Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bull, Ole Bornemann - Bulla - Bullant, Jean - Bullaren (härad) - Bullaren, Norra och Södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Bulla—Bullaren
234
Bull, Ole Bornemann, norsk violinist
(1810—80). Började redan som ung gosse
spela på musikaftnar i sin födelsestad Bergen;
en av hans första lärare var svensken M.
Lundholm, på 1820-talet musikledare i staden.
Genom att på egen
hand studera
Pagani-nis verk utvecklade
han vidare sitt spel.
1829 begav sig B. till
Spohr i Kassel för att
få undervisning, men
denne avböjde, då han
märkte alltför tydliga
drag av italiensk
virtuosskola. 1831 reste B.
därför till Paris, där
han snart vann
berömmelse som virtuos. Han
företog sedan kunsertresor överallt i Gamla
och Nya världen och kom bl. a. till
Stockholm 1838, 1842, 1860, 1862 m. fl. år. Även
sitt hemland besökte han mycket ofta och
sökte därvid väcka intresse för den nationelia
tonkonsten. Särskilt på 1850-talet kröntes
denna hans verksamhet med rätt stor
framgång, i det han fick Ibsen och Björnson med
sig i sina strävanden för en norsk teater.
Han förlorade stora summor på ett
äventyrligt försök att i Pennsylvania grunda en
norsk koloni, »Oleana». Sedan 1853 var han
amerikansk medborgare. Bland B:s
kompositioner blev bl. a. »Et sæterbesög» (med
melodien till J. Moes poem »Sæterjentens söndag»)
mycket populär. — Biogr. av J. Lie som inl.
till ett urval av B:s brev (1881) och O. Vik
(1890); »O. B. 1810—1910. Et mindeskrift»
(1900); A. Björndal, »Ole B. og
folkemusik-ken» (i Norsk Årbok 1922). T. N.
Bulla, en i högtidlig form utfärdad påvlig
skrivelse. Namnet syftar urspr. på det
vidhängande sigillet av bly eller guld. Ordet
bulla möter nämligen först hos etrusker och
romare som beteckning för ett slags
medal-jongliknande prydnader. Sedan kallades den
metallkapsel, som skyddade de bysantinska
kejsarnas, de högre statsämbetsmännens och
de romerska påvarnas sigill, för bulla.
Härifrån övergick benämningen på själva sigillet
och slutligen på den kejserliga (t. ex. Karl
IV :s »gyllene bulla») eller påvliga skrivelsen
själv. De påvliga bullorna äro avfattade på
latinska språket, skrivna på starkt
pergament och till 1878 med gotisk stil. De inledas
med påvens namn, åtföljt av orden »episcopus,
servus servorum Dei» (biskop, Guds tjänares
tjänare). De sändas öppna. Påven
undertecknar i regel blott konceptet till bullan, som
fullbordas i kurians kansli. Bullorna ha namn efter
begynnelseorden i inledningsstycket (arenga),
t. ex. »Unam sanctam» (1303), »Pastor
æter-nus» (1870) o. s. v. Se vidstående bild samt
art. Breve och Encyklika. A. G-w.
Bullant [bylä’], Jean, fransk arkitekt
(omkr. 1512—78). Studerade i Italien, blev
1557 uppsyningsman över franska kronans
byggnader, 1570 arkitekt hos Katarina av
Medici. Bland hans talrika arbeten äro få
från början till slut utförda av honom. Han
var bl. a. byggnadsledare vid slotten
Chenon-ceaux, Fontainebleau och Chambord samt i
Paris vid Hotel Carnavalet och vid
Tuile-rierna. Införde i den franska
renässansarkitekturen de kolossala kolonnorJningarna över
fasadens hela höjd; offentliggjorde bl. a. det
arkitekturteoretiska arbetet »Reigle généralle
d’architecture» (1564). II. W-n.
Bullaren, härad i n. 0. Bohuslän, intill
gränsen mot Norge och Dalslandsgränsen; 373,23
kvkm, 3,404 inv. (1925). Utgör ett högt
liggande berglandskap, genomdraget från n. till
s. av Bullardalen och fyllt i ö. av
Bohusläns högsta bergparti, Kynne fjäll.
Bullardalen upptages till stor del av sjöarna
S. och N. B u 1 1 a r e n, den förra (delvis inom
Tunge härad) 20 km, den senare 8,5 km lång,
bägge (tills. 18,7 kvkm i areal) förenade över
näset vid Långevall genom Långevallsälven
och avvattnade över norskt område till
Idefjord genom Enningdalsälven. Från
Kornsjöarna på n. v. häradsgränsen flyter
Kynneälv till S. Bullaren, i nederloppet bildande
mäktiga fall. Socknarna äro M o och N
a-v e r s t a d. Bygden följer i huvudsak
Bullardalen. Endast obetydlig industri. 3,822 har
åker, 19,091 har skogs- och hagmark. Stark
utvandring har minskat folkmängden i B. (från
5,427 år 1865). Häradet är rikt på vackra och
storslagna landskapspartier, främst
Bullardalen. Tillhör Norrvikens domsaga och
fögderi av Göteborgs och Bohus län och bildar
ett pastorat i Göteborgs stift, Vikornas norra
kontrakt.
Bullaren, Norra och Södra, sjöar, se
Bullaren, härad.
Bullarens h°
Skala l:5OOOOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
