Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunkeberg - Brunkol - Brunkolskoks - Brunkolstjära - Brunkow (Brunke), Johan von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Brunkol—Brunkow
74
Dagbrott i en brunkolsgruva vid Senttenberg (Niederlausitz) med upprättstående stubbar av Taxodium distichum.
Sedan 1911 genomskäres B. även i öst—västlig
led av östra delen av Kungsgatan, en av
Stockholms viktigaste trafikleder. Åsen har
troligen fått sitt namn efter kung Birger
Magnussons drots Johan Brunkow (se d. o.), som
här avrättades 1319.
Det mest lysande minne, som anknyter sig
till B., är det ryktbara slag, som utkämpades
på åsen och vid dess sidor 10 okt. 1471 mellan
svenskarna under Sten Sture d. ä. och en
dansk här under konung Kristian I. Mot
Kristian, som belägrade Stockholm, hade Sten
Sture samlat en bondehär, med vilken han
norrifrån anryckte mot danskarna, som
för-skansat sig på B. och framskjutit en mindre
avdelning västerut i närheten av Klara kloster,
ö. om åsen underhöll en träbro över en av
Näckströmmen genomfluten sumpmark deras
förbindelse med Käpplingeholmen (nu
Blasie-holmen), där deras flotta låg för ankar.
Medan Nils Bosson Sture med en mindre styrka
(dalkarlar) gjorde en kringgående rörelse åt
ö., stormade svenska huvudstyrkan under Sten
Sture uppför B:s västra sluttning, varjämte
ett utfall från staden företogs mot B:s södra
sida. Sedan två stormningar avslagits av
danskarna, vände sig Sten Sture mot den
danska avdelningen vid Klara kloster. De
danskar, som skyndade ned till undsättning,
drevos tillbaka uppför berget, följda av
svenskarna, och samtidigt angrepos dessa från ö.
av dalkarlarna. Danskarna nödgades nu
retirera till fartygen, varvid en mängd av dem
drunknade i Näckströmmen, enär bron (enligt
uppgift till en del förstörd av Stockholms
borgare) brast under de flyende. Danskarnas
förluster uppges till omkr. 500 man stupade,
900 drunknade och 650 tillfångatagna.
Slagets utgång hade visat, att svenskarna
mäktade besegra unionskonungen, och detta
bi
drog väsentligt att stärka nationalkänslan,
för lång tid framåt förlama det svenska
uni-onspartiet och stämma danska riksrådet
freds-vänligt. Till minne av segern uppsatte Sten
Sture i Storkyrkan som votivbild den ståtliga
S:t Göransgruppen.
Brunkol, en fossil, brun kolart, som i
egenskaper står ungefär mellan stenkol och torv:
stundom äro b. täta och fasta, stundom
luckra och jordartade. De äro lätt antändbara
och brinna med sotande låga. B. äro till
största delen autoktont (se A 11 o k t o n a)
bildade, och stundom kan man i brotten se
stubbar av de stora barrträd, som väsentligen
lämnat materialet. Ofta förekomma i b.
partier, som bibehållit den ursprungliga
trästrukturen, egentlig lignit. B. förekomma i
tertiär-formationen, därför ofta kallad brunkol
s-formationen, särskilt i n. Tyskland
samt i Böhmen, Österrike, på’ Island,
Färöarna och i Nordamerika. Lagren äro i
allmänhet blott några meter mäktiga och
brytas oftast i dagbrott. B. användas som
bo-stadsbränsle i stor utsträckning, vanl.
sammanpressade till briketter. Under och efter
världskriget ha b. fått ökad betydelse i
Tyskland och ersätta i stor skala stenkol även i
industrien; i n. Tyskland nyttjas övervägande
b. som bränsle i elektricitetsverk. K. A. G.
Brunkolskoks, se Brunkolstjära.
Brunkolstjära, en brunaktig, mycket
illaluktande, tjockflytande tjära av låg spec.
vikt (0,8—0,9). B. bildas vid torrdestillering
av brunkol, varvid brunkolskoks fås
som biprodukt. Brunkolskoksen nyttjas föga
till följd av sin pulverformiga beskaffenhet.
Ur b. utvinnas framför allt paraffin (se d. o.)
och brännoljor. I. B.
Brunkow (Brunke), Johan von, drots
(d. 1319); son till Werner von B., vilken under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
