Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bränslen el. Brännmaterial - Bräsch - Bräss - Brätte - Bröchner, Hans - Bröd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Bräsch—Bröd
138
Inom handeln sker försäljningen av b. som
regel efter varubeteckningar och uppgifter om
ursprung, eventuellt styrkta med certifikat.
Emellertid arbetas alltmera på att, där så är
praktiskt lämpligt, basera värde och
prissättning på utförd analys, s. k. inköp efter
värdeanalys, enär denna metod ur flera synpunkter
är mera rättvis och rationell. Den har ock
mestadels tillämpats vid stenkolsinköp. Man
går härvid tillväga så, att för visst ändamål
utexperimenteras lämplig stenkolssort från
känd gruva eller gruvdistrikt. För denna
stenkolssort angivas i köpekontrakten vissa
grundvärden, exempelvis för askhalt och
effektivt värmevärde, jämte ett fixerat a-pris.
Sedan höjes eller sänkes priset, allteftersom
askhalten blir lägre och värmevärdet högre
eller vice versa. E-t N-n.
Bräsch, de ingångar, som den belägrande
medelst artillerield eller genom minor
öppnar för stormkolonnerna i en fästnings
vallar och murar; lucka; skada, avbräck.
Bräss, se T h y m u s.
Brätte, fordom stad i Västergötland, 5 km
s. om Vänersborg, vid s. ändan av sjön
Vassbotten. Var av gammalt marknadsplats, synes
omkr. 1590 ha varit stad och fick 1603 tre
kronohemman av Karl IX. Gustav Adolf
utfärdade 1620 privilegier för B., men redan
1642 befalldes invånarna att flytta till den
nyanlagda staden Vänersborg, varefter B.
snart ödelädes.
Bröchner, hans, dansk filosof (1820—75).
Blev student i Köpenhamn 1836, studerade
teologi men fick till följd av sina från
ortodoxien avvikande religiösa åsikter ej undergå
prästexamen, slog sig
då på filosofi och
österländska språk, tog 1845
magistergraden, blev
1857 docent och 1870
professor i filosofi. Han
var 1854 led. av
folke-tinget. B. utövade vid
Köpenhamns
universitet en mycket
inflytelserik lärarverksamhet.
Hans filosofiska
ståndpunkt är en modifierad
hegelianism; han sökte
frigöra sig från den dualism mellan tanke
och verklighet, som han trodde sig finna hos
Hegel, samt från ensidigheten i dennes
abstrakta metod. I stället sökte han förena den
dialektiska metoden med en av denne
korrigerad erfarenhetsmetod. På 1860-talet tog B.
framträdande del i den bekanta striden i
Danmark om förhållandet mellan tro och vetande
(»Problemet om tro og viden», 1868; »Om det
religiöse i dets eenhed med det humane»,
1869). B. har även utgivit värdefulla skrifter
om filosofiens historia. Litt.: G. Brändes,
»Samlede skrifter», bd II (1899); H. Höffding,
»Danske filosofer» (1909). S-e.
Bröd, ett av mjöl genom bakning tillverkat
födoämne, utgörande alla kulturfolks
viktigaste näringsmedel. — Människans första steg
att tillgodogöra sig den näring, som finnes i
sädesslagen, var väl att förtära den råa
spann-målskärnan. Sedan man därefter lärt sig att
sönderdela (mala) spannmålskärnan till mjöl,
har antagligen övergången till framställandet
av bröd utgjorts av att mjöl utrörts med
vatten (gröt). Liksom elden tagits i bruk för
tillredning av den animaliska födan vid kokning
och stekning, kom den nu också till
användning för att göra gröten, liktydigt med degen
(se D e g), mera njut- och hållbar, d. v. s. att
genom bakning (gräddning) framställa bröd.
Det kan påstås, att, sedan våra förfäder lärt sig
att före gräddningen jäsa degen (se
Brödtillverkning och Jäsning), en produkt
erhölls, som i stort sett tämligen oförändrat
nyttjats såsom mänsklighetens viktigaste
födoämne ända från tusentals år f. Kr. — De
sädesarter, vilka huvudsakligen användas till
framställning av b., äro råg och vete, men även
av exempelvis ris, havre, majs och korn kan
b. tillverkas.
De olika slagen av b. kunna delas i två
stora huvudgrupper, nämligen 1) b. framställt
av s i k t a t (klifritt) mjöl, 2) b. framställt av
sammalet mjöl. Dessa två huvudgrupper
innefatta båda inom sig de olika brödsorterna
1) mjuka och 2) hårda (torkade), vilka
senare, förutom genom konsistensen, åtskiljas
genom vattenhalten.
Av siktat vetemjöl framställas i hela
den civiliserade världen de mångfalt olika
matbrödssorter, vilka ho» oss erhållit
benämningen f i n b r ö d. Vid tillverkningen
användes antingen vatten eller mjölk, i båda fallen
med tillsats av salt, understundom även av
smör, socker, kryddor m. m. De i Sverige
vanligast förekommande slagen av finbröd äro,
förutom des. k. franskabröden, även långa
franska, diverse sorter kuvertbröd,
härrörande huvudsakligen från Tyskland och
Österrike, samt olika slags lyxbröd (pain riche
m. fl.) av fransk typ. Till finbröd räknas
också härstädes enklare sorters kaffebröd,
såsom mandelbröd, svenska wienerbröd o. dyl.
Dessutom ingår det siktade vetemjölet i alla
de fabrikat, som levereras från konditorierna.
Av hårda vetebrödssorter av vetesikt finnas
skorpor, käx (se d. o.),
skeppsskor-p o r och vitt spisbröd (dietbröd). Av
sammalet vetemjöl bakas g r a h a m
s-b r ö d och grahamsskorpor,
uteslutande avsedda för dietiskt ändamål. — Av
siktat rågmjöl bakas i Sverige de s. k.
skredd-kakorna (»skrädda kakor») och även
ett mjukt matbröd, kallat preussiskt bröd. I
Tyskland kommer b., framställt av denna
mjölsort, till stor användning såsom matbröd, och
på dessa finnas där ett flertal olika
benämningar, oftast lokalnamn.
Det sammalda rågmjölet, av vilket
hos oss erhållas grova kakor (h å 1 k a k o r),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
