Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryssel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Bryssel
108
skulpturgalleri. Invid palatset kungl.
biblioteket (grundat 1837; 600,000 bd och 28,000
handskrifter) och museet för modern konst.
Längre ned vid Rue de la régence ligger
kyrkan Notre-dame du Sablon el. Notre-dame
des victoires, grundlagd 1304, vid Place du
petit Sablon med monumentet över grevarna
Egmont och Hoorn. Rue de la régence leder
fram till justitiepalatset {Palais de justice),
en av Europas mäktigaste byggnader (24,600
kvm). Från stadskullens krön behärskar det
Nedre staden. Det uppfördes efter ritningar
av J. Poelaert och stod färdigt 1883. Kupolen
når en höjd av 95,5 m.
I östligaste delen av Nedre staden, n. v. om
Le Parc, reser sig katedralen S:te Gudule, i
gotisk stil. Den grundlädes omkr. 1220;
korpartiet och s. sidoskeppet fullbordades 1273,
återstoden av långhuset byggdes omkr. 1350
—1450, tornen vid slutet av 1400-talet.
Fönstren ha präktiga glasmålningar, delvis från
1500-talet. Invid S:te Gudule ligger Banque
nationale, åt s. i riktning mot Place royale
universitetet (grundat 1834 som fritt univ.; 2,501
studenter 1920—21; kommer att flyttas till
närheten av Bois de la Cambre, se nedan).
Den längre åt v. belägna Grand’ place, Nedre
stadens centrum, är sedan gammalt
medelpunkten för stadens borgerliga liv och
skådeplatsen för många historiska händelser; bl. a.
halshöggos där grevarna Egmont och Hoorn.
Torget omges av de gamla gillehusen
(mestadels ombyggda efter bombardemanget 1695),
det vördnadsbjudande rådhuset {Hötel de
ville) och Maison du roi (förr Broodhuis,
»brödhuset»; här uppbars skatten), uppfört
1514—25, ombyggt efter 1695, restaurerat
1873—96 (i sengotisk stil). Det inrymmer nu
lokaler för vissa stadsmyndigheter och ett
museum (Musée communal). Rådhuset
byggdes i gotisk stil 1402—54 men måste delvis
nyuppföras efter branden 1695. Från Grand’
place leder Rue de 1’étuve med den populära
springbrunnen Manneken-Pis (av Duquesnoy,
1619), »B:s äldste invånare», en naken gosse,
som vid folkfester bekransas och påklädes. N.
v. om Grand’ place ligga börsen (byggd 1873—
76), Hålles centrales (uppförda 1874), det
ståtliga post- och telegrafhuset (1885—92), Théätre
royale de la monnaie, byggd 1817, och ö.
därom Galeries S:t Hubert, en av de äldsta
och största glasbetäckta saluhallarna i
Europa (213 m lång). I n. riktning parallellt
med Boulevard du nord går Rue neuve, B:s
livligaste affärsgata. Nära denna ligger Place
des martyrs, där ett monument rests över de
frihetskämpar, som stupade 1830.
Från de yttre bulevarderna gå breda
avenyer i alla riktningar genom de omgivande
förstäderna; Avenue Louise leder åt s. ö. till
Bois de la Cambre, en livligt besökt
promenadplats. ö. om Le Parc och Palais des
aca-démies vidtager det mondäna Quartier
Léo-pold med Parc Léopold, dit vissa avdelningar
av universitetet förlagts, vidare de stora Sol-
vayinstituten, kungl. naturvet. museet och
Wiertzmuseet (se Wiertz). Åt n. ö. leder
Rue royale förbi Jardin botanique till Place
de la reine med kyrkan S:te Marie de
Schaerbeek. Den gamla med lindar
planterade promenadvägen till Laeken, Allée verte,
löper längs inre hamnen. — B. står genom
Canal maritime (Canal de Willebroeck) i
förbindelse med Rupel—Schelde och Antwerpen
och genom Canal de Charleroi med Sambre.
Canal de Willebroeck anlades 1550—61 och
tillåter nu smärre sjögående fartyg att löpa
in i B. Hamndjupet är 6,4 m. Den inre
hamnen, Bassin Vergote, omges av breda kajer
med en längd av 1,700 m. I hamnarna Bassins
de batelage och de jonction utmynnar Canal
de Charleroi. B. är ett betydande
järnvägs-centrum. 1835 öppnades banan B.—Mechelen,
den första järnvägen på kontinenten, över
B. går Ostende—Wienbanan; i
järnvägsförbindelse står B. vidare med Berlin, Paris,
Calais m. fl. orter. — B. har mångahanda
industrier men är icke i egentlig mening en
industristad. Främst står lyxindustrien, som
redan under medeltiden blomstrade i B.; dess
vävda tapeter hörde, särskilt under 1500-talet,
till de konstnärligaste och mest eftersökta.
Världsrykte äger alltjämt spetstillverkningen.
Brysselmattor förfärdigas numera endast i
ringa mängd i B.; den egentliga
mattindustrien har överflyttats till Tournai. Andra
viktigare tillverkningsartiklar äro linne, band,
broderier, papper, guldsmedsarbeten, hattar,
porslin, musikinstrument, vagnar och
trycksaker; stora bryggerier. Handeln omfattar
mest export av industrialstren. — B. är
beläget intill språkgränsen. Befolkningen i
övre staden talar övervägande franska, i
Nedre staden flamska (i ett kvarter
vallon-ska) och i de flesta förstäderna flamska. I
B. finnas många lärda sällskap, skolor och
högre läroanstalter. Staden äger många stora
sjukhus och välgörenhetsinrättningar. — 1910
ägde en världsutställning rum i B.
Under Filip II blev B. residens för
ståthållaren i Nederländerna; revolutionen 1566
började i B., som dock stannade under
spanska väldet (jfr Nederländerna, hist.).
Under Spaniens många krig på 1600-talet
sjönk staden ned från sitt forna välstånd;
1695 sköts Nedre staden i brand av
fransmännen. Först mot mitten av 1700-talet reste
den sig åter under den österrik, ståthållaren
Karl av Lothringen. 1815 blev B.
konungariket Nederländernas andra residensstad.
Upploppet i B. 25 aug. 1830 blev signalen till den
belgiska revolutionen, under vilken en våldsam
gatustrid utkämpades i B. mot de holländska
trupperna 23—26 sept. 1830. B. är sedan denna
tid Belgiens huvudstad. H. W-n;E.L-r.
Under världskriget besattes B. 20 aug. 1914
av tyskarna, vilka under general Sixt von
Armin där gjorde sitt intåg. Det stannade
i tyskarnas händer till nov. 1918; konung
Albert höll sitt intåg där 22 nov. Under kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
