Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buenos Aires - Buen Retiro - Buer - Buff, Charlotte - Buffa - Buffalmacco (Bonamico) - Buffalo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Buen Retiro—Buffalo
190
6,4—7,9 m (beroende på tidvattnet) muddrade
djuprännor. B. anlöpes i regelbunden trafik
av sv. rederi-a.-b. Nordstjärnans ångare (sedan
1904), och flera sv. import- och exporthus ha
kontor i staden. B. är s. Atlantens främsta
kolningsstation. över B. gå nära 3/5 av
Argentinas export och mer än 4/5 av dess
import (se vidare Argentina, sp. 32). B. är
den främsta exporthamnen för fruset kött
och har en betydande import av rasboskap.
Det är en av de stora immigrantstäderna.
Handeln har sitt huvudsäte i ö. delen av
staden innanför hamnen, där icke blott
affärskontoren äro samlade utan även stora
upplag av importartiklar förvaras. Jan.—juli
1919 såldes i B. 1,130,000 nötkreatur, därav
700,000 till fryshusen. B:s industri omfattar
skor, filtar, mjöl, glas, maskiner, hattar,
tobak, läder och andra garvade varor m. m. I
11,400 fabriker sysselsattes 150,000 pers. 1918.
Industrien har delvis sitt säte i den rad
förstäder, som omramar B. Störst bland dem är
Avellaneda (se d. o.). Belgrano, Flores,
Ban-field och Floresta äro villaförstäder. Raskt
framåtgående äro Quilmes och Lomas de
Za-mora. Vidare märkas San Martin, Temperley,
Vicente Lopez, San Isidro och Tigre. De
sanitära förhållandena i B. äro goda.
Ärsme-deltemperaturen är 17° C och årl.
regnmängden 846 mm. — B. grundlädes 1535 av
spanjoren Pedro de Mendoza och flyttades 1580
av J. Garay till sin nuv. plats. Upprepade
försök av engelsmän, fransmän och holländare
att underlägga sig staden misslyckades. I de
spansk-amerikanska koloniernas resning mot
Spanien tog B. livlig del, och slutligen
utropades republiken 25 maj 1810. 1816 blev
B. huvudstad i Rio de la Platas förenta
stater, senare republ. Argentina. 1851 frigjorde
sig B. och var fri stat till 1859, då det åter
ingick i konfederationen. 1880 förklarades B.
för Argentinska republikens huvudstad. En
världsutställning hölls i B. 1910. — B:s
folkmängd har uppvisat ett enastående hastigt
uppsving sedan 1850-talet. 1853 hade B. 91,500
inv., 1887 433,000, 1895 663,854, 1903 891,268
och 1922 nära l3/« mill. inv. E. L-r.
Buen Retiro [cuoän rätfrå] (»god tillflykt»),
förr spanskt lustslott invid Madrid, uppfört
på 1600-talet, stundom använt som kungl.
residens; ombyggdes 1890 till artillerimuseum.
Stor park.
Buer [bö’or], stad i preuss. prov.
West-falen, 15 km n. ö. om Essen, med stora
kolgruvor och industri. 88,668 inv. (1919).
Buff, Charlotte (1753—1828), urbilden
för Lotte i Goethes »Die Leiden des jungen
Werther». Förlovad med arkivsekreteraren
Kestner, gjorde hon 1772 Goethes
bekantskap men besvarade icke hans lidelsefulla
kärlek. Goethe återsåg Charlotte B. först 44
år senare el. 1816. Biogr. av Ullrich (1921).
Bu’ffa, mus., se B u f f o.
Buffalmacco [bofalma’kå], eg. B o n a m i c o,
florentinsk målare, verksam under 1300-talets
förra hälft (d. 1340?), berömligen bekant
genom Boccaccios »Decamerone» och genom
florentinska konstskriftställare från
renässanstidevarvet (Ghiberti, Vasari). Först i våra
dagar ha arbeten av hans hand återupptäckts;
det främsta är en endast delvis bibehållen
serie av freskomålningar med motiv ur Kristi
pinas historia i Badiakyrkan vid Via del
Proconsolo i Florens. Dessa målningar visa
en temperamentsfull, realistisk stil och en
synnerligen rik och skiftande
individualise-ringsförmåga: kompositionen är byggd med
dramatisk kraft, och träffsäkert observerade
typer ur vardagslivet omväxla med upphöjda
idealgestalter. B. är en renässanskonstnär
långt före renässansen, vida mera besläktad
med de ett århundrade senare arbetande
målarna Masolino och Masaccio än med sin
samtida Giotto. — Monografi av P. Bacci i
»Bol-lettino d’Arte» 1911. H. W-n.
Affärsgata i Buffalo.
Buffalo [ba’folåu], stad i staten New York,
U. S. A., vid Eriesjön, nära dess utlopp i
Niagarafloden; 506,775 inv. (1920), varav nära
1/3 tyskar och 2,464 svenskar. Har breda,
trädplanterade gator, som skära varandra i
räta vinklar eller stråla ut från City hall,
flera stora parker, protestantiska och
katolska kyrkor. Ett större universitet, grundat
1845, har 253 prof, och 1,678 stud. (1922—23);
vidare märkas flera större bibliotek och
vetenskapliga sällskap ävensom B. fine arts
aca-demy, grundad 1862, med Albright art gallery.
Anlagt 1805, uppblomstrade B. raskt efter
Eriekanalens öppnande 1825; dess hamn är
en av de bästa vid de Stora sjöarna och har
betydande omsättning av särskilt järnmalm,
kol, järn, timmer samt spannmål.
Spannmåls-elevatorerna i hamnen ha en kapacitet av
28,5 mill. bushels." Den nya Eriekanalen (för
2,000 tons pråmar) öppnades 1919 och har ett
minimidjup av 12 fot (3,7 m). B. är vidare
centrum i ett rikt järnvägsnät, ett 20-tal
linjer mötas här, och en 1,200 m lång bro för
över Niagarafloden till den kanadensiska
staden Erie. B:s industri är storartad; 1919
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
