Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brummerska skolan - Brumstämma - Brun, släkt - Brun, Christen - Brun, Hans Jacob - Brun, Harald - Brun, Johan Lyder - Brun, Johan Nordal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Brumstämma—Brun, J. N.
60
gatan 18 i ett för dess räkning av
aktiebolaget Brummerska skolhusbyggnaden uppfört
hus. »Stiftelsen Brummerska skolan» fick
1918 övertaga anstalten med inventarier och
fonder och har till uppgift att upprätthålla
skolan samt tillse, att den i huvudsak ledes
efter de grundsatser, som förut varit
bestämmande för densamma. Stiftelsens
angelägenheter omhänderhavas av en direktion av 7
led. — Skolan hade höstterminen 1924 761
lärjungar och omfattar kindergarten,
småskola med 3 klasser för flickor och 3 klasser
för gossar (de senare beredas för inträde i
statens läroverk) samt 8-klassig högre
flickskola med normalskolekompetens. Skolan
åtnjuter understöd både av staten och av
Stockholms stad. Föreståndarinnor för läroverket
ha varit: läsåren 1882—1914 doktorinnan
Eugenie Steinmetz, f. Brummer, läsåren 1914
—24 fröknarna Ellen och Anna Kruse. Vid
början av höstterminen 1924 övertogs
ledningen av fröken Gunhild Almén såsom
föreståndarinna.
Brumstämma, sångstämma, som genom ett
brummande med sluten mun (con bocca chiusa)
ackompanjerar en melodi.
Brun, norsk prästsläkt. Biskop Johan
Nordal B. (se nedan), sonson till en organist i
Röros, var farfar till kyrkoherden Sven B.,
och denne var far till biskop Christen B. (se
nedan). En brorson till Sven B., kyrkoherden
Johan Nordal B. (1839—1909), ivrare för
sjömansmissionen, var far till prof. J. Lyder
B. (se nedan). Skådespelaren Johannes B:s
(se nedan) farfar var på mödernet syssling
med biskop J. N. B. — H. B. (se nedan) och
H. J. B. (se nedan) höra till andra släkter
med samma namn.
Brun, Christen, norsk biskop och
teologisk författare (1846—1917), son till Sven
B. Teol. kand. 1870, vann B. 1871 accessit
för besvarande av universitetets prisuppgift
i kyrkohistoria (utg. under titeln »Pietismens
begreb og væsen» 1873; sv. övers. 1874). B.
var föreståndare för en folkhögskola och ett
lärarseminarium och övergick 1887 till
praktisk prästerlig verksamhet som kyrkoherde i
Bergen. Sitt kyrkohistoriska författarskap,
utmärkt genom grundliga studier och klarhet
i framställningsformen, fortsatte han bl. a.
med »Oplysningens tidsålder» (1893). Till
biskop i Hamar utnämndes B. 1906. Biogr.
av A. Brandrud (i Norsk Teol. Tidsskrift
1918). A. G-w.
Brun, Hans Jacob, norsk militär (1661
—1739). Deltog som volontär i franska
arméns fälttåg i Flandern (bl. a. i slaget vid
Neerwinden 1693), blev 1694 kaptenlöjtnant
i norska armén, deltog 1705 i kriget i Skåne,
blev 1709 kommendant på Fredriksten och
1710 överstelöjtnant. Befarande svenska
angrepp, utförde han omfattande
förstärknings-arbeten på fästningen och hade 1716 största
förtjänsten av staden Fredrikshalds och
fästningen Fredrikstens försvar mot Karl XII,
särskilt avvärjandet av det nattliga angreppet
4 juli s. å. Tvister mellan B. och det tappra
borgerskapets ledare Peder Colbjörnsen
föranledde tillsättandet av en
undersökningskommission rörande B:s åtgöranden under
dessa strider, och 1717 förflyttades han som
överste till Fredrikstad. Han blev 1733
generalmajor och tog avsked 1736. — Litt.: C. O.
Munthé, »Fredrikshalds og Fredrikstens
histo-rie indtil 1720» (1906). V. S-g.
Brun, Harald, norsk målare (f. 1873).
Studerade i Oslo, Tyskland oeh Köpenhamn,
är sedan 1905 konservator i Oslo (Kristiania)
konstmuseum, där han även är representerad,
och har sedan 1920 en konsthandel i Oslo. B.
målar med skicklig hand och koloristisk
begåvning porträtt, unga kvinnor och blommor;
har utfört utsökta porträtt även i teckning
och radering. G-g N.
Brun, Johan Lyder, norsk teolog (f.
1870), sonsons sonson till biskop J. N. B.,
sedan 1897 professor i nytestamentlig teologi
vid universitetet i Oslo, teol. hedersdoktor i
Köpenhamn 1917, prästvigd 1924. Bland B:s
skrifter märkas »Paulus’s lære om loven»
(1897), »Fra Jesu liv og fra aposteltiden»
(1903), »Jesu billede» (1904), »Jesus og det
gamle testamente» (1908), »Jesu evangelium»
(1916; hans förnämsta arbete), »Paulus’
kriste-lige tanker» (1919), »Fader vor i lys av
historisk forskning» (1920) och »Det nye
testamente i lys av historisk forskning» (1922). I
Norges teologiska och kyrkliga liv under de
senaste årtiondena har B. varit en
förgrundsgestalt, likaså inom den skandinaviska
kristliga studentrörelsen. Han blev ledande inom
det kyrkliga framstegspartiet och insattes av
stortinget i den stora kyrkokommissionen
1908—11, som åstadkommit en rad kyrkliga
reformer. B. uppsatte 1900 tills, m. Odland
och Michelet Norsk Teologisk Tidsskrift och
är alltjämt en av dess utgivare. 1913—20
var han redaktör av det kyrkligt frisinnade
Norsk Kirkeblad. En teologisk festskrift
tillägnades honom 1922. Hj.H-t.*
Brun, Johan Nordal, norsk präst och
författare (1745—1816). Var 1772—74
kap-lan i sin födelseförsamling Brynesset vid
Trondhjem, kom
därefter till Bergen och
blev biskop där 1804.
B. gjorde sig först känd
som tragediförfattare
(»Zarine» och »Einer
Tambeskielver», båda
1772). »Zarine», det
första
originalsorgespel, som uppfördes på
dansk scen, anslöt sig
troget till den franska
tragedistilen och torde
vara mest bekant
ge
nom Wessels parodi »Kjærlighed uden
strömper». B:s dikter »For Norge, kæmpers födeland»
oeh »Boer jeg på det höje fjæld» m. fl. blevo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
