Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budget - Budiennij el. Budjonnyj, Simon Michailovitj - Budkavle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Budget—Budkavle
184
Bu’dget [eng. uttal: ba’d$it], eng. (fr.
bou-gette, av bouge, lat. bulga, lädersäck), betydde
urspr. endast en säck eller brevpåse, brukades
sedermera särskilt om de handlingar och
räkningar för det föregående finansårets utgifter
och inkomster, som den engelske
skattkam-markanslern förde med sig inför parlamentet.
Till sist kom b. att betyda förslag till
inkomst- och utgiftsstat, av
skattkammarkans-lern å regeringens vägnar förelagt
parlamentet. I denna bemärkelse (statsreglering)
brukas ordet b. inom statsrätten. Av
främmande länders budgeter bjuder Englands det
största intresset. Englands b. blir,
åtminstone realiter, behandlad och antagen genom
finansiella förvaltningsakter liksom i
Sverige statsverkspropositionen, varemot i andra
länder överslag av inkomster och utgifter
framläggas i form av lagförslag och
fastställas genom en särskild s. k. finanslag.
Skillnaden mellan dessa båda budgetformer
ligger i att i förra fallet regeringen har fri
prövningsrätt om varje särskilt anslag skall
användas eller icke, i det senare antingen
ingen prövningsrätt eller endast i samband
med prövning av finanslagen såsom ett helt,
som skall oförändrat antagas eller förkastas.
I förra fallet innebär dessutom inkomstsidan
allenast en beräkning av i annan ordning
beslutade skatter och övriga inkomster, i det
senare verkar finanslagen konstitutivt, så att
endast däri upptagna inkomster kunna men
alla också skola uppbäras och användas.
B. kallas nettobudget, i den mån den blott
upptager de anslagsbelopp, som erfordras för
vissa utgifter utöver eljest tillgängliga, icke
i b. synliga, medel, t. ex. avgifter, som till
visst verk direkt inflyta och där användas,
men blir i motsatt fall, då även dessa medel
upptagas på inkomstsidan, bruttobudget.
Uppställningen av b. är olika i olika länder,
beroende på förvaltningens olika organisation
samt statsrättens olika utformning i dessa.
— En b. säges vara mer eller mindre
specialiserad, allteftersom de i den upptagna
särskilda anslagssummorna äro med detaljerad
beräkning av sin användning uppförda i
smärre summor eller ock mera gruppvis
anordnade. I förra fallet brukar man tillåta,
att, där omständigheterna så kräva,
överföring (»virement») får ske från en
anslagssumma till en annan, så framt bägge
summorna blivit bestämda för samma
departement. Stundom nöjer man sig med att
fastställa en utgiftspost endast förslagsvis, då
dess överskridande är medgivet (Sverige).
Ibland fasthåller man strängt vid de särskilda
utgiftsposterna och förbjuder varje överföring.
Därmed har behovet av särskilda anslag eller
kreditiv för oförutsedda utgifter gjort sig
kännbart. Se vidare Statsreglering.
B., som nästan överallt omfattar en period
av ett år, är antingen uppställd för
kalenderår eller, såsom t. ex. i Norge, Danmark
och England, tiden från och till 1 april, eller i
Amerikas förenta stater och numera även
i Sverige från och till 1 juli. Vissa skatter
och utgifter kunna, då de äro ställda utom
representationens övriga finansreglering, vara
förbigångna i budgeten (England, Österrike och
Preussen). — B. har även fått en vidsträcktare
betydelse och betecknar årshushållningsplan i
allmänhet för viss gemenskap, t. ex. ett hems
hushållsbudget (se d. o.). A. W. (Rid.)
Budiennij [-jå’n-] el. Budjo’nnyj,
Simon Michailovitj, rysk general (f.
1884). Under världskriget underofficer,
uppsatte B. efter bolsjevikrevolutionen 1917 en
kavallerikår, som framgångsrikt deltog i
striderna mot de »vita» generalerna Denikin och
Wrangel samt i kriget mot Polen sommaren
1920. B. kuvade 1920—21 friskareledaren
Machnos uppror i Ukraina och anses som en
av Sovjetrysslands dugligaste militärer.
Bybudkavle från Dalarna. I Nordiska museet.
Bybudkavle från
Dalarna. I
Nordiska museet.
Budkavle,
budskicknings-instrument av
samfundsmäs-sig innebörd, som fortlevat
från den tid, då skrivkonsten
saknades. Den tillhör
egentligen primitiv kultur men har
mångenstädes bibehållits även
inom högre kulturer ända
fram till nutiden. Den kan
sålunda påvisas redan hos så
primitiva folkslag som
au-stralier och buschmän. B. är
i allm. ett trästycke av viss
form och har ofta varit
försedd med namnmärken eller
symboliska tecken. Genom
fortlöpande sändning av
densamma från gård till gård
eller från samhälle till
samhälle spreds budskapet. Hos
svenskarna har b. tydligen
existerat redan under
förhistorisk tid, ehuru vi först
i medeltidslagarna erhålla
direkta uppgifter om densamma.
Bestämmelser om dess användning för rättsliga
eller allmänna behov förekomma i vårt
land ända in på 1800-talet, på sistone
dock övervägande inom byarna, förut även
inom häradsorganisationen samt för statliga
ändamål. Som exempel på de senare kunna
anföras sammankallning till ting, uppbåd till
krig, skallgång eller varning för sjukdom och
ofärd. Inom byarna ha b. haft den mest
mångsidiga användningen. De ha där sålunda
icke blott begagnats för sammankallning av
menigheten utan ännu mera till markering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
