Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buffalo - Buffalo Bill - Buffelgräs - Buffert - Buffertbatteri - Buffertstat - Bufferverkan - Buffet - Buffet, Louis Joseph - Bufflar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Buffalo Bill—Bufflar
192
Bild från hamnen i Buffalo.
sysselsattes 75,899 arb., och
produktionsvärdet uppgick till mer än 634 mill. doll.; största
omfattningen ha livsmedelsindustrierna:
kvarnar, bryggerier, stärkelsefabriker, vidare tvål-,
metall- och maskinfabriker samt
automobil-och textilindustrien. Litt.: J. N. Larned,
»His-tory of B.» (1911).
Buffalo Bill [ba’folåu biT], se C o d y.
Buffelgräs, Bu’chloè dactylÖVdes, lågt,
mattbildande gräs, de nordamerikanska
prärier-nas värdefullaste foderväxt; ätes gärna av
boskapen, även när det under sommarhettan
står förtorkat. G. M-e.
Bu’ffert, fjädrande, rund skiva i
järnvägs-fordons ändar, avsedd att mildra inverkan av
de stötar i fordonens längdriktning, som
oundvikligen uppstå, dels då de föras tillsammans
för att hopkopplas, dels då de i tåg framgå
på öppen bana. På båda ändar av varje
fordons underrede anbringas antingen två
sido-buffertar eller en enda s. k. centralbuffert. —
En sidobuffert består av en
buffertskiva, fästad på ett skaft (buffertspindel), som
omslutes och styres av en hylsa (bufferthylsa),
i vilken spindeln fjädrar mot en på hylsans
bottenbricka stödd snäckfjäder. Räknat
inifrån fordonet är buffertskivan till höger
kullrig och den till vänster plan. När två fordon
kopplas ihop, stöder därför en kullrig skiva
mot en plan i ändamål att förhindra b:s
brytning vid tågets gång genom kurvor.
Sido-buffertar är den på normalspåriga järnvägar
i Europa allmänt använda buffertanordningen.
— Centralbuffert, som i Europa mest
användes på fordon för smalspåriga banor och
vid elektriska spårvägar men i Amerika
allmänt förekommer även vid normalspåriga
järnvägar, förenar i sig en
kopplingsanord-ning, som kan anordnas såsom självverkande,
vilken egenskap ger centralbufferten ett
företräde från arbetarskyddssynpunkt, i det att
ett för personalen ofta riskabelt handarbete
vid tågkoppling undvikes. G. H-r.
Buffertbatteri, se Elektrisk
ackumulator.
Buffertstat (jfr B u f f e r t), neutralt stats-
område mellan två andra stater, avsett att
hindra sammanstötningar dem emellan. Ett
militärparti i Frankrike har av
Rhenländer-na v. om Rhen (med Rhenpfalz) velat skapa
en dylik neutral b. mellan Frankrike och
Tyskland.
Bufferverkan, se Väteionkoncentration.
Buffet [byf ä’], fr., se B y f f é.
Buffet [byfä’], Louis Joseph, fransk
statsman (1818—98). Var advokat, då han
invaldes i konstituerande nationalförsamlingen
1848. Där tillhörde han högern, och han slöt
sig senare till prins
Napoléon, då denne
valts till president,
samt var minister för
handel och lantbruk
aug.—dec. 1849 och
aug.—okt. 1851 men
drog sig efter
statskuppen 2 dec. 1851 helt
från politiken. B.
invaldes 1863 i
lagstiftande kåren, blev där
ett stöd för det liberala
kejsardömet och var
jan.—april 1870 finansminister i Olliviers
kabinett. B. tillhörde 1871 högra centern i
nationalförsamlingen och var dennas president april
1873—mars 1875. Genom sitt sätt att leda
förhandlingarna underlättade han 1875 den nya
författningens antagande och trädde 10 mars
1875 som vice konseljpresident och
inrikesminister i spetsen för en moderat
koalitionsmini-stär. Vid valen dec. 1875—febr. 1876 föll B.
igenom såväl till senaten som (i fyra valkretsar)
till deputeradekammaren; han avgick i febr.
1876 och valdes i juni vid ett fyllnadsval av
senaten med knapp majoritet till
livstidssena-tor. B. var därefter till sin död en av ledarna
för det klerikala partiet i senaten. Han var
en sarkastisk debattör och som partiledare
sträv och föga samlande. B. har skrivit en
biografi över greve Daru (1893). E. A-t.*
Bufflar, Bübalus, ett undersläkte av släktet
Bos bland boskapsdjuren. B. äro mycket
grovt byggda med nästan rak rygg, kullrig
panna, stora öron, bred mule, lång svans
med tofs och tunn hårbeklädnad, särskilt hos
de vuxna. Hornen äro i genomskärning mer
eller mindre trekantiga med ringar kring
basen. Bland b. är den lilla a n o a n (se d. o.)
från Celebes, som plägar hänföras till ett
eget släkte, otvivelaktigt mest ursprunglig.
En mellanform mellan anoan och den stora
asiatiska b. bildar mindorobuffeln (B.
mindorensis) från Filippinerna. Av de två
återstående buffelarterna lever den
asiatiska el indiska b. (B. bubalus) i olika
raser i hela s. ö. Asien, där den åtminstone
i Främre Indien säkert förekommer i
ursprungligt vilt tillstånd. Den är stor och
klumpig med en boghöjd av upp till 1,8 m.
Den typiska formen är mörkt askgrå. Den
borstiga hårbeklädnaden är mycket tunn, hor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
