Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brändström, Elsa - Brändström, Per Henrik Edvard - Brändö (socken) - Brändö (öar) - Brändöhamn - Brändö villastad - Bränna boll - Brännare - Bränneridirektionen (Regale) - Brännförgyllning - Brännglas, Brännlinje - Brännhår - Bränning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Brändström, P. H. E__Bränning
126
ordentlig energi, varmed hon ingrep mot
missbruk och vanvård och lyckades förbättra
tillståndet för och hjälpa mängder av krigsfångar,
fortsatte hon år efter år sitt arbete för och
bland de fångna. Hon deltog i organiseringen
av den svenska Rödakorsverksamheten i
Moskva, begav sig ånyo till Sibirien, där vid
den tjeckoslovakiska resningen våren 1918
ännu 300,000 fångar vistades, förbjöds till en
början att vidare fortsätta sitt arbete men
lyckades slutligen övervinna även detta
motstånd. Efter världskrigets slut vart det
hennes huvuduppgift att utverka tillstånd för
hemsändningen av krigsfångar och
internerade Rödakorskommissioner samt att få till
stånd verkstäder och skapa
förvärvsmöjlighe-ter för kvarhållna fångna, varvid hennes
huvudkvarter länge var Krasnojarsk. Efter
återkomsten till Sverige juli 1920 var hon
oavlåtligt verksam för att skaffa medel att bispringa
de nödlidande, alltjämt till stort antal i
Sibirien befintliga tyska och österrikiska fångarna.
Genom att anslå hela behållningen av sin
skildring »Bland krigsfångar i Ryssland och
Sibirien 1914—1920» (3 uppl. 1921) och av
en föreläsningsfärd i Förenta staterna jämte
en del särskilt erhållna gåvor kunde hon 1922
inköpa kuranstalten Marienborn i Sachsen och
lantegendomen Schreibermühle i Brandenburg
för att där inrätta ett arbetssanatorium för
fysiskt och psykiskt brutna hemkomna
krigsfångar. R-n B.
Brändström, Per Henrik Edvard,
militär, diplomat (1850—1921), blev
underlöjtnant vid Närkes reg. 1871, löjtnant vid
Generalstaben 1880, major där 1891,
överstelöjtnant vid Första
livgre-nadjärreg. 1896 samt
överste och chef för
regementet 1898,
generalmajor i armén 1906
och generallöjtnant
1914. Han var
ordon-nansofficer och
adjutant hos dåv.
kronprinsen 1883—1907 samt
överadjutant hos
konungen sedan 1908.—
1885—91 var B.
militärattaché i
Peters
burg, och 1906 utnämndes han till envoyé där.
På denna post verkade han till 1920, då han
fick avsked. Som Sveriges representant i
Ryssland förstod B., vars framstående personliga
egenskaper i förening med ett, när så krävdes,
beslutsamt och kraftigt uppträdande ingåvo
aktning och respekt, att väl tillvarataga
Sveriges politiska och kommersiella intressen
liksom att — särskilt under de svåra
förhållanden, som framkallades av världskriget och
revolutionen — i möjligaste mån bevaka i
Ryssland bosatta el. där tillfälligtvis sig
uppehållande svenskars rätt. Från dessas sida rönte
han mycken erkänsla, bl. a. i form av
tacksamhetsadresser och en till hans ära präglad
minnesmedalj. Vid avgången från
ministerposten fick han officiellt erkännande, bl. a.
genom att konungen till statsrådsprotokollet
betygade sitt synnerliga välbehag över B :s nit
och plikttrohet samt den självständiga
hållning han till gagn för Sveriges intressen
intagit. H. J—dt.*
Brändö, skärgårdssocken på ö. Åland, Ålands
län; 91,8 kvkm, 1,264 inv. (1923). Den
består av skär och holmar, som sakna barrskog.
Fiske; Brändöborna fara årligen till v. Åland
för strömmingsfiske i Ålandshav.
Brändö, namn på ett flertal öar i
Norrbotten, Finland och Åland, varav två i
närheten av Luleå, en vid Vasa och en vid
Jungfrusund.
Brändöhamn, namn på dels en hamnplats
vid staden Vasa i Finland, belägen mellan s.
v. ändan av Brändö och Smulterö (se Vasa),
dels en hamnplats utanför Sastmola by i Åbo
och Björneborgs län i Finland, väl skyddad
för alla vindar.
Brändö villastad, kommun i Nylands län,
Finland, omfattar huvudsakligen Brändö holme
invid Helsingfors, varest sedan 1907 ett
villasamhälle uppstått, bebott av personer,
tillhörande de burgnare samhällsklasserna. 1,9
kvkm., omkr. 1,200 inv. (1924). O. Brn.
Bränna boll, ett bollspel, se Långboll.
Brännare, se Brandskepp, Bunsens
brännar e, Fotogenkök,
Gasbelysning och Lampa.
Bränneridirektionen (R e g a 1 e b.), en 1775
—78 tillsatt direktion, som skulle ombesörja
inrättandet och ledningen av
kronobränne-rierna. Bland medlemmarna märktes
riksrådet greve N. Bielke, frih. G. G. Wrangel
och frih. H. H. Boije. B. upphörde 1788.
Brännförgyllning, se Förgyllning.
Brännglas, Brännlinje, se Lins.
Bränngrund, en under 1600- och 1700-talet
använd, hård och seg etsningsgrund, beredd
av harts med lin- eller nötolja. Efter att ha
anbragts på plåten intorkades b. över eld och
inröktes i varmt tillstånd.
Brännhår, se Hår.
Bränning. 1. Våg, som skummande bryter
mot strand el. grund, som ligger i eller strax
under vattenytan. B. uppstår genom att vågor,
som komma inrullande från djupet, bli
hindrade i sin rörelse framåt, så att de efter-
Bränning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
