Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budapest - Budbäraren - Budde, Jöns - Budde, Karl - Budde, Vincents - Buddenbrock, Henrik Magnus von - Buddeus, Johann Franz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Budbäraren—Buddeus
176
Buda. Mattias Corvinus byggde ett praktfullt
slott, varav rester ännu kvarstå. Efter hans
död (1490) inträdde en period av förfall för
båda städerna. 1514 plundrades Buda av
Georg Dözsas upproriska bönder. Efter slaget
vid Mohäcs (1526) besatte Soliman II Buda,
måste åter draga sig tillbaka men intog ånyo
staden 1529. Under turkarnas herravälde (till
1686) förföllo båda städerna. 1703 fick Pest
kungliga privilegier, men under Räköczis
inbördeskrig sjönk invånarantalet ända till 300
(1710). På 1700-talet började båda städerna
hämta sig, särskilt sedan Maria Teresia låtit
bygga kungl. slottet (se ovan) och sedan
universitetet 1784 flyttats till Pest. 1838
härjades Pest av en svår översvämning. Buda och
Pest fingo 1848—49 genomgå en orolig
revolutionsperiod och utstå två belägringar; efter
ungrarnas nederlag införde den segrande
Wienregeringen sträng militär- och
polisdiktatur. Riksdagen hade 1848 flyttats dit från
Pressburg. Försoningen mellan Österrike och
Ungern firades med stora högtidligheter, då
Frans Josef 8 juni 1867 i B. kröntes till
Ungerns konung. En verklig
blomstrings-period börjar först 1872, då Buda och Pest
lagligen förenats till e n stad. Vid den s. k.
Mil-lenniumsutställningen (1896), som omfattade
Ungerns historia, konst, hemslöjd, industri och
samtliga näringsgrenar, företedde B. en till
plan och detaljer ståtlig stadsbild. Under
världskriget och revolutionen har B. genomgått
svåra prövningar, särskilt under rumänska
ockupationen (1919). Byggnadsverksamheten
har de tio senaste åren legat fullständigt
nere. Litt.: Salamon Ferenc, »Budapest
tör-ténete» (3 bd, 1878—85); Divald Kornél,
»Budapest müvészete» (utan årtal); G.
Thir-ring, »Budapest» (1921); Backman-Leffler,
»Ungern» (1924). B. L-r.
Budbäraren, en från 1856 av Evangeliska
fosterlandsstiftelsen utgiven tidning och dess
organ för den inre missionen. Den är sedan
1899 halvmånadsskrift. Redaktionen har från
början ombesörjts av Fosterlandsstiftelsens
sekreterare (t. o. m. 1875 B. Wadström,
1893-1921 C. J. Montelius, sedan 1921 S. F. Åberg).
Budde, Jöns, munk i Nådendals kloster.
Nämnes första gången 1461, kallas
»klosterbroder» 1462 och fungerade sedermera som
klostrets ombud vid flera viktiga
förrättningar. Han var den förnämste skriftställaren
i Finland under medeltiden, och hans
översättningar och bearbetningar av religiös
litteratur äro språkhistoriskt viktiga dokument.
»Judits, Esters, Ruts och Makkabéernas
böcker» (1484, utg. av Klemming 1853—55 i Sv.
fornskr.-sällsk :s saml.) äro de äldsta kända
svenska bibelöversättningarna i egentlig
mening. »Jöns Buddes bok» (1487—91; utg. av
O. F. Hultman 1895 i Sv. Litt.-sällsk :s skr.,
del 31) innehåller utom »Lucidarius» (en
dia-logartad framställning av den äldre
skolastikens troslära) ett antal helgonlegender
m. m. H. E. P.
Budde, Karl, tysk teolog (f. 1850),
professor i Marburg. Har utgivit kommentarer
till åtskilliga av G. T:s böcker och
författat en mängd skrifter och uppsatser i
gammaltestamentlig exegetik. S. H-r.
Budde, Vincents, norsk militär (1660—
1729). Stred i kejserlig tjänst under spanska
tronföljdskriget, deltog som norsk brigadchef
i Löwendals infall i Bohuslän 1711 och
kämpade 1712—16 som regementschef med
utmärkelse mot svenskarna i n. Tyskland. Hans
regemente överfördes 1716 till Norge, och s. å.
förmådde B. genom erövringen av Moss (23
april), vars svenska besättning stupade eller
tillfångatogs, Karl XII att återtåga till
svenska gränsen. B. blev nu generalmajor och
våren 1718 kommenderande general n. om
Dovre. Som sådan försvarade han Trondhjem
mot K. G. Armfeldt, avstod på grund av sina
truppers svaga numerär från att oroa dennes
återtåg men gjorde i juni 1719 ett
resultatlöst infall i nordligaste Värmland. (V. S-g.)
Bu’ddenbrock, Henrik Magnus von,
friherre, generallöjtnant (1685—1743). Född
i Livland, ingick B. vid unga år i svensk
krigstjänst, blev kapten 1700 och deltog i
slagen vid Ljesna och Poltava. Var med Karl
XII i Turkiet och blev 1717 överste för
Västerbottens regemente, med vilket han deltog i
norska fälttåget 1718. Han blev sedermera
1723 chef för Hälsinge och 1738 för Närkes
och Värmlands regemente, 1730 generalmajor
och 1731 friherre samt 1740 generallöjtnant.
Verksam medlem av hattpartiet, var B. en
av dem, som allra mest ivrade för krig med
Ryssland; han utsågs till överbefälhavare över
trupperna i Finland 1740 och kvarstod som
sådan vid krigsutbrottet 1741. Grundlöst är
påståendet, att B. genom vilseledande
skildringar av härens tillstånd skulle ha
påskyndat krigsförklaringen. Wrangels nederlag vid
Villmanstrand 23 aug. 1741 tillvitades även
B., som 3 sept. lämnade överbefälet till Ch.
E. Lewenhaupt. Under det återtåg, som denne
sedermera företog, ivrade B. för motstånd,
men förgäves. Han hemkallades för att
avlägga räkenskap för sin krigföring,
arresterades och ställdes jämte Lewenhaupt inför
en generalkrigsrätt och en ständernas
kommission. För att rädda sig undan den
allmänna förbittringen sköt hattpartiet skulden
på generalerna, och allmänna opinionens
påtryckning på den dömande kommissionen var
mycket stark. B. dömdes i maj 1743 förlustig
liv, ära och gods — en upprörande eftergift
åt det allmänna hämndbegäret — och
halshöggs 16 juli (g. st.) 1743 på den sedan s. k.
Generalsbacken vid Stockholm. (B. H-d.)
Buddèus, Johann Franz, tysk teolog
(1667—1729). Blev 1693 prof, i moralfilosofi
i Halle och 1705 i teologi i Jena. B. intog
en förmedlande ställning mellan ortodoxi och
pietism men visade tillika framåt mot
upplysningen. Sin styrka som teolog hade han i
sin sällsynta lärdom, sin främsta betydelse i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
