1887
—1915). Då världskriget bröt ut, var B.,
ehuru en lovande epikureisk skald, blott känd
av få. Ett år senare var han vida berömd
och älskad genom sina sonetter »1914», det
klassiska uttrycket för idealiteten hos
krigsårens engelska ungdom. Han deltog i
försvaret av Antwerpen, kommenderades sedan
till Medelhavet och dog av blodförgiftning.
»Collected poems» utgåvos 1916 o. 1918.
Brooke [brok], Stopford Augustus,
engelsk författare, predikant (1832—1916).
Född på Irland och prästvigd 1857, vann B.
i London rykte som en av huvudstadens
främsta predikanter och blev 1872 hovkaplan
hos drottning Viktoria. Han utträdde 1880
ur statskyrkan, slöt sig till unitariernas
kyrkosamfund och var predikant i detta till 1894.
B. vann stort anseende som litterär kritiker,
särskilt som grundlig kännare av den
angel-saxiska tidens litteratur. Bland hans skrifter
märkas »History of early english literature»
(2 bd, 1892), »English literature to the
norman conquest» (1896) samt en monografi över
Browning (1902). Två predikosamlingar av B.
äro övers, till sv. (1876; 1895). V. S-g.
Brookit [broki’t], ett liksom a n a t a s och
r u t i 1 (se dessa ord) av titandioxid bestående
mineral. B:s kristaller äga emellertid en lägre
grad av symmetri ån anatas- och
rutilkristal-ler. Förekommer liksom anatas, t. ex. i
Alpernas kristallina skiffrar. G. A-ff.
Brookline [bro’kläin], sydvästlig
villaförstad till Boston, Massachusetts, U. S. A., vid
Charles river; 37,748 inv. (1920).
Brooklyn [bro’klin], stadsdel i New York
(sedan 1898), på v. stranden av Long island,
vid East river; 2,018,356 inv., därav 28,450
svenskar (1920). över East river leda från
B. Brooklyn-, Manhattan- och
Williamsbury-broarna. B. har ståtliga och breda gator och
bulevarder, ss. Clinton-, S:t Marks-,
Washington-, New York- och B.-avenyerna samt
Eas-tern och Ocean parkways. Den senare utgår
från Prospect park, den vackraste bland B:s
många parker. Omkr. 500 kyrkor och många
välvårdade kyrkogårdar finnas; mest känd är
Greenwood cemetery. Bland B:s
läroanstalter intagas främsta rummet av B. institute of
arts and Sciences, grundat 1824, vartill höra
vackra museer, och av Polytechnic
institute. B:s industri omfattar sockerfabriker,
oljeslagerier, kemiska fabriker,
skeppsbyggen, glas-, färg- och tapetfabriker m. m.
Se även New York.
Brooks [broks], Phillips, amerik.
predikant (1835—93). Tillhörde
protestantisk-episkopala kyrkan och blev kyrkoherde i
Boston 1869, biskop i Massachusetts 1891. Åtnjöt
både i England och Amerika utomordentligt
stort anseende som andlig talare. Till sv. äro
övers. »Religiösa föredrag» (3 bd, 1892—95)
och »Från predikstolen och katedern» (1897).
Brooks [broks], Preston Smith,
nordamerikansk sydstatspolitiker (1819—57). Var
stor plantageägare i Syd-Carolina och 1853
—57 demokratisk led. av kongressens
representanthus. Beryktad genom sitt brutala
överfall i senatens samlingssal på
abolitionistleda-ren Ch. Sumner 22 maj 1856, vilken han efter
ett sammanträde våldsamt slog med en käpp
i huvudet, så att denne fick men därav för
livet. Ett förslag att utesluta B. ur
kongressen vann ej stadgad pluralitet, och då han
nedlade sitt mandat, blev han allmänt firad i
södern och enhälligt återvald. Episoden
räknas som signalen till våldsmedels allmänna
tillgripande i striden om negerslaveriet. V. S-g.
Broomé [bromé’], från England till Sverige
på 1660-talet inkommen släkt, som urspr.
skrev sig Broomé [bröm]. Dess stamfader,
Thomas Broomé, omtalas som
»chymi-cus» och upphjälpare av de skånska
salpeter-sjuderierna. En bror till ingenjör Ludvig B.
(se nedan) var Gustaf B. (1824—94), som
1856 blev adjunkt och 1862 professor i
statsrätt och processrätt i Lund och bl. a. utgav
»Allmänna civilprocessen enligt svensk
gällande rätt» (1882; 2:a uppl. 1890). Hans son
Svante Sten Albert B. (f. 1861 18/5)
blev 1889 vice häradshövding, verkade 1890—
1908 som advokat, blev 1908 Svenska
socker-fabriks-a.-b :s ombudsman och är sedan 1916
dess verkst. direktör.
Broomé [bromé’], Emilia Augusta
Clementina, född L o t h i g i u s,
socialpolitiker (f. 1866 13/i), gift 1891 med
civilingenjören E. L. Broomé (broder till S. S. A. B.;
se släktöversikten), änka 1893. Student 1883,
med. fil. ex. 1884,
lärarinna 1886—91 och
1894—1904.
Byråföreståndare för
Centralförbundet för socialt
arbete (C. S. A.) till 1914,
ägnade hon sig sedan
helt åt politisk och
kommunal
verksamhet. Hon var 1902—
06 ordf, i
Stockholms-föreningen för
kvinnans politiska
rösträtt, den första i
Sve
rige, och deltog i bildandet av Landsföreningen
för samma syfte. Ordf, i Frisinnade kvinnor
1914—20, led. av verkställande utskottet i
Frisinnade landsföreningen 1909—23, vice ordf, i
Sveriges liberala parti sedan 1923. Led. av
Stockholms stadsfullmäktige 1911—24, av
Stockholms folkskoledirektion 1912—17, av
Lärlings- och yrkesskolestyrelsen från dess
bildande, av sociala rådet sedan 1913 samt av
arbetslöshetskommissionen 1914—22. Fru B.
är den första svenska kvinna, som deltagit i
lagstiftningsarbetet. Såsom led. av
Lagbered
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
