Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buitenzorg - Bujatrik - Bujider - Bujukdereh - Buk - Bukama - Bukarest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Bujatrik—Bukarest
204
bördig och naturskön trakt vid foten av
vulkanerna Salak och Gede, 260 m ö. h.; 46,595
inv. (1920), residens för generalguvernören över
Nederl. Ostindien, grundlagd 1745. Dess 58
har stora, 1817 anlagda botaniska trädgård är
den förnämsta i sitt slag i tropikerna och har
spelat stor roll genom sina botaniska institut,
där europeiska vetenskapsmän utfört viktiga
undersökningar. Medeltemperatur 25° C, årlig
nederbörd omkr. 4,400 mm.
Bujatrik, se B u i a t r i k.
Bujlder, medeltida härskarätt i Persien (se
d. o., historia).
Bujukdéreh, se Böjükdere.
Buk. 1. (lat. dbdömen). Den nedanför
bröstet belägna delen av bålen intill bäckenet.
Den innehåller levern, magsäcken,
bukspottkörteln, mjälten, tarmarna m. m.
Mittpartiet av den övre regionen kallas
maggropen. Mellersta regionen har i sin mitt n
a-v e 1 n. Den nedre bukregionen har som
mittparti underlivet och på var sida
ljumsken; innanför högra ljumsken blindtarmen.
B:s ryggsida kallas länderna. Den
upp-bäres av de fem ländkotorna och sträcker sig
till höftbenens övre rand. Innanför var och
en av länderna ligger en njure. (T. R.)
2. Den mellersta delen av ett råsegel. När
seglet är beslaget och upprullat till rån,
ligger b. mitt på denna (vid stången) och synes
där höja sig i avrundat trekantig form uppåt.
Ett segel säges vara »bukigt», om det är så
sytt eller »utblåst», att genom vindens verkan
dess mitt sväller ut och antar en mer eller
mindre halvsfärisk form. (ö-g.)
3. Buk kallas inom fysiken vid en stående
vågrörelse det område, där
vibrationsampli-tuden är störst.
Bukarna, ort i s. Belgiska Kongo,
landskapet Katanga, vid Lualaba, f. n. (1925)
ändpunkt för järnvägen från Kapstaden.
Bu’karest, rum. Bucuresti, huvudstad i
konungariket Rumänien; uppges ha 750,000 inv.
B. ligger på den bördiga valakiska slätten, på
båda sidor av Dambovita, ett tillflöde till
Donaus biflod Arges, i judetet Ilfov
Klimatet är torrt med starka växlingar (omkr. 70°
mellan maximum och minimum); under
januari är medeltemp. 4,3°, under juli 27,2°.
Staden, som har en areal av mer än 50 kvkm,
har ännu i många avseenden en orientalisk
prägel; under de senaste årtiondena ha dock
särskilt de centrala delarna moderniserats,
floden har kanaliserats, gatorna omlagts, och
storstadshus ha uppförts. I sina centrala
delar är B. därför numera en modern storstad,
under det att vissa yttre, efter krigsåren
inkorporerade stadsdelar ännu äro
gammalorientaliska landsbyar. Från stadens centrum,
vid Dämbovita, stråla gator ut åt alla håll.
Huvudgatan är Calea Victoriei
(»Segervägen»), som korsas av handelsgatan Strada
Lipscani och den stora Bulevarden, som
under olika namn (Bulevardul Elisabeta, B.
Academiei, B. Carol I m. fl.) går i v.—ö. I
centrum finnas endast få öppna platser och
parker; störst är parken Cismigiu; i s. ligger
Parcul Carol I, i v. botaniska trädgården och
Cotroceniparken, i n. Kiselefparken. De
offentliga byggnaderna ligga i regel i stadens
centrum. Vid Calea Victoriei ligga kungl.
slottet, nationalteatern, posthuset, vid
Cotroceniparken kronprinsens palats, vid
Bulevarden bl. a. universitetet. B. har många kyrkor,
varav 117 ortodoxa, men endast få äro av
någon arkitektonisk betydelse eller ha högre
ålder. Nämnas må Metropolitkyrkan
(grundlagd 1655) samt från 1700-talet den vackra
Stav-ropoleoskyrkan och klosterkyrkan Väcäresti.
B. är landets andliga centrum med ett
universitet, grundat 1864 (181 professorer och
10,858 studenter 1924), ett tiotal högre skolor
samt omkr. 70 primärskolor och många
yrkesskolor av olika slag. Bland museer märkas
museet för folklig konst och museet för
modern konst (Muzeul Simu). Statsarkivet
inrymmes i gamla slottet {Palatul domnesc). —
Industrien har först på de senaste årtiondena
fått någon egentlig betydelse. Förr bedrevs
hantverk, och staden var bekant för sina skor,
pälsverk, kläder och linnevaror. Nu har den
blivit Rumäniens industriella centrum, främst
genom sin kvarnindustri. Den är även en
knutpunkt för landets järnvägsnät, och över
B. gå flera viktiga internationella
persontrafikleder.
B., som omnämnes först 1401 men som
marknadsplats givetvis är äldre, blev först
mot slutet av 1600-talet mera betydande,
sedan det definitivt blivit huvudstad för fursten
av Valakiet. Namnet härledes från
personnamnet B u c u r och den i rumänska ortnamn
vanliga ändeisen e s t i. Utsatt för många
prövningar, pest, eldsvådor och jordbävningar,
som flera gånger nästan förstörde staden,
växte B. långsamt, tills det 1862 blev
huvudstad i Rumänien. 1830 hade B. 30,000 inv.,
1876 221,000, 1912 338,000. Efter världskriget
har B. vuxit oerhört som huvudstad i en ny
storstat, den främsta av Balkanstaterna. —
Se bilder på vidstående plansch.
O. Sjn.
B. var även en av Europas största
fästningar, byggd av Brialmont med 18 fort och
18 mellanfort. Under världskriget blev den
emellertid ej alls försvarad, beroende på
rumänska arméns grundliga nederlag 30 nov.—
3 dec. 1916 mot de utmed floden Arges
framryckande centralmaktstrupperna. Den i dessa
strider segrande Mackensen kunde därför 6
dec. utan svärdsslag inrycka i B. Se
Rumänska krigsskådeplatsen. M. B-dt.
En i B. mellan Bulgarien, Grekland,
Mon-tenegro, Rumänien och Serbien 10 aug. 1913
ingången fredstraktat slöt Andra
Balkan-kriget; om fredsvillkoren se Balkankrigen
1912 och 1913, sp. 788. På slottet
Cotro-ceni i B. undertecknades 7 maj 1918 den
under namnet »freden i B.» kända fredstraktaten
mellan Rumänien å ena sidan samt central-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
