Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryozokalk - Brysk - Bryssel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Brysk—Bryssel
106
Bryssels vapen.
I rött fält ärkeängeln
Mikael av guld,
trampande under fotterna en
liggande, svart demon.
sten, i regeln porös, huvudsakligen bildad
av brottstycken av bryozoer. Den
förekommer i s. Skåne och Danmark, där den kallas
1 i m s t e n. K. A. G.
Brysk (fr. irusque), tvär, häftig.
Bry’ssel, fr. Bruxelles, flarn. Brussel, ty.
Brüssel, huvudstad i konungariket Belgien
och i prov. Brabant, mitt i landet, vid Senne,
ett tillflöde till Scheldes biflod Rupel; 215,145
inv. (1924), med
förstäderna Schaerbeek,
S:t Josse-ten-Noode,
Woluwe-S:t Lambert,
Etterbeek och Ixelles
i ö., S:t Gilles, Uccle
och Forest i s., Ander
-lecht, Molenbeek-S:t
Jean och Koekelberg
i v. samt Jette i n.
787,060 inv.
Det egentliga B.
utbreder sig ö. om
Senne, på dalbottnen
(Nedre staden el. Gamla
staden) och på
angränsande höjdsträckning i ö. (övre
sta
den el. Nya staden). Gränsen mellan
staden och förstäderna betecknas till större
delen av en ring av yttre bulevarder; endast
i n. vid hamnen och i ö. sträcker sig stadens
område utanför bulevarderna. Från s s. v. till
n. n. ö. genomdrages stadsområdet av två
breda, sinsemellan ungefär parallella
trafikådror, Boulevard du Hainaut med dess
fortsättning Boulevard Anspach och Boulevard
du nord (i v.; anlades 1867—74 över
huvudarmen av Senne, vars vatten nu på denna
sträcka rinner fram i en tunnel) samt Rue
de la régence, fortsatt av Rue royale (i ö.);
den senare bildar gräns mellan Nedre och
övre staden. — Indelningen i »övre staden»
och »Nedre staden» är
historiskt betingad av
stads-anläggningens dubbla
ursprung: Nedre staden är
en redan från 900-talet
känd handelsplats, som på
grund av sitt läge vid en
flodövergång på den
viktiga handelsvägen mellan
Köln och Brygge fick en
rask uppblomstring; övre
staden har samlat sig kring
det slott, som på
1000-talet anlades på högsta
punkten av
höjdsträckningen i ö. (Coudenberg)
och som var residens för
grevarna (senare
hertigarna) av Brabant och her
tigarna av Burgund. Kring
de båda samhällena
anlades en gemensam
ringmur, som på 1800-talet
fick ge plats för de nuv. yttre
bulevarderna; endast porten längst i s., Porte de Hal,
har bevarats. Nedre staden är ännu i dag
affärslivets område; övre staden inrymmer
utom slottet byggnader för ämbetsverk,
domstolar och akademier, och dess utanför
bulevarderna belägna kvarter äro aristokratiens
hemvist. Nedre stadens oregelbundna
stadsplan talar ännu om dess medeltida ursprung,
och byggnader från medeltiden och
renässansen samt särskilt från den flamländska
barockens tidevarv bevara minnet av dess
blomstringstid. övre stadens centrala delar
utmed Rue royale och kring slottet äro
präglade av fransk arkitekturstil från 1700-tale4
och början av 1800-talet med ståtliga
klassi-cerande byggnader och pompösa
platskompositioner. Bulevarderna och andra större
af-färsgator ha anlagts och bebyggts under
1800-talets senare del och ha modern
storstadskaraktär.
På platsen för det gamla slottet på
Coudenberg ligger kungl. slottet (uppfört 1827—29,
ombyggt 1905—10) vid Place des palais, som
fortsättes av den 13 har stora Le Parc utmed
Rue royale. Bredvid slottet ligger Palais des
académies, säte för flera lärda akademier,
och bortom Le Parc det ståtliga
parlaments-huset, Palais de la nation (byggt 1779—83),
som inrymmer senatens och
deputeradekammarens lokaler. Längre åt n. vid Rue royale
ligger Place du congrès med Kongresspelaren,
rest till minne av den nuv. konstitutionens
antagande (1831). Som övre stadens
medelpunkt brukar räknas Place royale, skild från
slottet av kyrkan S:t Jacques sur
Coudenberg (1776—85). Mitt på Place royale står
den kolossala ryttarstatyn av Gottfrid av
Bouillon (1848). Härifrån utgår åt s. v. Rue
de la régence. Vid denna ligger Palais des
beaux-arts, som inrymmer en rikhaltig
samling äldre nederländska målningar och ett
Bryssel på 1500-talet. Teckning av F. Hogenberg 1568.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
