- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
185-186

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budkavle - Budkavlelöpning - Budny, Simon - Budoar - Budoreas - Budrum - Budskap - Budstikken - Budweis - Buea - Bueckelaer, Beuckelaer, Joachim - Buen, Anders Johnsen - Buenaventura - Buenavista - Buenos Aires

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

185

Budkavlelöpning—Buenos Aires

186

av turgången inom byarna i fråga om
grannarnas skyldigheter och rättigheter (jfr B y).
B. kan delvis betraktas som ett
legitimations-tecken för bäraren. Därför kan den ej heller
alltid särhållas från värdighetsstavar av olika
slag. S. E-n.

Budkavlelöpning, se Stafettlöpning.

Budny, Simon, polsk eller litauisk
reli-gionslärare på 1500-talet (dödsår okänt). Slöt
sig till den kalvinska reformationen, blev
präst i Vilna och översatte bibeln till polska
(tr. 1570 och 1572). Senare predikade han
so-cinianska läror och stiftade den »halvjudiska»
eller ebionitiska sekten, som vann många
anhängare i hela Polen. Då han på ett
kyrkomöte 1582 förbjöds att utöva prästämbetet,
drog han sig frivilligt tillbaka. Hans skrifter
äro numera mycket sällsynta, enär hans
protestantiska böcker metodiskt förstördes av
katolikerna. A-d J.*

Budoär (fr. boudoir, av bouder, vara
sur-mulen eller egensinnig), litet damrum.

Budo’rcas, däggdjurssläkte, se T a k i.

Budru’m, turk, stad, se Halikarnassos.

Budskap, direkt skriftligt meddelande från
statsöverhuvudet till representationen. B.
kontrasigneras, om det har karaktären av
regeringsakt, men ej om det, såsom i Europa
blott undantagsvis kan ske, endast framhåller
vederbörandes egen åsikt om en viss eller
vissa frågor. Själva begreppet härstammar
från Amerikas förenta stater på den tid,
då dessa ännu voro engelska kolonier. Då
skedde alla meddelanden från guvernörerna
till de olika representationerna genom b.
(eng. message), vare sig det gällde
upplysningar om koloniernas ställning eller att
fästa folkrepresentanternas uppmärksamhet
på någon fråga, för vars lösning deras
medverkan var erforderlig. Efter
oavhängighets-förklaringen nyttjas ordet för att
beteckna unionspresidentens meddelanden till
kongressen. »Message» kallas särskilt den
översikt av landets allmänna ställning, som den
förre enligt Förenta staternas konstitution är
förpliktad att årligen giva representationen.
I svensk rätt är b. ett okänt begrepp; det
motsvaras dock i någon mån av berättelsen
om vad sig i rikets styrelse tilldragit sedan
sist förflutna riksdag och av trontal och K.
m:ts öppna brev eller skrivelser till riksdagen.
Trontal och riksdagsberättelse äro skriftliga
men uppläsas på rikssalen vid plenum
pleno-rum, det förra, utan kontrasignation, helt,
den senare, kontrasignerad, delvis; skrivelser
och öppna brev behandlas som kunglig
proposition. Rid.

Budstikken, namn på flera norska
publikationer på 1800-talet. Den viktigaste, grundad
av Enevold de Falsen, utgavs 1808—14 och
senare 1817—29 och 1830—34, förnämligast
som organ för Selskabet for Norges vel. Den
innehåller värdefulla bidrag till norsk
kulturhistoria. En fjärde serie, organ för
jordbruksnäringen, utkom 1859—61. En politisk
tid

ning B. utgavs 1881—87 i Oslo som organ
för yttersta högern.

Budweis [bo’dvais], tyskt namn på
Budéjo-vice (se d. o.).

Buea, stad 960 m ö. h. i Kamerun, Afrika,
på sydsluttningen av Kamerunberget. Var
1901—14 huvudstad i tyska kolonien Kamerun
och tillhör nu det engelska mandatområdet.

Bueckelaer [bö’kolär], Beuckelaer,
Joachim, flamländsk målare (omkr. 1533—1575
el. 76), verksam i Antwerpen, lärjunge till P.
Aertsen, som var gift med B:s faster.
Målade företrädesvis interiörer från kök och
slaktarbodar, framställda som väldiga
stilleben av kött, fiskar och grönsaker jämte
figurer; ofta rymmer kompositionen också en
utblick mot en på avstånd utspelad scen ur den
bibliska historien. Även figurrika
landskapsbilder med bibliska motiv förekomma, i
synnerhet under B :s tidigare år. Hans kolorit,
i början brokig, utvecklas med tiden till
hel-tonighet; i samband därmed står en
framväxande uppmärksamhet för luftperspektiv
och friluftsbelysning. Av B :s tämligen få
bevarade målningar finnas flera i Sverige, bl. a.
fyra i Nationalmuseum. H. W-n.

Bu’en, Anders Johnsen, norsk
socialdemokratisk politiker (f. 1864). Var urspr.
typograf, blev 1898 redaktionssekreterare i
Social-Demokraten (i Oslo), var dess redaktör
1900—03, redaktör av Ny Tid (i Trondhjem)
1903—12 och utger sedan 1922 Tröndelag
Social-Demokrat. B. var stortingsman 1906—
21 och därunder 1919—21 stortingspresident.
I stortinget visade han sig vara god debattör
och var arbetarpartiets parlamentariske
ledare från 1915 till dess klyvning 1921, då den
kommunistiska flygeln, som bl. a. ogillade,
att B. givit ministären Knudsen sitt stöd mot
högern, fick övertaget. Vid stortingsvalen
1921 och 1924 föll han igenom.

Buenaventura [cooänacoänto’ra], hamnstad i
Colombia vid Stilla havet; omkr. 4,000 inv.
Järnväg till Cali i floden Caucas bördiga
dalgång.

BuenavFsta, dets. som Böa-Vista (se d. o.).

Buenos Aires [<woä’nås-]. 1. Prov, i
Argentina, vid Atlanten, från Rio de la Plata till Rio
Colorados mynning; 305,121 kvkm, 2,336,507
inv. (1921). Huvudstad: La Plata. Argentinas
största och folkrikaste provins. B. är ett
enformigt pampaslandskap (jfr Argentina,
sp. 27, och P a m p a s), över vilket i s. resa
sig Sierra de Tandil (450 m) och, innanför
Bahia Blanca, Sierra de la Ventana (1,250 m).
B. bevattnas av nedre Paranä, Salado och några
smärre kustfloder. Klimatet är ganska sunt
med omkr. 600 mm årlig nederbörd.
Huvudnäring i B. är jordbruk. Lucern, vete, majs, lin,
havre och frukt odlas. Boskapsskötseln viker
för jordbruket men är ännu betydande.
Fårens antal var 18 mill. 1915 (52 mill. 1895),
nötkreaturens 11,3 mill. s. å. (7,7 mill. 1895).
Från B. exporteras vete, majs, lin, mjöl, ull,
hudar, fruset ox- och fårkött. Industrien om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:13:10 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free