Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bugge, Wilhelm - Bugi (Bugineser) - Buglehorn - Buhl, Frants - Buhre, Carl Bertil - Buhrman, Gerhard von - Buhturi, El-Walid el- - Buiatrik el. Bujatrik - Buijs-Ballot, Ch. - Buisson, Ferdinand - Buitenzorg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Bugi—Buitenzorg
202
känd genom sina 1879—93 utgivna, av den
bildade allmänheten mycket uppskattade
ny-testamentliga kommentarer, i vilka han jämte
ny översättning ger historiskt-kritiska
inledningar och en populärt hållen framställning
av de kommenterade skrifternas innehåll och
tankegång. Han gjorde en betydande insats
i det norska bibelöversättningsarbetet, och
1904 års översättning av N. T. vilar i
huvudsak på hans utkast. E. A.
Bugi (B u g i n è s e r), malajiskt folkslag,
urspr. boende på s. v. Celebes. Härifrån ha
de spritt sig över hela
ön och slagit sig ned
på skilda ställen i den
malajiska övärlden. De
äro kraftiga och
företagsamma, goda
lantbrukare, djärva
sjöfarare och driva mycken
handel. Bland
övärldens kulturer står b :s i
främsta ledet. De styras
av — stundom valda —
hövdingar med svag
makt; stundom är en
kvinnahövding. Deäro
muhammedaner. Rbg.
Buglehorn [bjö’gl-], eng., se Bygelhorn.
Buhl [böl], Frants, dansk teolog (f. 1850).
Fil. dr 1878 på en avhandling i arabiska, prof,
i gammaltestamentlig exegetik i Köpenhamn
1882, 1890 vid univ. i Leipzig Fr. Delitzschs
efterträdare, återvände
1898 till Köpenhamn
som prof, i semitiska
språk, avgick 1921.
Teol. dr i Köpenhamn
1890, teol.
hedersdoktor i Lund 1918. Bland
hans många
vetenskapliga verk må
nämnas »Jesaja oversat og
fortolket» (2 uppl.),
»Psalmerne, översatte
og fortolkede» (2 uppl.),
»Kanon und Text des
alten Testaments», »De messianske
forjættel-ser», »Géographie des alten Palästina», »Det
israelitiske folks historie» (6 uppl.), »Tobias og
Judith», »Det gamle testamentes apokryfer»,
»Muhammedanismen som verdensreligion»,
»Quranen, Ett utvalg i kronologisk
række-fölge» (övers.). Därjämte har B. utgivit en
vetenskaplig översättning av G. T. samt
ombesörjt 12 :e—16 :e uppl. av Gesenius’
hebreiska lexikon. B:s studiehandböcker ha vunnit
inträde vid nordens alla universitet, och många
teologiska universitetslärare i Skandinavien
äro hans lärjungar. Hans arbeten ha i hela
Skandinavien varit banbrytande för den
numera allmänt rådande historiska uppfattningen
av Gamla testamentet. S. H-r.
Buhre, Carl Bertil, läkare, ämbetsman
(f. 1863 4/3). Blev student 1881 och med. dr
1897 på avh. »Mjölksyrereaktionens betydelse
för diagnosen af magkräfta»; var 1888—92
amanuens dels vid Karolinska institutet, dels
vid Serafimerlasarettet samt tjänstgjorde 1892
och 1894 som karantänsläkare vid Fejan. Han
antogs 1894 till amanuens i Medicinalstyrelsen
och tjänstgjorde vid skilda tillfällen 1895—■
1901 dels som adjungerad led. i styrelsen,
dels som ombudsman och fiskal. Jämsides
härmed utövade B. även omfattande
verksamhet som praktiserande läkare i Stockholm. B.
har inlagt stor förtjänst i fråga om
bildandet och utvecklingen av Svenska
nationalföreningen mot tuberkulos och Allmänna svenska
läkareföreningen. 1913 blev B.
generaldirektör och chef för Medicinalstyrelsen. R. W.*
Buhrman, Gerhard von,
fortifikations-officer, topograf (1653—1701). Född i
Stockholm, reste han 1672 till Tyskland, tjänade
vid lüneburgska och holländska arméerna och
blev efter återkomsten till Sverige 1675
löjtnant vid fortifikationsfältstaten. Han deltog
i skånska kriget, befordrades 1677 till
kapten, fick 1685 ledningen av Malmö
fästnings-byggnad, blev 1690
generalkvartermästarlöjt-nant och adlades 1691. B. utarbetade 1682
en karta över hela Skåne, uppgjorde 1689
förslag till befästande av Ystads hamn, 1692
förslag till Halmstads förstärkande och 1693 till
Hälsingborgs torns reparation. Han var 1693
—95 ånyo i utländsk krigstjänst (i allierade
armén i Flandern) och deltog 1700 i
svenskarnas landstigning på Själland. L. W :son M.*
Bu’hturi. El- W a 1 f d el -B., arabisk
diktare (f. 820 i Menbidj i Syrien, d. 897),
berömd som panegyrist vid kalifernas hov i
Bagdad. Utom sin diktsamling, »diwän el-B.»,
skrev han efter sin stamfrände Abu-Temmäms
föredöme en antologi av äldre dikter. H. A.*
Buiatrlk el. Bujatrik (av grek, büs,
nötkreatur, och iatriké, läkekonst), läran om
nötkreaturens sjukdomar.
Buijs-Ballot [böis-balå’t], Ch., se B u y
s-B a 11 o t. — Buijs-Ballotska lagen,
se Buys-Ballots lag.
Buisson [byiså’], Ferdinand, fransk
pedagog, politiker (f. 1841). Var 1866—70
lärare i Schweiz, blev 1871 folkskolinspektör
i Paris, 1878 generalinspektör för de franska
folkskolorna och 1879 direktör för
folkskoleväsendet (avdelningschef i
undervisningsministeriet). 1896—1902 var han professor i
pedagogik vid Sorbonne. Han var 1902—14
och 1919—24 led. av deputeradekammaren,
där han tillhörde det radikala partiet och
ivrigt främjade Combes’ kyrkofientliga
politik (bl. a. som ordf, i utskottet för kyrkans
skiljande från staten). — B. har varit en av
de främsta kämparna i Frankrike för en från
kyrkan frigjord, obligatorisk folkskola. Han
har bl. a. utgivit en »Dictionnaire de
péda-gogie» (4 bd, 1878—87) och skrivit »La foi
laique» (3 :e upphj.918).
Buitenzorg [böftenzår^], »utan sorg», stad
på Java, 6 mil s. om Batavia, i en sund,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
