Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brömsebro - Brömsebäck - Brömsehus - Brönderslev - Bröndsted, Peter Oluf - Bröndum - Brönnestad - Brönsted, Johannes Nikolaus - Brösarp - Bröst - Bröstarv - Bröstarvinge - Bröstarvingegods - Bröstben - Bröstborrskaft - Bröstbär - Bröstböld - Bröstdroppar - Bröstgång - Brösthåla - Brösthöjdsdiameter - Bröstkakor - Bröstkatarr - Bröstkorg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Brömsebäek—Bröstkorg
156
Friis, riksråden Christopher Urne och Jörgen
Seefeld, vidare fyra holländska och en fransk
medlare. Förhandlingarna fördes genom
notväxling, sedan muntligen genom medlarna,
slutligen hölls mellan legaterna 8 juli personliga
överläggningar, som upprepades. 13 juli s. å.
utväxlades traktaterna. Genom freden vid
B. vann Sverige Jämtland, Härjedalen,
Gotland och ösel, Halland på 30 år (dock mot
vederlag vid eventuellt återlämnande) samt
tullfrihet i Öresund. — Vid B. restes en genom
insamling i orten bekostad minnessten 1915.
Brömsebäek, bäck på gränsen mellan
Blekinge och Kalmar län. Utfaller i
Kalmarsund. Är ung. 5 km lång. B. var, utom åren
1332—60, ända till freden i Roskilde 1658 en
del av riksgränsen mellan Sverige o. Danmark.
Brömsehus, se Bröm sebro.
Brönderslev, dansk stad (sedan 1 april 1921)
på n. Jylland i Vendsyssel, 2 mil n. om
Aal-borg; 5,160 inv. (1921). Stora
kreatursmarknader, industri.
Bröndsted, Peter Oluf, dansk arkeolog
(1780—1842). prof, i klassisk filologi i
Köpenhamn. Vistades många
år i Italien, bl. a. som
dansk agent vid
påvehovet, företog
flera resor till Grekland
och utförde 1811—12
betydliga
utgrävningar på Keos. Hans
stora, synnerligen
betydelsefulla arbete
»Voyage dans laGrèce»
(2 bd, 1825—30)
handlar egentligen om
utgrävningarna på Keos
och om Parthenons metoper. 1850 utgavs av
N. V. Dorph B:s »Reise i Grækenland».
Bröndum [brö’nom], Anna, dansk
målarinna, se A n c h e r.
Brönnestad, socken i mellersta Skåne, s.
om Finjasjön; Västra Göinge härad,
Kristian-stads län; 52,14 kvkm, 864 inv. (1925).
Trakten är ganska höglänt. I B. fideikommisset
Hovdala (se d. o.). 1,129 har åker, 3,103 har
skogs- och hagmark. Bildar med Matteröd
ett pastorat i Lunds stift, Västra Göinge
kontrakt.
Brönsted, Johannes Nikolaus, dansk
kemist (f. 1879), prof, i kemi vid Köpenhamns
universitet 1909 och s. å. föreståndare för
Polyteknisk læreanstalts fysikalisk-kemibka
laboratorium. B:s arbeten ligga nästan alla
inom den fysikaliska kemien. De utmärkas
lika mycket genom stor experimentell
noggrannhet som genom ingående och
skarpsinnig bearbetning. I synnerhet äga hans
avhandlingar om den kemiska affiniteten och
om grundämnenas isotoper ett betydande
vetenskapligt värde. H. E.*
Brösarp, socken i s. ö. Skåne, kring Värkeån
och på Linderödsåsens sluttningar; Albo
hä
rad, Kristianstads län; 44,04 kvkm, 1,295 inv.
(1925). Vidsträckta skogar och sandmarker.
Flera fornlämningar (bl. a. Trintakulle). 1,631
har åker, 2,076 har skogs- och hagmark.
Ingår i Ravlunda och B:s pastorat i Lunds stift,
Albo och Järrestads kontrakt.
Bröst (lat. pe’ctus). 1. Den del av kroppen,
mellan halsen och buken, som till stomme har
bröstkorgen (sed. o.). — 2. Se Bröstkörtel.
Bröstarv, egendom, som avliden persons
av-komling fått efter den avlidne i sin egenskap
av hans bröstarvinge. Se Arv och
Arvsrätt.
Bröstarvinge, se Arvsrätt.
Bröstarvingegods kallades i Sveriges äldre
kamerala historia en donation, som enl.
donationsbrevet givits åt mottagaren och hans
bröstarvingar, d. v. s. såväl manliga
som kvinnliga ättlingar. B. gingo
sålunda icke i bak- och sidoarv såsom gods,
givna till evärdlig egendom utan
inskränkning; de återföllo, när mottagarens ätt
utdött, till kronan. B:s reduktion beslöts
1682. A. Bm.
Bröstben, se Bröstkorg.
Bröstborrskaft, se Borrar.
Bröstbär, se Z i z y p h u s.
Bröstböld, bulnad (oftast varig) i
kvinnobröst; uppkommer framför allt under
digiv-ning. Orsaken är vanligen infektion, och
behandlingen måste i de flesta fall vara
operativ. (E. L-g.)
Bröstdroppar, se Opium.
Bröstgång, se Lymfkärl.
Brösthåla, se Bröstkorg.
Brösthöjdsdiameter, det mått, som vid
mätning av stående träd förefinnes 1,3 m över
marken.
Bröstkakor, se Opium.
Bröstkatarr, se Bronkit.
Bröstkorg, Thörax, de ben, som skyddande
omsluta brösthålan (se nedan) och där belägna
organ. Hos människan består den av 12
bröstkotor i ryggraden, 12 par mot dem
ledande re v b e n, med brosk vid de främre
ändarna, samt framtill bröstbenet
(ster-num), ett platt, nästan rektangulärt ben,
nedtill avsmalnande i en stundom broskig
spets. Rummen mellan revbenen äro
utfyllda av bindväv och muskler; utanpå ligga
andra muskler och allra ytterst huden. B.
tillslutes upptill av halsens mjukdelar,
nedtill av mellangärdet. I den sålunda
bildade brösthålan inneslutas hjärtat med
till- och avgående stora blodkärl, lungorna,
största delen av matstrupen, bröstgången,
sympatiska nerven, brässkörteln (thymus)
m. m. Hos människan bildar thorax, om
därifrån avlägsnas skuldrorna med tillhörande
muskler, en i sin övre spets avrundad, nedtill
snett avskuren kägla, med antydning till fyra
buktiga sidor och fyra starkt avrundade
långskanter; baktill är den rakare och längre
än framtill. Baktill skjuta kotornas kroppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
