Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunnby - Brunnbäcks färja - Brunneby - Brunnen - Brunner, Heinrich - Brunnerska körtlarna - Brunnhem - Brunnius, Ericus Erici - Brunnmark, Gustaf - Brunnow, Philipp - Brunnsdrickning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Brunnbäcks färja—Brunnsdrickning
78
B. municipalsamhällena Mölle (704 inv.) och
Arild (354 inv.) samt fiskläget Lerhamn. Rikt
på fornlämningar. 2,776 har åker, 921 har
skogs- och hagmark. Pastorat i Lunds stift,
Luggude kontrakt.
Brunnbäcks färja, se Brunbäcks färja.
Brunneby, socken i v. Östergötland, 15 km
ö. om Motala; Bobergs härad, Östergötlands
län; 42,59 kvkm, därav 5,66 kvkm vatten;
1,571 inv. (1925), därav 400 i Borensbergs
municipalsamhälle. Delas av Boren, Motala
ström och Norrbysjön i en sydlig, bördig
slättbygd och ett nordligt, kuperat
skogsområde. 1,015 har åker, 2,407 har skogs- och
hagmark. Egendomar: Brunneby och
Kungs-Norrby. Ingår i Klockrike och B. pastorat,
Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs kontr.
Brunnen, by i Schweiz, kant. Schwyz, vid
Vierwaldstättersjön och Gotthardsbanan, 440
m ö. h. Betydande turistort. Omkr. 3,500 inv.
— I B. förnyade kantonerna Schwyz, Uri och
Unterwalden 1315 det förbund, som blev
grundval för Schweiziska edsförbundet.
Brunner [bro’-], Heinrich,
österrikisktysk rättshistoriker (1840—1915). Född i
Wels i övre Österrike, blev B. ordinarie
professor i rättshistoria i Leniberg 1868, i Prag
1870, i Strassburg 1872 och i Berlin 1873 samt
erhöll titeln geheimejustitieråd. Bland hans
talrika skrifter märkas främst det
banbrytande arbetet »Die Entstehung der
Schwur-gerichte» (1872), hans monumentala, även för
kännedomen om äldre nordisk rätt
betydelsefulla huvudarbete »Deutsche Rechtsgeschichte»
(2 bd, 1887—92; bd 1 i 2:a uppl. 1906), den
mycket anlitade handboken »Grundzüge der
deutschen Rechtsgeschichte» (1901; 9:e uppl.
1913), »Geschichte der englischen
Rechtsquel-len in Grundriss» (1909) och »Luft macht frei»
(1910). Han var medlem av ledningen för
utgivningen av »Monumenta Germaniæ
histo-rica» och av kommissionen för utgivande av
»Deutsches Rechtswörterbuch» (1914 ff.). B.
blev 1908 led. av sv. Vet.-akad.
Brunnerska körtlarna, Gla’ndulae
brunne-riänae, körtlar, belägna tätt under
slemhinnan i tolvfingertarmen. Till sin byggnad
likna de de körtlar, som ligga i
magslemhin-nans pylorusdel, och anses äga ungefär samma
funktion som dessa (jfr Körtel). J.E.J-n.*
Brunnhem, socken i mellersta
Västergötland, n. n. ö. från Falköping; Gudhems härad,
Skaraborgs län; 15,99 kvkm, 262 inv. (1925).
Omfattar östra och större delen av
Brunn-hemsberget, en sydlig utlöpare till Billingen
(se d. o.). 613 har åker, 690 har skogs- och
hagmark. Ingår i Stenstorps, B:s, Södra
Kyr-ketorps, Segerstads, Val torps och Håkantorps
pastorat i Skara stift, Falköpings kontrakt.
Brunnius, Ericus Eric i, superintendent
(1597—1664), prof, i historia i Uppsala 1636,
teol. prof. 1645, superintendent i Göteborg
1647. Utmärkte sig genom varmt intresse för
skolväsendet och ivrade för konkordieformelns
erkännande som symbolisk skrift. B.
förskaffade Göteborg dess första boktryckeri.
Brunnmark, Gustaf, präst (1773—1814),
legationspredikant i London. Var stiftare av
Svenska bibelsällskapet (se d. o.).
Brunnow [bro’nåf], P h i 1 i p p, rysk
diplomat av baltisk (kurländsk) härkomst (1797—
1875). Studerade i Leipzig, inträdde 1818 i
rysk diplomatisk tjänst och blev 1840
sändebud i London, där han lyckades få till stånd
kvadruppelalliansen av 15 juli s. å., som enade
alla stormakterna utom Frankrike mot
Muhammed Ali (se Orientaliska frågan).
B. uppträdde medlande i Englands konflikt
med Grekland 1850 och tog 1852 verksam del
i Londonkonferensen om tronföljden i
Danmark. Då B. till följd av Krimkrigets
utbrott måste lämna England (1854), blev han
1855 sändebud i Darmstadt. Han var andre
rysk delegerad på Pariskongressen 1856, blev
1857 sändebud i Berlin men återtog 1858 sin
gamla post i London och stannade där till
1874 med avbrott för ett halvårs
sändebuds-tid i Paris 1870—71. På Londonkonferensen
om danska frågan 1864 sökte han förgäves
hävda danska monarkiens integritet. För sin
medverkan i konferensen i London om
Darda-nellerna och Svarta havet 1871 lönades han
s. å. med grevevärdighet. (V. S-g.)
Brunnsdrickning, planmässigt ordnat
drickande av s. k. hälsobrunnsvatten för
behandling av sjukdomstillstånd. B:s historia går
mycket långt tillbaka. I Indien och Grekland
funnos bekanta undergörande källor.
Hippo-krates, som undersökte en del mineralkällor,
uppräknar flera, som innehålla järn, silver,
guld, koppar, svavel, alun m. m. De gamle
trodde emellertid, att »något gudomligt»
(ani-ma fontis, källans själ) bodde i källan och
att det var detta, som var det huvudsakligen
verksamma. Efter kristendomens införande
tillskrev man (i st. f. källans själ) i många
fall helgonen källans hälsobringande förmåga.
Man gick till källan på vissa bestämda dagar
och offrade åt källans skyddspatron eller
helgon, oftast slantar, värdeföremål o. dyl., vilka
nedkastades i källan. Man skilde strängt
vat-tendrickningen från tvagningen, som också ofta
ägde rum i deh heliga källan. Det var först
genom den kemiska analysen, som klarhet
började vinnas över mineralkällornas faktiska
verkningar, d. v. s. över deras
farmakodyna-miska betydelse. — Under 1600-talet var det
vattnet såsom sådant, icke dess mineralhalt,
som ansågs ha betydelse, och därför lade man
an på att förtära så stora vattenmängder som
möjligt, enär man höd före, att kroppen
skulle grundligt genomspolas och utsköljas.
Tidens b. inleddes därför gärna med en
grundlig purgation. Därom berättar K. Gessner
1562 från Baden i Schweiz. Urban Hjärne
omtalar från Medevi, hurusom det ej var
någon ovanlighet, att en brunnsgäst där drack
2—3 kannor på morgonen. Varje glas rymde
omkr. 300 g, och man konsumerade således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
