Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröllop - Bröms, Sven - Brömse, Klaus - Brömsebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Bröms—Brömsebro
154
tiden räckte högst ett år. Till b. var man
skyldig att inbjuda alla fränder till och med
tredje släktled. Brudgummens närmaste
släkting anhöll om giftasord åt honom av brudens
giftoman, och denne fullbordade enligt svensk
lag bröllopet med följande formulär: »Jag
gifter dig till heder och husfru, till halv säng,
till lås och nycklar och till var tredje
penning I ägen och äga fån i lösören». Under
bröllopskalaset föreslog värden skålar, sist
heliga jungfruns skål. B. avslöts med
»vapen-drickningen», då gästerna till avresan fingo
igen sina vapen, som värden haft gömda. —
Ända till senaste tider ha många av dessa
medeltida bröllopsseder bevarats hos
allmogen. I den kristna kyrkan utbildades
småningom bruket att hålla s. k. brudmässa, och
i österlandet vart den kyrkliga välsignelsen
rättsligt nödvändig 893. I västerlandet vann
kyrkan långsammare inflytande över
gifter-målsbruken; först 1215 antogs stadgan om
lysning (se d. o.) före b., och kyrklig vigsel
vart ej obligatorisk förrän efter Tridentinska
mötet. Katolska kyrkan sökte samtidigt
kasta en slöja över könsförhållandet, prisade
det ogifta ståndet som det högre och
framhöll kyskheten (brudens krona, en av
ma-riabilderna buren symbol på jungfrulighet,
brudslöjan, Tobiaslöftet, se d. o.). Det vart
brukligt, att prästen, icke fadern eller någon
annan släkting, gav bruden åt brudgummen.
Med reformationen undergingo
bröllopsse-derna en ny förändring. Luther menade, att
äktenskapet var en Gudi behaglig gärning,
och avskaffade därför i den kyrkliga
handlingen vad som kunde tolkas som ett
erkännande av det ogifta ståndets företräde och
högre kyskhet. Så t. ex. brudparets
botfärdiga knäböjande utanför kyrkan och inledande
däri såsom syndare. Man skulle odelat fröjda
sig åt den stundande föreningen mellan
mannen och kvinnan. Men även detta ledde till
överdrifter. Så uppkommo t. ex. på
1600-talet de oanständiga bröllopsvisorna. Sedan
1600-talets början förlädes de
väsentligaste ceremonierna inom
kyrkans murar, medan
festskicket i det hela förblev oförändrat.
Från mitten av 1700-talet
undergick bröllopsfirandet, under
inverkan av pietismen och
världsligt inflytande genom nya tidens
anda, väsentliga förändringar, det
offentliga bilägret, som
bibehållits även inom de högre klasserna,
ersattes av skriftliga
äktenskaps-kontrakt, och man övergick till
större enkelhet, och denna
utveckling har sedan fortskridit, så
att numera endast smärre
lämningar av forna tiders skick
återstå, mest hos allmogen, hos vilken
bröllopssederna växlat icke
allenast efter provinser utan. t. o. m.
efter härad och socknar. — Som
minnesfester firas särskilt vissa årsdagar av b.,
silverbröllop vid 25, guldbröllop
vid 50, diamantbröllop vid 60 och
järnbröllop vid 70 år. (N. E. H.)
Litt.: E. Westermarck, »Det menskliga
äktenskapets historia» (1893; flera eng. uppl.);
Carter, »The wedding-day in literature and
art» (1900); Troels-Lund, »Dagligt liv i
Norden i det sekstende aarhundrede» (bd 9—11).
2. Dubbelsatt ord eller mening (jfr
Korrektur).
Bröms, Sven, läkare (1612—93). Blev
efter slutade studier i Uppsala med. dr i
Pa-dova och senare livmedikus hos drottning
Kristina. En professur i Uppsala, som han 1652
erhållit, fråndömdes honom till förmån för
en annan. Han blev även läkare hos Karl X
Gustav, som han följde i fält. »Bromsens
droppar», som länge funnos på apoteken, ha
sitt namn efter honom. (E-k N-d.)
Brömse, Klaus, borgmästare i Lybeck (d.
1543). I Sveriges historia är han bekant som
Gustav Vasas beskyddare under dennes
vistelse i Lybeck efter flykten från Danmark
1520. B. var 1531 en av Gustav Vasas
underhandlare om äktenskapet med Katarina av
Sachsen-Lauenburg. Ivrig katolik, lämnade
han s. å. hemligen Lybeck i samband med
den där utbrutna revolutionen.
Brömsebro, de två småbroar, som förbinda
en mitt i B r öm sebäck (se d. o.) liggande holme
med stränderna. Mitt på holmen stod
gränsstenen mellan Sverige och Danmark, och
området användes ofta som neutral mötesplats.
Under medeltiden låg i närheten fästet
Brömsehus, som intogs av Engelbrekts
folk 1436. Vid B. möttes 14 sept. 1541
Gustav Vasa och Kristian III och slöto förbund
på 50 år. Där öppnades ock 8 febr. 1645
underhandlingar om fred mellan rikena genom
från svensk sida Axel Oxenstierna med
riksråden Johan Skytte (efter hans död Ture
Sparre), Mattias Soop och Ture Bielke, från
dansk Korfitz Ulfeld, kanslern Christian
Brömsebro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
