Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bullarium - Bulldogg - Bulleblomster - Bullen, Arthur Henry - Buller - Buller, Charles - Buller, sir Redvers - Bullerforsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Bullarium—Bullerforsen
236
Utsikt över Södra Bullaren.
Bullarium, samling av viktigare bullor och
»breven». Sådana äro utgivna av Cherabuni
(Rom 1586 ff.), Coquelines (Rom 1739 ff.),
Tomasetti (Turin 1857 ff.) m. fl. örnhiälm
och Peringskiöld samlade var för sig bullor
angående Sverige, och deras samlingar finnas
i Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens arkiv. Celse utgav ett b. för Sverige
1782; Porthan och J. H. Schröder ha fortsatt
detta arbete. Se Breve och Bulla. A. G-w.
Bulldogg, se Hundraser.
Smörbollar, Trolliut europaeus.
Bulleblomster, Tro’llius, släkte av fam.
Ra-nunculaceae, medelhöga örter med 1—5 stora
blommor i stjälkens spets. Foderbladen, vanl.
omkr. 10, äro större än kronbladen, gula, starkt
kupiga och mer el. mindre hopstående, så att
blomman blir nästan klotformig. Frukterna
äro mångfröiga baljkapslar. Enda svenska
arten, Tr. europaeus, smörbollar,
dalkullor el. daldockor, har ljusgula blommor
och växer på fuktig ängsmark i nästan hela
landet. Som prydnadsväxt odlas ofta Tr.
asia-ticus (från Sibirien), med mera öppna och
mörkare gula blommor. G. M-e.
Bullen [boTin], Arthur Henry,
engelsk utgivare (1857—1920).
Utgav äldre engelsk litteratur, bl. a.
Stratfordupplagan av
Shakespea-res verk.
Buller kallas i musiken i
motsats till ton sådant ljud, som
antingen saknar periodisk karaktär
eller där tidsperioden är längre
än omkr. 0,05 sek.
Buller [boTe], Charles,
brittisk politiker (1806—48). Hade
under en del av sin studietid Th.
Carlyle som informator, var
liberal underhusledamot från 1830 och
åtföljde 1838 som
privatsekreterare generalguvernören lord
Dur-ham till Kanada. B. anses ha haft
åtskillig andel i dennes »Report
on Canada», det berömda
betänkande, som lades till grund för
Kanadas parlamentariska
självstyrelse. Från 1846 var han som generalauditör
medlem av lord John Russells ministär. B. var
nära förbunden med de radikala
reformvännerna Grote och Stuart Mill. V. S-g.
Buller [boTø], sir R e d v e r s, brittisk
general (1839—1908). Deltog från 1860 med
utmärkelse i en mängd fälttåg (i Kina 1860,
Ashanti 1873, sulukriget 1879, i Egypten och
Sudan 1882—84), blev
generallöjtnant 1891
och ställdes vid
boerkrigets utbrott 1899 i
spetsen för de
brittiska stridskrafterna i
Sydafrika. Han
sammandrog en betydande
truppstyrka i Natal
för att undsätta
Lady-smith men uppehölls
vid floden Tugela och
led där svåra
motgångar mot boerna
(vid Colenso 15 dec. 1899, Spion Kop 23-24 jan.
och Vaalkranz 5-6 febr. 1900). I överbefälet
ersattes han efter nederlaget vid Colenso av lord
Roberts, och undsättningen av Ladysmith (28
febr.) lyckades först som en återverkan av
Roberts’ fram ryckning i Oranjefristaten. B.
ryckte långsamt vidare, vann i ö. Transvaal
26—27 aug. en seger vid Bergendal och
Dal-manutha över general Botha och hemkallades
okt. s. å. till England, där han 1901 blev
befälhavare för 1 :a armékåren men hösten
s. å. överflyttades till reserven på grund av
ett oförsiktigt tal till försvar för sitt skarpt
kritiserade sätt att leda Ladysmiths
undsättning. Biogr. av L. Butler (1909). Jfr
Boerkriget, sp. 643—645. C. O. N.*
Bullerforsen, kraftstation vid Dalälven i
Stora Tuna socken, 2 km från Borlänge.
Fallhöjden 10,7—12 m. Installerade
maskineffek-teu omkr. 24,000 kw. Tillhör Stora
Kopparbergs bergslags a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
