Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryant, William Cullen - Bryaxis - Bryce, James - Brück (Pontanus), Gregor - Brücke, Ernst Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Bryaxis—Briicke
98
tör, gav tidningen dess intellektuella prägel
och uppträdde där med kraft för frihandeln
och mot slaveriet. Bland hans senare dikter
märkas »The battle-field» (1837),
diktsamlingen »Thirty poems» (1864) samt en övers,
på blankvers av Iliaden och Odysséen (1870
—71). B. var en bland Förenta staternas
tidigast framträdande självständiga skalder,
öppnade sina landsmäns ögon för det
amerikanska landskapets skönhet och skrev
patriotiska dikter av värde. Hans måg P. Godwin
utgav hans dikter och prosaverk (4 bd, 1883
—84) och skrev hans biografi (2 bd, 1883).
Jfr även J. G. Wilson, »B. and his friends»
(1886), och J. Bigelow, »B.» (1889). V. S-g.
Brya’xis, karisk bronsgjutare och
bildhuggare (verksam under senare hälften av
300-talet f. Kr.), utbildad i Praxiteles’ skola; hans
senare arbeten äro besläktade med Lysippos’
och Skopas’ konst. Arbetade jämte Skopas
m. fl. på Mausolos’ gravvård i Halikarnassos
(se M a u s o 1 e u m); av monumentets detaljer
tillskrivas honom Mausolos’ och Artemisias
kolossalstatyer m. m. B. utförde under
Pto-lemaios Soter kultbilden för Serapistemplet
i Alexandria och under Seleukos Nikator
Apollons staty för templet i Dafne vid
Antio-kia, två kolossalstatyer av ovanlig prakt och
storslagenhet. Han torde också vara
upphovsmannen till den okända Zeusstaty, som är
originalet till den bekanta bysten av Zeus
från Otricoli (se Zeus). H. W-n.
Bryce [bråis], James, viscount B.,
brittisk historiker, statsrättslärd och politiker
(1838 10/g—1922 22/i). Född i Belfast, blev han
efter grundliga universitetsstudier 1867
advokat, var 1870—93
professor i civilrätt
vid Oxfords
universitet och 1880—1906
liberal led. av
underhuset. Han stödde från
början kraftigt
Glad-stones home-rule-poli-tik för Irland, var i
dennes tredje ministär
(1886)
understatssekreterare för utrikes
ärenden, i hans fjärde (1892
—94) kansler för her-
tigdömet Lancaster och i Roseberys kabinett
(1894—95) handelsminister. I ministären
Camp-bell-Bannerman var han dec. 1895—jan. 1907
minister för Irland och beklädde därpå till april
1913 ambassadörsposten i Washington. Han
upphöjdes 1914 till pär (viscount Bryce of
D e c h m o n t). — B. var en bland den äldre,
humanitärt präglade liberalismens fullödigaste
representanter och hade genom grundliga
historiska studier och iakttagelser under
synnerligen vidsträckta resor frigjort sig från all
ensidig doktrinarism. Hans förnämsta
historiska arbete, »The holy roman empire» (1864;
många uppl., övers, till fr., it. och ty.), är
lika utmärkt genom forskningens
grundlig
het, framställningens klarhet och idéernas
rikedom. Lika berömt är hans »The american
commonwealth» (3 bd, 1888; grundligt revid.
uppl. i 2 bd, 1911), en glänsande
framställning av Förenta staternas statsliv, byggd på
personliga iakttagelser, och ett värdigt
motstycke till Tocquevilles bekanta verk. I sitt
tredje stora arbete, »Modern democracies» (2
bd, 1921), sammanfattade han i sena
ålderdomen sina studier över levande författningar.
Bland B:s på folkpsykologiska och politiska
iakttagelser rika reseskildringar märkas
»Transcaucasia and Ararat» (1877; 4:e uppl.
1896), »Impressions of South Africa» (1897;
3:e uppl. 1899), »South America» (1912) och
»Memories of travel» (1922). Han har
dessutom utgivit bl. a. »Studies in jurisprudence»
(2 bd, 1902), »Studies in contemporary
bio-graphy» (1903; en berömd samling
levnadsteckningar), »The study of american history» (1921)
samt flera samlingar tal och essäer. — Som
sändebud i Washington var B. ytterst populär
och avslöt flera fördrag om utjämnande av
tvistefrågor mellan Förenta staterna och
Kanada. Under världskriget var han 1914—15
ordf, i en kommission för utrönande av tyska
folkrättsöverträdelser i Belgien och
Frankrike och 1916 i en annan om turkiska
våldsdåd mot armenierna. Från 1917 presiderade
han i en kommitté rörande reformering av
överhusets sammansättning. B. var led. av
sv. Vet.-akad. (1906). V. S-g.
Brück (P o n t a n u s), Gregor, tysk
jurist, reformationsfrämjare (omkr. 1484—1557).
Hette urspr. H e i n s e, var borgmästarson
från Brück nära Magdeburg, blev 1509
bacca-laureus juris, kallades omkr. 1519 till Fredrik
den vises hov, blev några år senare jur. dr
och furstlig kansler och gjorde som sådan
reformationen värdefulla tjänster. Vid
slutredigeringen av augsburgska bekännelsen
medverkade han och förvandlade genom sitt
korta, koncisa företal, som ersatte
Melanch-thons långa inledning, detta aktstycke från
en privat sachsisk till en allmän lutersk
bekännelse. B. var den, som genomdrev
Au-gustanas offentliga uppläsande. I en av
honom författad skrift har han, för att
vederlägga förvrängningar av det verkliga
förloppet vid riksdagen i Augsburg, redogjort för
detta. Förgäves sökte han hindra utbrottet
av det schmalkaldiska kriget. — B. var
modig, slug samt energisk och stod i intimt
vänskapsförhållande till Luther. A. G-w.
Brücke, Ernst Wilhelm, tysk fysiolog
(1819—92). Professor i Wien 1849—89, gjorde
B. betydelsefulla inlägg i fråga om
blodomloppets, matsmältningens och sinnesorganens
fysiologi och var även en framstående lärare.
Kanske mest känd vart B. genom sina
ljudfysiologiska och fonetiska arbeten, särskilt
det epokgörande »Grundzüge der Physiologie
und Systematik der Sprachlaute» (2:a uppl.
1876), »Ueber eine neue Methode der
pho-netischen Transcription» (1863) och »Die phy-
IV. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
