Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryggtråd el. Reokord - Bryggvåg - Bryggödlor - Brygos - Brühl, Heinrich von - Brühlska terassen - Brüll, Ignaz - Bryllingar - Brülow, Aleksandr Pavlovitj - Brylå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Bryggvåg—Brylå
102
takttråd av metall, vilken ingår i
anordningar för uppmätning av elektriskt motstånd.
Bryggvåg, se Våg.
Bryggödlor, se H a 11 e r i a.
Dryckeslagets följder. Målning av Brygos på bottnen
av ett dryckeskärl.
Brygos, attisk krukmakare och målare
(verksam under de första årtiondena av 400-talet
f. Kr.). Hans arbeten företräda det attiska
vasmåleriets bästa tid; de ha den arkaiska
stilens skärpa och distinktion i teckningen
förenad med behagfull elegans och
uttrycksfull, fantasirik och munter berättarstil. I
de signerade arbetena äro målningarnas
motiv vanligen mytologiska; eljest föredrog B.
genrescener, ofta av obscen natur, ofta också
skildrande dryckeslag och särskilt
efterverkningarna av dylika, allt skildrat med humor
och ohöljd realism. Även de mytologiska
scenerna äro ofta genreaktigt behandlade med
inslag av lössläppt och grovkornigt
skämtlynne och med starkt intresse för de
stille-benartat behandlade accessoarerna. Till de
starkaste sidorna i hans berättarbegåvning hör
hans märkliga förmåga av fysionomisk
karakteristik. Jfr Grekisk konst. H. W-n.
Brühl [bryl], Heinrich von, riksgreve,
sachsisk minister (1700—63). Steg under
August II till statssekreterare och under August
III, vars obegränsade tillit han vann genom
att alltid förstå att skaffa penningmedel,
slutligen 1746 till premiärminister och hade som
sådan ofantliga inkomster. B. var landets
egentlige styresman, förde en mot Österrike
vänskaplig politik, blev 1737 riksgreve och
starost samt fick stora gods i Polen. B.
saknade statsmannabegåvning, utsög Sachsen och
störtade det i sjuåriga kriget, som uttömde
dess krafter, varjämte statsskulden oerhört
ökades. Samtidigt förskönades Dresden,
varom bl. a. »Brühlska palatset» och »Brühlska
terrassen» ännu vittna (se Dresden). Av
B:s dyrbara samlingar övergick hans stora
bibliotek till kungl. biblioteket i Dresden. Vid
August III:s död nedlade han sina ämbeten.
Efter B:s död upptäcktes, att han försnillat
mer än 5 mill. thaler, men som han låtit
kurfursten underteckna sina anordningar, kunde
hans egendom ej fråntagas sönerna. — Biogr.
av Becker (1921). (B. H-d.)
Brühlska terrassen [bryT-], se Dresden.
Brüll, I g n a z, österrikisk tonsättare (1846
—1907). Vann sin största berömmelse
genom operan »Das goldene Kreuz» (Wien
1875, Stockholm 1879); som pianist
konserte-rade B. flerstädes i Sydtyskland och framförde
därvid även egna pianokonserter. Skrev i
övrigt tre orkesterserenader, uvertyrer,
symfoni, kammarmusikverk m. m. Han tillhör
som operakompositör Wagnerriktningen men
står i sina instrumentala verk närmast den
schumannska romantiken. — Litt.: H. Schwarz,
»I. B. und sein Freundeskreis» (1922). T. N.
Bryllingar, sing. brylling (av fsv.
bröpr-ungi, senare bröllungi, bryllingi, »brorsbarn»),
urspr. kusiner på fädernet; brukas numera
om syskons ättlingar i tredje led.
Brülow [brjolåff], Aleksandr
Pavlo-vitj, rysk arkitekt (1798—1877), studerade
1822—29 i Italien och Paris. Uppförde i
Petersburg bl. a. generalstabens byggnad vid
slottsplatsen och den protestantiska kyrkan
vid Nevskij prospekt; ledde återuppförandet av
det 1838 nedbrunna Vinterpalatset. H. W-n.
Brylå (fr. brülot, glödgad dryck), dryck,
bestående av konjak (eller vin) med tillsats av
kryddor, russin m. m., beredd på så sätt,
att konjaken antändes och därvid förbränner
på halster lagt socker, som smältande
nedrinner i konjaken.
Heinrich von Brühl. Efter samtida målning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
