Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Browne, Thomas Arthur - Browne, sir Thomas Gore - Browne, William - Brownhills - Browning - Browning, Elizabeth Barrett - Browning, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Browne, Th. G__Browning
46
liv. B. utgav serien »Tom Browne’s annual».
Monogr. av A. E. Johnson (1910). G-gN.
Browne [braun], sir Thomas G o r e,
brittisk koloniguvernör (1807—87).
Tjänstgjorde som officer 1824—51, blev 1851 överste
och guvernör på S:t Helena och tillträdde
sept. 1855 den just då mycket svåra och
ansvarsfulla guvernörsposten på Nya Zeeland.
Under B:s ämbetstid utbröt 1860 andra
mao-rikriget, delvis föranlett genom en olyckligt
formulerad proklamation av B. mot
upprors-rörelsen bland maorierna. Vid upprorets
kuvande visade han hårdhänt kraft. B. ersattes
dec. 1861 av sir George Grey, var 1862—68
guvernör i Tasmanien och adlades 1869. V. S-g.
Browne [bråun], William, engelsk skald
(1591—omkr. 1643). Skrev i Spensers
pastorala diktart bl. a. »Britannia’s pastorals» (3
delar; 1—2 1613—16, del 3 utkom först 1852)
och en samling ekloger, »The shepheards pipe»
(1614). B:s känsliga naturskildringar ha
påverkat Milton och i senare tid Keats. Hans
samlade verk utgåvos i 2 bd av W. C.
Haz-bit. Litt.: Moorman, »William B., his
Bri-tannia’s pastorals» (Strassburg 1896). V. S-g.
Brownhills [brau’nhilz], stad i eng. grevsk.
Stafford, 18 km n. om Birmingham; 18,241
inv. (1921). Kolgruvor och järnindustri.
Browning [brau’nirj], automatisk pistol,
konstruerad av amerik. ingenjören J. M.
Browning (f. 1855). Officersmodell i Sverige 1907.
Jfr Handeldvapen.
Browning [brau’niii], Elizabeth
Barrett, engelsk skaldinna (1806 “/s—61 29/»), f.
Barrett. Äldst av elva syskon och ytterligt
brådmogen, lärde hon sig som åttaåring
grekiska och slukade
engelsk och främmande
litteratur; hennes far,
som behandlade henne
som ett underbarn, lät
trycka ett epos, som
hon skrev 1819. Ett
svårt olycksfall gjorde
henne 1821 nästan
till invalid; under
långa sjukdomsår
sysselsatte hon sig blott
med läsning och
författarskap. 1836 flyttade
familjen till London, där hennes hälsa
ytterligare försämrades genom en lungblödning
och sorgen över en broders död. Anonymt
utgav hon 1826 »An essay on mind, and other
poems», 1833 en övers, (sedan omarb.) av
Aischylos’ »Fjättrade Prometheus» och med
eget namn 1838 »The seraphim, and other
poems», som 1844 följdes av två band
»Poems». Aret därpå gjorde hon bekantskap
med den sex år yngre skalden Robert
Browning, och ömsesidig kärlek uppstod snart
mellan dem. Hennes despotiske fader motsatte sig
dotterns giftermål, vilket därför skedde i
hemlighet 1846, varpå hon rymde från
fädernehemmet. Makarna bosatte sig i Florens, där
hon efter femton års sällsynt lyckligt
äktenskap dog och där hon begrovs. Hennes
senare alstring omfattar »Sonnets from the
por-tuguese» (utg. 1847 o. 1850), vari hon biktar
förlovningstidens kärlekskänslor, »Casa Guidi
Windows» (1851), som uttrycker hennes
beundran över italienarnas frihetsstrider,
blank-versromanen »Aurora Leigh» (1856), där hon
skildrar hur två älskande skiljas åt, emedan
mannen ej vill tillåta henne en självständig
verksamhet som författarinna, men efter hans
misslyckande slutligen förenas, och »Poems
before congress» (1860), politiska dikter. —
Fru B. var en själsstark, självständig,
spiri-tualistisk natur. Hennes kärlekssonetter
fyllas av djup lidelse och ädel kvinnlighet; med
»The cry of the children» m. fl. dikter deltog
hon i tidens sociala reformsträvanden, och
för Italiens befrielse ägde hon en lågande
hänförelse. Medlidande, ideell trosvisshet och
didaktik känneteckna hennes diktning.
Jlen-nes samlade verk utkommo i 6 bd 1890,
hennes brev i 2 bd 1897 och brevväxlingen
mellan makarna B. i 2 bd 1899. Se monogr. av
G. M. Merlette (1904), P. Lubbock (1906), J.
Flew (1924) och E. Key i »Människor».
Browning [bråu’nin], Robert, engelsk
skald (1812 7/8—89 12/is). Son till en
förmögen bankman, fick B. växa upp i frihet och
fullkomligt ägna sig åt vad som mest
intresserade honom, poesi och
musik framför allt,
undervisades i hemmet,
som var konstnärligt
och harmoniskt, och
besökte blott en kort
tid universitetet i
London. 1833 utgav han
»Pauline», besökte 1833
-34 Ryssland och väck •
te 1835 uppseende
inom Londons litterära
kretsar med den
dialogiska dikten »Pa-
racelsus». På uppmaning av skådespelaren
Macready skrev han skådespelet »Strafford»
(uppf. 1837), vilket på scenen hade lika liten
framgång som hans flesta följande dramatiska
verk, »King Victor and king Charles» (1842),
»The return of the druses» (1843), »A blot
in the scutcheon» (s. å.), »Colombe’s
birth-day» (1844; uppf. 1853 med stor framgång i
London), »Lur ia» och »A soul’s tragedy»
(1846). Efter en resa 1838 till Italien, som
han kallade sitt universitet, offentliggjorde
han 1840 »Sordello», vars motiv är förlagt
till den italienska medeltiden. Under titeln
»Bells and pomegranates» (Klockor och
granatäpplen; sådana skulle smycka
översteprästens klädnad enligt 2 Mos. 28: 33) utgav
han 1841—46 åtta diktverk, de sex
ovannämnda, senare dramerna »Pippa passes»
(1841; »Pippa går förbi», övers, av K. G.
Ossiannilsson 1907), den originella,
dramatiskt formade skildringen av hur en italiensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
