Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bund (förbund) - Bund der Industriellen - Bund der Landwirte - Bundelkhand - Bunden stil (Bunden form) - Bundesakt, Deutsche - Bundesgericht - Bundeskanzler - Bundespräsident - Bundesrat - Bundestag - Bundesversammlung - Bundgaard, Anders Jensen - Bungalow - Bungarus - Bunge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bund der Industriellen—Bunge
243
bolsjevikregimen. Upplöstes 1922 men
nyorga-niserades 1923 på sovjetvänlig grundval.
Bund der Industrie’llen [bont-], ty., en 1895
genom utbrytning ur Zentralverband
deut-echer Industrieller bildad sammanslutning
inom den tyska kemiska storindustrien. Det
samarbetade i regel med det äldre förbundet
och uppgick 1919 i det mera omfattande
Reichsverband der deutschen Industrie.
Bund der Landwirte [bont der la’ntvirta],
ty., »lantmannaförbundet», sammanslutning av
tyska jordbrukare, främst storgodsägare,
vilken bildades i Berlin 18 febr. 1893 under
intrycket av nedsättandet, enligt rysk-tyska
handelsfördraget, av jordbrukstullarna mot
Ryssland. Syftet var att påverka de
politiska valen och därigenom tullagstiftningen i
strängt protektionistisk riktning. Förbundet
fick en rikt utvecklad lokal organisation och
arbetade inom pressen bl. a. genom en till
lämpliga tidningar kringsänd Korrespondenz
des Bundes der Landwirte samt tidningen
Deutsche Tageszeitung. I Bayern ogillade man
storgodsägarnas dominerande inflytande i
förbundet och bildade därför en egen
sammanslutning, Bayerska bondeförbundet (se d. o.). Vid
riksdagsvalen 1893 erhöll förbundet endast 6
och Bayerska bondeförbundet 5 mandat, men
både inom rikspolitiken och i Preussen blev
förbundets inflytande mycket stort. Bl. a.
genomdrevo dess anhängare, »agrarerna», 1896
en börsreform, som förbjöd terminshandel med
spannmål, och 1897 en sträng margarinlag
samt hade väsentlig andel i förkastandet av
regeringens kanaliseringsförslag, vars
genomförande befarades skola öka
spannmålsinför-seln och därmed skada agrarintressena.
Förbundet räknade 1909 omkr. 300,000
medlemmar. Efter revolutionen 1918 kvarstod det som
rent ekonomisk yrkesorganisation och
förenades 1921 med det 1920 nybildade Deutscher
Landbund till Reichslandbund under ledning
av dr Rösicke, vilken vid sidan av den i
styrelsen ännu kvarstående friherre von
Wangen-heim från stiftandet av Bund der Landwirte
tillhört dess ledare. — Litt.: »Zehn Jahre
wirt-schaftlichen Kampfes» (festskrift 1903). V.S-g.
Bundelkhand, bergigt landskap i Britt.
Indien, s. om Jumna, omfattar 5 distrikt i
Förenade provinserna samt 31 smärre inhemska
stater i Centralindiska agentskapet. Omkr. l1/»
mill. invånare, rajputer. Jordbruket fordrar
konstbevattning; landet är rikt på mineral:
järn och koppar, förr även diamanter.
Bunden stU (Bunden for m), ett rätt
allmänt fastän mindre lyckligt namn på vers i
motsats mot prosa, »obunden stil». Jfr Vers.
Bundesakt, Deutsche, ty., tyska
för-bundsakten, en överenskommelse av 1815
mellan Tysklands »suveräna furstar och fria
städer», som däri förenade sig i ett förbund,
Tyska förbundet (Deutscher Bund), för »yttre
och inre säkerhet och de skilda staternas
oberoende och integritet».
Bundesgericht (ty.; fr. Tribunal fédéral),
244
förbundsdomstol, Schweiz’ statsdomstol. Se
Schweiz, författning.
Bundeskanzler, ty., förbundskansler,
benämning på föreståndaren för Schweiz’
förbunds-kansli samt den ansvarige ministern i forna
Nordtyska förbundet.
Bundespräsident, ty., se Schweiz,
författning.
Bundesrat, ty., förbundsråd. 1.
Representationen för de särskilda staternas regeringar
inom Nordtyska förbundet (1867—71) och
sedermera inom Tyska riket, sedan 1919 kallat
Reichsrat. Se Nordtyska förbundet
och Tyskland, författning. — 2. (fr.
Con-seil fédéral.) Högsta verkställande
myndigheten i Schweiz (se d. o., författning). — 3.
Första kammaren i republ. Österrike.
Bundestag, ty., se
Bundesversamm-1 u n g 1.
Bundesversammlung [-fer-], ty.,
förbunds-församling. 1. (B u n d e s t a g.) På
grundvalen av tyska förbundsakten (se
Bundesakt) bildad samling av befullmäktigade
ombud från varje medlem av Tyska förbundet.
B. var dettas regeringsorgan. Se Tyskland,
historia. — 2. (fr. Assemblée fédérale.) Schweiz’
av två kamrar, nation alrådet och
ständerrå-det, bestående lagstiftande
förbundsrepresen-tation. Se Schweiz, författning.
Bnndgaard [bo’ngår], Anders Jensen,
dansk skulptör (f. 1864), bondson. Studerade
vid konstakademien i Köpenhamn 1885—88
och därefter i Paris och Italien, har sedan
varit verksam i Köpenhamn och framför allt
odlat monumental och dekorativ skulptur. Han
utförde bl. a. de fantastiska figurer i granit,
som omgiva »Valrossporten» i rådhuset, den
väldiga fontänen »Gefion, som med sina
jättetjurar plöjer Själland löst från Sverige» (avb.
å plansch vid art. Brunn) och ett
monument över frivilliga, fallna i kriget mellan
Danmark och Tyskland 1864, upprest 1920.
Bland hans övriga verk äro kvinnobilden
»Efter skeppsbrottet», »En sjöjungfru», »En
arbetare», »Skattvakterskan» (marmor, på
Baltiska utställningen 1914). G-gN.
Bungalow [bahjgalåu], eng., eg. bengaliskt
hus, fristående, lätt envåningshus.
’ Bu’ngarus, släkte av giftsnokar i
Indien och Kina, på Ceylon och Sundaöarna. B :s
gift är lika kraftigt som glasögonormens. B.
kännetecknas av ett litet huvud samt av att
den mittersta fjällraden på ryggen är
förstorad. Födan består av smärre däggdjur,
ödlor, små ormar och grodor. Mest bekanta äro
p a m a n (B. fasciatus), l3/t m lång och
tecknad med omväxlande svarta och gula
tvärband, och den i Indien allmännare k r a i t e n
(B. caeruleus), högst l1/» m lång, av mycket
växlande färg. I regel är översidan glänsande
biåsvart eller mörkbrun med mer eller mindre
talrika, mycket smala emaljvita tvärband
eller fläckar samt undersidan vit. — Se bild
å sp. 245. Rend.
Bunge, socken på n. Gotland utmed Fårö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
