Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buckmaster, Stanley Owen - Bucks - Bucovina - Bucuresti - Buczacz - Buda - Budaeus - Budal, Hans - Budapest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Buckmaster—Budapest
172
Buckmaster [ba’kmäste], Stanley Owen,
lord B., engelsk jurist, politiker (f. 1861).
Blev 1884 advokat, var liberal
underhusmedlem 1906—10 och 1911—15, blev 1913
soli-citor general i Asquiths ministär och adlades
då (sir Stanley B.). Under världskriget var B.
sept. 1914—maj 1915 presscensor och juni
1915—dec. 1916 lordkansler i
koalitionsmini-stären Asquith (1915 pär med titeln baron B.).
Har sedan varit en av de ledande i överhusets
fåtaliga liberala oppositionsgrupp. V. S-g.
Bucks [baks], se Buckinghamshire.
Bucovlna, se Bukovina.
Bucuresti [bokore’J’t(i)], se Bukarest.
Buczacz [bo’tfatj], stad i östgalizien, s. ö.
Polen, vid Dnjestrs biflod Strypa; 7,610 inv.
(1921). Garverier. — 1672 slöts här fred
mellan Polen och Turkiet. Under världskriget
besatte ryssarna B. aug. 1914; det återtogs
av österrikarna sept. 1915. Enär deras linje
kom att gå utefter Strypa, således
omedelbart invid B., blev det vid ryska
genombrotts-försöket 24 dec. 1915—15 jan. 1916 en av det
blodiga slagets brännpunkter. Under
Brusi-lovs offensiv juni 1916 togs B. av ryssarna
och behölls av dem till juli 1917. — Jfr
Polsk-ryska fronten. M. B-dt.
Buda, stad, se Budapest.
Budaeus [-dè’-], se B u d é.
Budal, Hans, norsk skulptör (1830—79).
Studerade i Köpenhamn, vistades i Rom i 10
år, var sedan verksam i hemlandet, utförde
»Kristus på korset», barngenrer och
porträttbyster. G-g N.
Budapest [bo’dapä.ft], huvudstad i
konungariket Ungern. Har uppstått genom förening
(1872) av staden B ud a (ty. Of en) på v.
stranden av Donau och den mitt emot belägna,
betydligt större staden Pest. 928,996 inv.
(1921; med förstäder 1,084,616). Vänstra
Do-naustranden är ett alluvialt slättland, som
knappast höjer sig mer än 8—10 m över Donaus
normala vattennivå (96,6 m ö. h.). Högra
(västra) sidan är bergig och ger med sina lugna,
breda linjer B. dess natursköna läge. Bland
Budas berg förtjäna nämnas Rözsadomb
(Rosenkullen), 195 m, Värhegy (Slottsberget), 168
m, och Gellérthegy (Gerhardsberget), 235 m.
Mellan Värhegy och Rözsadomb utbreder sig
en skogbeväxt dal, som jämte sin fortsättning
åt v. avskiljer en nordligare berggrupp,
Här-mashatärhegy (»Tregränsberget»), och en
sydligare, som i Jänoshegy (Johannesberget) når
529 m och i Sväbhegy (Schwabenberg) 471 m.
ö. om Tregränsberget går ett slättland utmed
Donau; ett annat, kallat Lägymänyos (»mjuka
jorden») på grund av sin sumpighet, utbreder
sig s. om Gellérthegy.
Donau genomflyter B. i en längd av 15,27
km och med en bredd av 300—500 m; djupet
växlar mellan 3,5 och 13 m. Båda stränderna
äro försedda med kraftiga stenkajer, som höja
sig 8,4 m över normala vattennivån. Några
förstäder äro med vallar skyddade mot
översvämningarna. De senaste åren har man vid
ön Csepel avstängt flodarmen Holt-Dunaäg
(döda Donau) och börjat uppföra en stor
slussbyggnad med kraftstation, vilken skall förse
B. med elektrisk kraft. B. är rikt på
mineralkällor. På slätten Lägymänyos har man
omkr. 100 bittervattenskällor, däribland de
bekanta Hunyady Jänos- och Deäk
Ferenc-källorna. I närheten av bittervattenskällorna
finnes Erzsébet-sösfürdö (Elisabet-saltbadet).
Flera varma källor springa upp i själva
staden, såsom Csäszärfürdö (Kejsarbadet), känt
redan av romarna, Lukäcsfürdö (Lukasbadet),
omnämnt 1248, och Kirälyfürdö
(Konungsba-det). Heta gyttjehaltiga mineralkällor
förekomma i Gellértfürdö (Gerhardsbadet), byggt
av staden B. 1911—18, och Rudasfürdö
(Bruck-bad); byggnaden delvis från 1556.
Temperaturen i dessa källor växlar mellan 24° och 64,2°
C. I Värosliget (stadsparken) finnes en varm
artesisk källa, 970,5 m djup, med en
temperatur av 73,9° C; den är särskilt rik på kolsyra.
— B:s klimat bildar övergång från
kontinentalklimatet till det mildare sydeuropeiska
klimatet. Medeltemperaturen är 9,6° C. Varmaste
månaden är juli med 20,9° C medeltemp. och
33,8° C maximum, den kallaste januari med
— 2,3° C medeltemp.; minimum — 14,8° C.
B. indelas i tio förvaltningsdistrikt (se
kartan) ; längst i s. ö. fabriksdistriktet Köbänya
(»stenbrott»). På 1870-talet började man
stads-planeregleringen och fullbordade Inre
ringvägen (Belsö-körüt; 1871—80), den stora
affärs-gatan Räk6czi-üt och den praktfulla
Andräs-sy-Gt (2,310 m). — Tvillingstäderna Buda
och Pest sammanbindas genom monumentala
brobyggnader över Donau, vilka ge en
särskild karaktär åt den ungerska huvudstaden.
Den äldsta av dessa broar är Länchld
(Kedje-bron), byggd av den eng. ingenjören W.
Tier-ney Clark, 1839—49; hänger på fyra väldiga
järnkedjor; 375,4 m lång; förnyad 1914—15.
Andra broar över Donau äro: Margithld
(Margaretabron; byggd 1872—75, längd 607
m; 1901 utvidgad med en sidobro till
Marga-retaön); Erzsébethld (Elisabetsbron; byggd av
ingenjören Aurel Czekélius 1898—1903; i ett
enda spann på 290 m); Ferenc-Jözsefhld
(Frans-Josefsbron; byggd 1894—96 av Czekélius).
Härtill kommer järnvägsbron (utvidgad 1923—
24). — Från Kedjebron går en linbana upp till
fästningsberget, som krönes av det imposanta
kungliga slottet. Första grunden till detta
lädes 1243 av konung Béla IV. Sedan byggde
Mattias Corvinus under ledning av italienska
byggmästare ett storartat kungligt palats,
som nästan helt förstördes av turkarna.
Maria Teresia lät arkitekten Lukas Hildebrand
uppföra ett palats i barockstil på det gamlas
ruiner 1749—71. Nuv. kungliga slottet
ombyggdes av Nikolaus Ybl 1891—1900 och slutfördes
av Alois Hauszmann. På fästningsberget står
den urgamla gotiska kröningskyrkan,
Mat-tiaskyrkan, grundlagd 1013, förstörd av
tatarerna, återuppbyggd 1255. Under turkarnas
herravälde användes kyrkan som moské. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
