- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
187-188

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buenos Aires

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

Buenos Aires

188

Casa Bosada, regeringsbyggnaden i Buenos Aires.

fattar konservering av kött, tillverkning av
mjöl, gryn, öl och lantbruksmaskiner och
koncentrerar sig huvudsakligen omkring staden
B. Provinsens många järnvägar utgå nästan
alla från staden B. Största städer äro
huvudstaden La Plata, fabriksstaden Avellaneda och
hamnstaden Bahia Blanca.

2. Fullständigt namn: Santa Trinidad y
Puerto de la Santisima Virgen de los Buenos
Aires (Buenos Aires är här gammalspanskt
namn på sjömännens skyddshelgon, som
anropas om »vackert väder»). Huvudstad i
re-publ. Argentina, på Rio de la Platas s. strand,
275 km från Atlanten, Sydamerikas största
stad. Utgör jämte ön Martin Garcia vid
inloppet till floden Uruguay
förbundsdi-striktet Buenos Aires; 186 kvkm,
1,720,000 inv. (1922), ung. hälften främlingar,
mest italienare och spanjorer. Säte för en
ärkebiskop, överhuvud för rom.-kat. kyrkan
i Argentina. Stadens centrum är byggt på
en 20 m hög platå, i s. avbruten av
Riachue-los dalgång, hamnanläggningarna och
närmaste gator på en av flodavlagringar bildad
strandremsa. Från Parque Christöbal Colön
innanför hamnen utgå åt s. den ståtliga
Pa-seo Colön och åt n. Calle Leandro N. Alem,
som bågformigt omsluta staden. Från dessa
leda inåt staden med varandra parallella
gator. Husen numreras efter avståndet i
meter från hamnen, icke efter antalet hus. Vid
vart 100 :e nummer korsas gatan av en mot
denna vinkelrät tvärgata, som numreras på
liknande sätt från Calle de Rivadavia, som
genomskär B. från v. till ö. I de nyaste
stadsdelarna och i förstäderna avbrytes denna
regelbundenhet. Calle de Rivadavia utmynnar
längst i ö. i Plaza de Mayo, stadens
medelpunkt, strax innanför Parque Colön. Vid Plaza
de Mayo ligga stadshuset, det under
kolonialtiden uppförda Cabildo, nu säte för
civilrät

ten, det gamla kongresshuset och
regeringsbyggnaden (»Casa Rosada», byggd av sv.
arkitekten E. Åberg) m. fl. offentliga byggnader.
Parallellt med Calle de Rivadavia går Avenida
de Mayo, B;s finaste gata, till Plaza del
Con-greso med det ståtliga nya kongresspalatset,
»Casa Dorada». Vid stadens viktigaste
trafikgata, Calle de Florida, ligga de största och
elegantaste affärshusen. Den leder till Plaza
San Martin med det praktfulla monumentet
över general San Martin. B. prydes av många
parker. Den förnämsta bland dem är Parque
3 de Febrero i n. på La Platastranden, även
kallad Palermoparken, med en vacker
palmallé och B :s största kapplöpningsbana; i
anslutning till denna park zoologiska och botaniska
trädgårdarna. I stadens s. del ligger den
vackra Parque Lezama. Norra kyrkogården,
La Recoleta, anlagd på en kulle, är
förvandlad till en park med praktfulla vårdar och
monument. Utom katedralen äger B. många
vackert smyckade kyrkor. Omkr. 30 teatrar
finnas; praktfullast är Theatro de Colön (1908),
där, liksom i La Opera, i huvudsak operor
uppföras. B. är synnerligen rikt försett med
skolor. Universitetet grundades 1821 och hade
omkr. 8,000 studenter 1923—24. Vidare
finnas i B. högsta förbundsdomstolen, statens
meteorologiska anstalt, lantbrukshögskola,
stads-och statsbibliotek, historiskt museum och
konstmuseer m. m. I B. utgivas omkr. 335
tidningar, av vilka La Prensa och La Naciön äro
de förnämsta. På ett flertal gator gå elektr.
spårvagnar. Tyska firmor ha sedan 1913
anlagt underjordiska spårvägar. Från B.
utstråla järnvägar solfjäderformigt. — Hamnen
vid Riachuelo byggdes 1877 och anlöpes av
smärre fartyg. La Platahamnen började
uppföras 1897 och är nu tillgänglig för
oceangående fartyg. Kaj anläggningarna äro 10,5
km långa. Infarten sker från n. eller s. genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 11 15:33:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free