Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budapest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Budapest
174
restaurerades av Fr. Schulek 1873—96. På
vänstra sidan av kröningskyrkan står en
ryttarstaty av Ungerns förste konung, Stefan
den helige (av Alois Ströbl). Bakom kyrkan
reser sig på bergssluttningen den monumentala
Haläszbästya (Fiskarbastionen) med
korsgångar, arkader, torn och stentrappor, uppförd av
Schulek 1900—02.
Stadsdelen Pest kan icke uppvisa sådana
pittoreska partier eller konstnärliga
minnesmärken som Buda men är dock rik på stora
offentliga byggnader. Denna del av den
ungerska huvudstaden behärskas av Stora
Ringvägen (Nagy-körüt), som går i en båge från
Borärostorget till Margithid och byggdes 1895
—1900, 4,384 m lång. Den genomskär först
den livliga affärsgatan Räköczi-üt vid
ungerska folkteaterns byggnad, vilken sedan 1908
tjänstgör som provisorium för
nationalteatern (Nemzeti szinhäz), och längre fram den
breda Andrässyesplanaden. Vid denna
ligger kungliga operan, byggd i renässansstil
av Nikolaus Ybl 1875—84 och en gåva till
huvudstaden av Frans Josef I.
Andrässyesplanaden leder mellan ståtliga palats och
privatvillor ut till den 97,3 har stora
stadsparken (Värosliget) med det i sin helhet
mindre lyckade Millenniumsmonumentet (av G.
Zala) samt museer och utställningsbyggnader.
Konstmuseet (Szépmüvészeti müzeum), byggt
i nyklassisk stil 1900—06, innehåller en rik
samling, särskilt av spanska, italienska, tyska,
japanska och moderna ungerska målningar
och skulpturer. I stadsparken finnes en
välordnad zoologisk trädgård (Ällatkert, nybyggd
1908—12), sommarteatrar, det imposanta
Széchényibadet och en nöjespark. — Vid Inre
Ringvägen (Belsö-körüt), från
Frans-Josefs-bron i en nordlig båge, ligger nationalmuseet,
byggt av M. Pollåk 1837—45 i nyklassisk stil.
Dess huvudavdelning omfattar en värdefull
fornsakssamling; dessutom inrymmas där
rikhaltiga zoologiska, mineralogiska och
paleon-tologiska samlingar. Dess bibliotek äger över
30,000 codices och handskrifter samt över en
halv mill. i Ungern tryckta böcker. B:s
praktfullaste byggnad är ungerska parlamentshuset
på Donaukajen, i nygotisk stil, byggt av Imre
Steindl 1885—1902. Det är 245 m långt, har
en bredd av 123 m och krönes av en praktfull
kupol. B:s största kyrka är S:t
Stefanskyr-kan, byggd 1851—1905 i italiensk
renässansstil av Ybl, slutförd av J. Kauser, en väldig
centralkyrka av marmor och en 96 m hög
kupol (22 m i diameter), rik på mosaikbilder.
Bland större officiella byggnader märkas
ungerska vetenskapsakademien på Donaukajen
(byggd 1860—64), justitiepalatset (1896),
nationalbanken (1902—05), börshuset (1905),
konstindustrimuseet (1893—96) och
musikaliska akademiens byggnad på Franz
Liszt-torget (av Florian Korb och Kälmån Giergl,
1907). Längs vänstra Donaukajen bakom en
bred, skuggig promenad ligger en rad av B :s
förnämsta hotell (Hungäria m. fl.).
Befolkningstillväxten i B. under 1800-talet
var rekordartad (1,254 %). Av invånarna 1921
voro 90,9 % av ungersk nationalitet, d. v. s.
hade uppgivit ungerska som sitt modersmål,
5,9 % tyskar; vidare funnos slovaker,
rumäner, kroater, serber, tjecker och polacker.
Romerska katoliker utgjorde 59,7 %, judar
22,9 %, reformerta 10,5 %, luteraner 4,6 %.
I B. finns ett universitet med omkr. 350
lärare och 6,741 studenter (1923—24). Det
utvidgades 1920 med en fakultet för politisk
ekonomi. Vidare finns en teknisk högskola,
Josef-Polytechnicum, nybyggd 1903—09, med 122
lärare. De mest betydande vetenskapliga
institutionerna i B. äro Ungerns nationalmuseum,
vetenskapsakademien, båda med fackmuseer och
bibliotek, S :t Stefans akademi samt många
vetenskapliga, litterära och konsthistoriska
föreningar. Där utkommo före världskriget 775
olika tidningar och tidskrifter, varav 711 på
ung. språket. De mest betydande
dagstidningarna äro f. n. Az Est (liberal), Magyarsäg
(konservativ), Nemzeti Ujsäg (konservativ), Pesti
Hirlap (liberal); på ty. utkommer Pester Lloyd.
B:s handel och industri äro betydande.
Staden räknar 36,321 olika industriella företag,
som sysselsätta 218,068 personer. I dessa ingå
1,296 fabriker (ångkvarnar, maskinfabriker,
skeppsvarv, waggon-, vagn- och elektr.-tekn.
fabriker m. m.) med 128,358 arb. B. är säte
för nationalbanken.
B:s förvaltning utövas genom
kommunalrådet, som 1919 räknade 400 medl., till
hälften valda och till hälften bestående av de
högsta skattebetalarna. Enligt en lag av 1920
utsågos vid nästa val (maj 1925) 250 medl. av
väljarna enligt allmän rösträtt. 62 medl.
utnämnas av riksföreståndaren såsom representanter
för vissa industriella, ekonomiska och
kulturella korporationer, t. ex. handelskammaren,
vetenskapsakademien m. fl. Ordf, i
kommunalrådet och magistraten är överborgmästaren.
Historia. Kelterna grundade f. Kr. en stad,
där Öbuda (det gamla Buda) nu ligger.
Den hette Ak-ink eller Acinco (»vattenrik»).
På samma plats grundade romarna på
100-talet e. Kr. staden Aquincum. Den snabbt
uppblomstrande romerska kolonien bytte ofta
ägare under folkvandringstiden; efter
varandra kommo hunner, östgoter, langobarder,
avarer och slaver. Enligt traditionen byggde
hunnerna bredvid Aquincum en stad, som de
kallade Etelvär (Etzelburg) eller Buda. Där
det nuvarande Pest ligger hade vid
ungrarnas intåg i landet slaverna byggt
kalkbrän-nerier, och namnet Pest betyder »ugn» (tyska
namnet för Buda var Ofen); magyarerna
övertogo båda namnen. Redan 1156 blev Buda
säte för domkapitel samt kunglig
residensstad, medan Pest närmast var en handelsstad.
Tatarerna brände 1241 Pest, mördade hela
befolkningen och inträngde följande vinter, då
Donau tillfrös, även i Buda, som antändes.
Konung Béla IV började efter tatarernas
återtåg uppbygga båda städerna och befästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
