Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröd - Brödbagge - Bröder, Det gemensamma livets - Bröder och systrar, Den fria andens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Brödbagge—Bröder och systrar
140
nyttjas i stor utsträckning vid tillverkning av
vissa större mjuka matbrödssorter, t. ex. a
n-k a r s t o c k (se d. o. 2), i Tyskland Schrotbrot
(Pumpernickel). Särskilt i Sydsverige samt i
Danmark, Tyskland, Belgien m. fl. länder äro
dessa sorter nationalbröd. Schrcarzbrot kallas
i Tyskland stora mjuka bröd, bakade av
rågmjöl. — Även det svenska hårda
nationalbrö-det (spisbröd, knäckebröd)
framstäl-les av sammalet rågmjöl.
Förutom ovan uppräknade huvudbrödtyper
av enbart vete- eller rågmjöl finnes också ett
flertal brödsorter, framställda av vete- och
rågmjöl i olika blandningar. Av dessa
förekomma i Sverige allmänt s. k. limpor, vilka
tillverkas av vetesikt och rågsikt eller av
vetesikt och sammalet rågmjöl i lämpliga,
växlande proportioner; dessutom tillsättes till
limporna sirup. — Om olika brödsorters
näringsvärde se Födoämnen. W. Sch-r.
Brödbagge, Sitodrepa panicea. a larv, b puppa, c
och d fullt utbildade individer, e antenn. Förstorade.
Brödbagge, Sitodre’pa pani’cea, en 2—3 mm
lång skalbagge, till färgen roströd el. rödgul
med fina, punktstrimmiga täckvingar. B.
angriper bröd, särskiÄ hårt, skeppsskorpor o.
dyl., men även alla möjliga slags torkade
ämnen ur växtriket, såsom te, choklad,
peppar, ingefära o. a. kryddor m. m. En till
människans bostäder och förrådsmagasin
bunden skadeinsekt, har den med människan
spritts över hela jordklotet och är numera
en så fullkomlig kosmopolit, att man ej
känner dess hemland. B. är ett svårt skadedjur,
som kan vålla enorma förluster, när stora
brödförråd o. dyl. länge fått ligga lagrade
utan tillsyn. B. kan även uppföras som en
art av t r ä g n a g a r n a s (se d. o.) släkte,
Anobium. I. T-dh.
Bröder, Det gemensamma livets
(lat. Frätres bo’nae voluntätis el. Frätres
com-münis vitae), medeltidens viktigaste
religiösa lekmannaförening. En nederländsk
borgare, G e e r t Groote (d. 1384) i
De-venter, hade skakats av tidens religiösa
ur-artning, rest omkring som botpredikant men
förbjudits predika och då i stillhet samlat
några vänner till gemensam bostad hos F 1
o-r e n t i u s Radewyns i Deventer. På
detta sätt uppstod det första brödraskapet.
Efter Grootes död fortsatte Radewyns verket;
1391 tillkom det första fullt organiserade
brödrahuset. Medlemmarna skulle leva in
com-muni, män och kvinnor för sig, alltså i
äk-tenskapslöshet; de skulle underordna sig en
ledande person, husfadern, noga följa husets
yttre bruk och verka för praktisk kristendom.
Men de skulle med allt detta dock leva extra
religionem, d. v. s. de fingo ej antaga någon
klosterordning eller avlägga några bindande
löften; likaledes skulle alla leva av
världsligt hantverk. Då många medlemmar,
företrädesvis andliga, ej trodde sig kunna utan
skada för sin själ bibehålla sambandet med
världen, stiftades för dem en särskild
munk-artad sammanslutning i stiftet Windesheim
(se Windesheimkongregationen).
Brödrahusen handhade en omfattande
verksamhet för yttre praktisk uppbyggelse och
reformer. Genom att anordna stora böne- och
väckelsemöten framträdde de som ett slags
föregångare till metodismen. Ungdomens
undervisning var en huvuduppgift för
brödrahusen. Varje hus hade sin skola; den, som
fanns i Deventer, räknade stundom 1,200
lärjungar. — Brödrahusen utbredde sig både i
Nederländerna och i Tyskland. Antalet större
brödrahus i Nederländerna omkr. år 1500 var
22, i Tyskland 18; de viktigaste voro
Deventer, Köln och Rostock (som hade förbindelser
med Sverige). Även för enbart kvinnor
grundades liknande stiftelser, den första genom
Groote själv 1374. Systerhusen fingo än större
utbredning; i Nederländerna funnos
åtminstone 87 under 1400-talet; i Tyskland ägde
nästan varje större plats sitt systerhus. Många
av tidens bästa män tillhörde Det
gemensamma livets bröder, såsom Tomas från Kempen,
Wessel Gansfort m. fl.; även Erasmus fick
av dem religiös undervisning. Så medeltida
kyrklig än brödernas ståndpunkt i det hela
var, blev den dock misstänkt för bristande
renlärighet, men efter vidlyftiga förhandlingar
erkändes de av reformkonsilierna. Utan att
avvika från den katolska religiositeten visade
bröderna för första gången, att människan
även under verksamhet i världen kunde rätt
tjäna Gud och nästan. I denna mening blevo
de banbrytande för reformationen. Tillika
hade de alltsedan stiftaren Grootes nära
förbindelse med Petrarca blivit en tillflyktsort
för den moderna kulturen; den tyska
humanismen leddes så in på religiösa banor. —
Reformationstidens stormar bortsopade största
delen av dessa sammanslutningar. Ännu i
början av 1600-talet fanns ett och annat
brödrahus kvar; i Köln sekulariserades det
sista 1802 genom fransmännen. Litt.: E.
Bar-nikol, »Studien zur Geschichte der Brüder vom
gemeinsamen Leben» (1917). Hj.H-t. (HgPl.)
Bröder och systrar, Den fria andens
(lat. Frätres et soröres libri spiritus el. Se’cta
spiritus libertätis), en av panteistiskt-mystiska
tankar präglad strömning under medeltidens
senare hälft. Den förkastade alla yttre
ordningar och nådemedel, i det den hävdade ett
fullkomlighetens tillstånd, fritt från synd och
ställt under andens ledning (därav namnet).—
Rörelsen började på 1200-talet i trakten av
Rhen och fick rätt vidsträckt utbredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
