Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brücke, Ernst Wilhelm - Brückner, Alexander - Brückner, Eduard - Bryennios, Nikeforos - Brygd - Brygga - Bryggareföreningen - Brygge - Brüggemann, Hans - Bryggeri - Bryggesaa, Aasulv Olsen - Bryggtråd el. Reokord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Brückner—Bryggtråd
100
siologischen Grundlagen der neuhochdeutschen
Verskunst» (1871). Till sv. översattes 1871
»Menniskokroppens skönhet och fel». Led. av
sv. Vet.-akad. 1885.
Brückner, Alexander, tysk-rysk
historiker (1834—96). Född i Petersburg,
studerade B. vid tyska universitet, var professor
vid kejserliga realskolan i Petersburg 1861
—67, i Odessa 1867—72 och i Dorpat 1872
—91. Av politiska skäl 1891 transporterad
till Kazan med pension och utan
tjänstgöringsskyldighet, föredrog B. att för sin
återstående levnad slå sig ned i Jena. Bland hans
skrifter märkas en skildring på ryska av
rysksvenska kriget 1788—90 (1869), »Peter der
Grosse» (1879), »Der Zarewitsch Alexej» (1880),
»Katarina II» (1883), »Potemkin» (1891) och
en ofullbordad »Geschichte Russlands» (del I
1896). B. utgav även en samling aktstycken
om N. P. Panin (6 bd, 1888—92).
Brückner, E d u a r d, tysk geograf (f. 1862),
son till A. B. Professor i geografi 1888 i Bern,
1904 i Halle, från 1906 i Wien. B. har
uppställt en uppmärksammad teori om klimatets
fluktuationer med omväxlande nederbördsrika
och relativt torra perioder på 35—36 år och
är en av de ledande glacialgeologerna. Tills,
m. A. Penck har han utforskat Alpernas
gla-cialgeologi och därom utgivit ett
sammanfattande verk, »Die Alpen im Eiszeitalter»,
I—III (1901—09). Sedan 1906 utger han
Zeit-schrift für Glazialgeologie. K. A. G
Brye’nnios, Nikeforos, se Nikeforos
Bryennios.
Brygd, se Hajar.
Brygga. 1. En från land i ett vatten
utbyggd, fast eller flytande anläggning, i
allmänhet avsedd att underlätta angörandet av
land för en farkost. — 2. På fartyg detsamma
som kommandobrygga.
3. Anordning för mätning av diverse
elektriska storheter, såsom ledningsmotstånd
(Wheatstones och Thomsons bryggor),kapacitet,
di-elektriska förluster (Carey Fosters brygga)
och induktans (Heavisides brygga). A. L-m.
4. Se B r o 11 n i n g, sp. 34.
5. Brygga (el. Bro), en form av
tandprotes (konstgjord ersättning). Den består
dels av å tändernas kronor eller rötter
an-bragta konstgjorda kronor eller inlägg, dels
av en mellan- el. bredvidsittande ersättning
av kronliknande form. Se vidare
Tandprotes. H. R-g.
Bryggareföreningen, se Svenska
bryggareföreningen.
Brygge, flarn. Brugge, fr. Bruges, ty. Brügge,
huvudstad i belg. prov. Västflandern, vid
Roya, 12 km s. om nordsjöhamnen Zeebrugge,
med vilken B. förbindes genom Canal
mari-time; 52,861 inv. (1924). Biskopssäte. B. är
en konststad av medeltida utseende.
Katedralen S:t Sauveur är från 1100—1300-talen,
kyrkan Notre-dame från 1100-talet med ett
122 m högt torn (1297). I S:t Johanneshospi-
talet, från 1100-talet, finnas berömda
målningar av Memling, däribland S:ta Ursulas
helgonskrin, mästarens berömdaste verk.
»Hallen», vid stadens centrum Grand’ place, är
byggd på 1200- och 1300-talet och är
försedd med ett 107,5 m högt torn, B:s ryktbara
»beffroi», vars klockspel räknar 49 klockor.
Stadshuset, Hotel de ville, började uppföras
omkr. 1376. B:s stadsbibliotek omfattar 50,000
bd och 600 handskrifter. I stadsmuseet
inrymmas målningar av Jan van Eyck,
Memling, Gerard David och andra flandriska
mästare. Det gamla patricierhuset Hotel
de Gruuthuuse är sedan 1889 museum med
bl. a. en utsökt samling spetsar. Bland
läroanstalter märkas ett biskopligt seminarium
och en konstakademi. Spetsknyppling. En
fjärdedel av B:s inv. åtnjuter fattigunderstöd.
— B. omtalas redan på 600-talet och blev vid
mitten av medeltiden Flanderns största
sjöstad och jämte Venezia och Yperen Europas
största handelsplats. Det behärskade den
engelska ullmarknaden och var en stapelplats för
hansan. B. låg på denna tid vid Zwyn, en
arm av Nordsjön, som småningom fylldes av
sand och vid 1400-talets slut var helt och
hållet uppgrundad. Vid denna tid råkade B. i
förfall, och handeln drog sig över till
Antwer-pen. — Litt.: H. Hymans, »Bruges et Ypres»
(1901; ty. uppl. 1904) ; F. Brangwyn, »Bruges»
(1919). — Jfr vidstående plansch. J. F. N.*
Brüggemann, Hans, tysk bildsnidare (omkr.
1480—omkr. 1540), företrädesvis känd som
mästare till det stora altarskåpet i
domkyrkan i Schleswig, urspr. utfört för
klosterkyrkan i Bordesholm och fullbordat 1521, vars
corpus och flyglar innehålla 16 scener ur
Kristi pinas historia. De måleriskt
komponerade figurgrupperna avvika genom sin
idealiserande hållning från samtida nordtysk
skulptur och visa nära samband med sydtysk konst;
de äro tydligt påverkade av Dürers »lilla
passion». Se Matthaei, »Werke der Holzplastik
in Schleswig-Holstein» (1901). H. W-n.
Bryggeri, se Maltdryck s t i 11 v e r
k-n i n g. — Verbet »brygga» brukas stundom
om tillredning även av andra drycker, t. ex.
punsch.
Bryggesaa [-så], Aasulv Olsen, norsk
politiker (1856—1922). Skollärare i sin
hembygd 1878—84, ägde där och brukade från 1878
släktgården Bryggesaa i Eiken, var 1900—15
stortingsman och jan. 1913—okt. 1915
kyrko-och undervisningsminister i Gunnar
Knud-sens ministär. B. var en bland
vänsterpartiets dugligaste bonderepresentanter, mycket
inflytelserik i tingets konstitutionskommitté
(särskilt i fråga om grundlagsändringar efter
1905) samt vid koncessionslagarnas
utformande. Ivrig anhängare av landsmålet,
främjade han som undervisningsminister dess
intressen. V. S-g.
Bryggtråd el. R e o k ö r d, en efter en skala
uppspänd, i möjligaste mån jämntjock kon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
