Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brynhild(a) - Brünig - Brynja - Brynjulf - Bryn Mawr - Brünn - Brünnow, Franz Friedrich Ernst - Brünnrasen - Brynolf Algotsson - Brynolf Gerlaksson - Brynsten - Bryofyter - Bryologi - Bryonia, Bryonin - Bryophyllum - Bryozoer - Bryozokalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Brynhild(a)—Bryozokalk
104
Brynhild(a), sköldmö, se B r u n h i Ide.
Brünig, ett omkr. 1,000 m högt pass i
Schweiz, på gränsen mellan kantonerna
Unter-walden och Bern, mellan Vierwaldstättersjön
och Berner Oberland, sedan 1889 genomdraget
av järnvägen Luzern—Meiringen—Brienz, den
s. k. B r ü n i g b a n a n, en av Schweiz’
vackraste turistleder. Den öppnades för trafik
1889; maximalstigningen är 12 %.
Brynja, nordisk benämning på en
vapendräkt, på vilken fjällikt över varandra lagda
blad av järn eller stål påsytts; denna
fjällskjorta användes på 900—1100-talet. Senare
förstods med b. även ringskjortan, en
tyg-eller skinnjacka med tätt intill varandra
påsydda järnringar och använd under
700—1000-talet, samt till sist även den egentliga
pansarskjortan (se d. o.). L. W :son M.*
Brynjulf, annan namnform för Brynolf.
Bryn Mawr [brin må’], ort strax v. om
Filadelfia, Pennsylvania, säte för Förenta
staternas kanske mest ansedda högskola för
kvinnor, Bryn Mawr college, öppnad
1885 och ungefär motsvarande en filosofisk
universitetsfakultet. 480 studerande (1923).
Woodrow Wilson var professor där 1885—88.
Utsikt över Briinn.
Briinn, tjeck. Brno, huvudstad i Mähren,
Tjeckoslovakien, vid Svitavas och Svratkas
sammanflöde, 219 m ö. h., 221,758 inv. (1921),
ungefär V* tyskar. Säte för en högsta
domstol, kassationsdomstol och biskop.
Domkyrkan är från 1400-talet. Den gotiska kyrkan
S:t Jakob från 1300-talet har ett 98 m högt
torn. V. om B. reser sig Spielberg 288 m ö. h.,
krönt av ett citadell, byggt 884, 1740—1855
statsfängelse, nu kasern. I B. det tjeckiska
Masarykuniversitetet, grundat 1919 (1,610
studenter 1923—24), tysk teknisk högskola (1,596
studenter) och tjeckisk (1,446 studenter), tysk
handelshögskola, statshantverksinstitut,
veterinärhögskola, lantbrukshögskola m. m.
Industrien är livlig (linnevaru-, läder- o.
maskinfabrikation).
B. är en mycket gammal ort, vars namn
härledes av slav, brnij, lera; den omtalas på
1000-talet som residens i ett av Mährens dåv.
fyra furstendömen. På Spielberg residerade
på 1300-talet (och till 1411) de märiska
markgrevarna. B., som under husitkrigen förblev
katolskt, belägrades 1428 av husiterna och led
sedermera mycket under trettioåriga kriget.
Av Torstenson belägrades B. 1643, då han
avbröt belägringen för att tåga mot Danmark,
samt ånyo 3 maj—15 aug. 1645, då staden av
kommendant L. R. de Souches försvarades så
tappert, att svenskarna måste avtåga. En
minnesfest häröver har blivit årligen
återkommande nationalhögtid. J. F. N.*
Brünnow [bry’nå], Franz Friedrich
Ernst, tysk astronom (1821—91). Var först
direktor vid observatoriet i Bilk vid
Düsseldorf, sedan vid observatoriet Ann Arbor,
Michigan, 1866—74 kungl. astronom för Irland
och direktor vid Dunsinkobservatoriet i
Dublin. Bland B:s arbeten må nämnas en avh.
om de Vicos komet, störingstabeller för flera
småplaneter, parallaxbestämningar för
fix-stjärnor (a Lyrae) och framför allt den
klassiska »Lehrbuch der sphärischen Astronomie»
(1851; 4:e uppl. 1881). K. B.*
Brünnrasen, europeisk människoras från
äldre stenålderns senare skede, boende vid
Donau redan under solutréentiden.
Kännetecknas av jämförelsevis liten hjärna, mycket
smalt och långt huvud, sluttande panna,
kraftiga ögonbrynsbågar, vilka dock ej som hos
neandertalmänniskan gå över i varandra.
Kvarlevor av rasen äro funna i Brünn
(Mähren) och Brüx (Böhmen). Vissa författare
sammanslå b. med aurignacrasen. Rbg.
Brynolf Algotsson, se Algotsson,
Brynolf.
Brynolf Gerlaksson, biskop i Skara mot den
katolska tidens slut (d. 1505), den tredje
Skarabiskopen med namnet B. (Brynjulf). Omtalas
som korad till biskop (electus) 1478 och
berömmes för sin omvårdnad av stiftets kyrkor.
B. uppförde biskopshuset i Husaby, av vilket
lämningar ännu kvarstå, och lät smycka dess
sal med bilder av alla Skara stifts biskopar,
varje bild försedd med rimmad underskrift.
Dessa i avskrifter bevarade verser ha utgivits
under titeln »Skara biskopars rimkrönika»
(senast i »Scriptores rerum suecicarum», III,
1871). B. tog verksam del i sin tids
politiska förhandlingar och anlitades i flera
diplomatiska värv av riksföreståndaren Sten
Sture d. ä. Ehd.*
Brynsten, se Slipning.
Bryofyter, se Mossor.
Bryologl (av grek. bry’on, mossa, och lo’gos,
ord, lära), den gren av botaniken, som
behandlar mossorna.
Bryönia, Bryonln, se Hundrova.
BryophyTlum, växtsläkte av fam.
Crassula-ceae. Dit hör B. calycinum, en saftig, från
tropikerna härstammande halvbuske, vars
köttiga, ovala blad, om de läggas på fuktig
mark, i kanternas inskärningar alstra
knoppar, som slå rötter och utvecklas till nya
stånd. G. M-e.
Bryozöer, se Mossdjur.
Bryozokalk, en till den yngre kritan
(da-nien) hörande vit, mer eller mindre lös kalk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
