Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broomé, Emilia Augusta Clementina, född Lothigius - Broomé, Ludvig - Broqueville, Charles Marie Pierre Albert de - Brorson, Hans Adolf - Brosböll, Johan Karl Kristian (Carit Etlar) - Brosch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Broomé, L___Brosch
28
ningen 1914—18 tog hon verksam och
betydelsefull del i tillkomsten av nya
giftermåls-balkens bestämmelser om makars
rättsförhållanden. 1919—23 var hon ordf, bland de
sakkunniga för kvinnans tillträde till statstjänst
samt var 1921—23 led. av 1921 års
lönekom-mitté. Hon är initiativtagare inom
fredsarbetet, har varit ordf, för Sveriges kvinnliga
fredsförening 1898—1911, led. av styrelsen för
Svenska fredsförbundet 1911—18 och av
styrelsen för Föreningen för Nationernas förbund
sedan 1919 samt utövat en omfattande
föredrags-verksamhet i sociala och politiska frågor och
även sysslat med skriftställeri. E. H-n.
Broomé [bromè’], Ludvig, ingenjör (1838
—1920). Genomgick 1859—61 högre
artilleriläroverket å Marieberg samt utnämndes 1864
till löjtnant och 1896 till major vid Väg- och
vattenbyggnadskåren. B. var en på sin tid
mycket anlitad tekniker samt 1876—80 verkst.
direktör i Stockholms nya spårvägsaktiebolag
och 1879—90 disponent vid Motala verkstad.
Särskilt gjorde sig B. känd genom
upprättande av talrika förslag till farleder,
vattenregleringar och vattenkraftanläggningar i
olika delar av landet. Bland hans mera
bekanta utredningar är det 1901—03 med
statsbidrag utarbetade förslaget till Mälarens
reglering. G. H-r.
Broqueville [bråkviT], Charles Marie
Pierre Albert de, greve, belgisk
statsman (f. 1860); tillhör en till Belgien efter
Napoleonstiden inflyttad fransk släkt. Han
blev 1892 led. av
re-presentantkammaren,
där han tillhörde den
klerikala högern, blev
1910 järn vägsminister
i ministären Schollaert
och juni 1911 jämväl
ministerpresident samt
var febr.—april 1912
interimistisk
krigsminister. Sedan valen
1912 stärkt
ministärens majoritet,
framlade B. ett
genomgri
pande förslag till ny arméorganisation, vilket
definitivt antogs juni 1913, nästan fullständigt
genomförde allmän värnplikt och stadgade 14
månaders tjänstetid vid infanteriet. Ett
kleri-kalt färgat skollagsförslag genomdrevs i maj
1914 och stadgade bl. a. obligatorisk skolgång
samt statsunderstöd till privata
konfessionella skolor. B. var ministerpresident vid
världskrigets utbrott aug. 1914, stod i
spetsen för den i Havre residerande belgiska
regeringen till juni 1918 och var juli 1917—
juni 1918 därjämte utrikesminister. Han var
från nov. 1918 inrikesminister i ministären
Delacroix, avgick 1919 och sökte maj 1925
förgäves bilda en ny ministär. V. S-g.
Brorson, Hans Adolf, dansk biskop och
psalmdiktare (1694—1764), präst i sin
födelsesocken Randrup i Sönderjylland 1722—29, i
Tönder 1729—37, stiftsprost i Ribe 1737 och
biskop där från 1741. B:s verksamhet infaller
under den danska pietismens blomstringstid.
I motsats mot Kingo, som nådde högst i sina
passions- och
påskpsalmer, blev B.
särskilt julens psalmist.
Han inledde sin
psalmdiktning med att utge
ett litet häfte
julsånger (1732—36), i
vilket funnos några av
danska kyrkans mest
populära julpsalmer:
»I denne söde juletid»,
»Den yndigste rose er
funden», »Her komme
dine arme smaa» m. fl.
Senare (1739) samlade han alla sina psalmer
under titeln »Troens rare klenodie», där vi
påträffa psalmen »Op, al den ting, som Gud har
gjort», vilken lär ha förvärvat B. Kristian
VI :s synnerliga gunst och skaffat honom
biskopsstolen. Efter hans död utkom hans
»Svanesång» med 68 originalpsalmer. B:s religiösa
diktning utmärker sig för innerlighet och
skönhet, och hans psalmer äro i hög grad
sångbara, varför de blivit synnerligen
värderade inom Danmarks kyrka. Jämte Kingo
och Grundtvig räknas han till dess största
psalmsångare. I svenska psalmboken med 1921
års tillägg finnas 3 psalmer av B. (452, 669,
671). — B:s bröder Ni kol a j B. (1690—
1757) och Broder B. (1692—1778) voro
även prästmän och psalmdiktare. — Litt.:
A. D. Jörgensen, »H. A. Brorson» .(1887);
J. Hansen, »H. A. Brorson og hans brödre»
(1894). A. G-w.
Brosböll, J ohanKarlKristian, dansk
författare (1816—1900) under märket Carit
E 11 a r. 1853—85 var han
bibliotekstjänste-man. 1839 utgav B. berättelsen »Smuglerens
sön», som vann stor framgång och följdes av
ett stort antal romaner: »Madsalune» (1841),
»Gjöngehövdingen» (1853) och dess
fortsättning »Dronningens vagtmester» (1855),
»Fangen paa Kalö» (om Gustav Vasa, 1877) och
»Viben Peter» (1878) samt smärre noveller
som »Herregaardshistorier» (1853),
»Herre-mænd» (1855) och »Flygtende» (s. å.). Hans
frodiga uppfinningsförmåga och levande
be-rättargåva gjorde honom synnerligen populär,
framför allt bland ungdomen. Med icke
mindre framgång uppträdde B. som
skådespels-författare. Åtskilliga av hans noveller äro
övers, till sv. (»Vendetta» 1892, m. fl.). Se
vidare »Carit Etlars minder» (1896), berättade
av hans andra hustru, Augusta B., född
S c h u 11 z, som efter mannens död tog hans
pseudonym till sitt borgerliga namn.
Brosch, bröstsmycke för kvinnor, urspr.
nyttjat till att sammanhålla dräkten, numera
oftast begagnat till prydnad. B. göres av ädel
metall eller sten och är på baksidan försedd
med en (säkerhets-)nål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
