Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bunge - Bunge (Punge) - Bunge, Aleksandr von - Bunge, Friedrich Georg von - Bunge, Gustav von - Bunge, Nikolaj Christjanovitj - Bunge, Sven - Bungemästaren - Bungencrona, Carl Gustaf - Bungener, Louis Félix - Bungert, August - Bunias - Bunin, Ivan Aleksejevitj - Bunium - Bunkeflo - Bunker el. Bunkers - Bunker hill - Bunkerkol - Bunkstål - Bunn - Bunnerfjällen - Bunsen, Christian Karl Josias von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Bunge—Bungemästaren
246
Bild från friluftsmuseet i Bunge.
«und; Norra häradet, Gotlands län; 33,78 kvkm,
596 inv. (1925). För gotländska förhållanden
mycket skogrik. I s. ö. öns östligaste udde,
Bungenäs. I B. Fårösunds hamn, kalkbruk
och ett märkligt kulturhistoriskt
friluftsmuseum, anlagt 1907. 494 har åker, 2,682 har
skogs- och hagmark. Ingår i Rute, Fleringe
och B. pastorat i Visby stift, Norra kontraktet.
— Kyrkan är med sitt tvåskeppiga långhus
en av de ståtligaste landskyrkorna på ön.
Främst arkitekturskulp turen och
portalformerna visa, att Neoiconicus (se d. o.) varit
verksam vid uppförandet av koret och
långhuset, under senare hälften av 1200-talet. Om
en äldre anläggning påminner bl. a. tornet i
väster. I koret och i långhuset väl bevarade
murmålningar från tidig gotisk tid (till 1917
överkalkade). Den medeltida
kyrkogårdsmuren är delvis bibehållen orörd med
skottgluggar mot landsvägen. ö.; E.L-k.
Bunge (P u n g e), Sa’molus, växtsläkte av
fam. Primulaceae, med liten, klocklik krona
och blommor i klase. S. V aler andi, en 2—3
dm hög, glatt ört med brett spadlika jordblad,
växer på Östersjöns stränder. G. M-e.
Bunge, Aleksandr von, rysk botanist
(1803—90), professor i Dorpat 1836—68.
Företog vidsträckta resor i det inre Asien, Kina,
Persien o. s. v. och skrev värdefulla verk om
Asiens flora. G. M-e.
Pama, Bungarus fasciatua.
Bunge, Friedrich Georg von,
ryskbaltisk jurist, urkundsutgivare (1802—97),
bror till A. von B. Var 1831—65 prof, i
juridik i Dorpat och därefter som privatlärd
bosatt i Tyskland. Bland B:s skrifter märkas
flera arbeten i estländsk, livländsk och
kur-ländsk privaträtt och rättshistoria samt »Das
Herzogthum Esthland unter den Königen von
Dänemark» (1877). Förutom flera samlingar
baltiska rättskällor utgav B. »Archiv für die
Geschichte Liv-, Esth- und Kurlands» (7 bd,
1842—54) samt tills, m. R. von Toll och E. Pabst
»Liv-, esth- und curländisches Urkundenbuch»
(6 bd, 1852—72; fortsatt av Herm. Hildebrand).
Bunge, Gustav von, tysk fysiolog (1844
—1920), son till A. von Bunge. Blev prof, i
fysiologisk kemi i Basel 1885. Han utgav en
mycket använd lärobok i fysiologisk och
patologisk kemi (»Lehrbuch der Physiologie des
Menschen», 2 bd, 1901). B:s
nykterhetsvän-liga skrift »Die Alkoholfrage»
(»Alkoholfrågan», 1889) vann stor spridning. R. T-dt.*
Bunge, Nikolaj Christjanovitj,
rysk ämbetsman (1823—95). Var först juris
professor i Kiev, därefter direktör för ryska
riksbankens filial där och 1881—87
finansminister. Som sådan främjade han särskilt
sockerindustriens utveckling genom
tullförhöjningar och exportpremier, varjämte han
företog flera skattereformer samt grundade
adelsbänken (1885) och bondebanken (1886). Han
införde fabriksinspektion i Ryssland och
ingrep mot minderårigas användning i
fabrikerna. Då han avlägsnades från
finansministerposten, blev han i stället president i
ministerkommittén. Han utsågs 1891 till
president i en kommitté för kodifikation av ryska
rikets grundlagar, där Finlands
generalguvernör greve Heiden även var medlem och
framlade ett mot Finlands författning riktat
förslag till »reglemente för storfurstendömet
Finlands förenade provinser». Jfr Finland,
historia. (V. S-g.)
Bunge, Sven, greve, riksråd (1731—1801).
B. blev kommissionssekreterare i Paris 1750
och var chargé d’affaires där 1755—56. 1762
vart han kansliråd och 1769 hovkansler, 1773
riksråd och 1782 greve. Efter rådets
avskaffande 1789 levde B. som privatman. En av
hattarnas främste, men sansad som partiman,
tillhörde B. sekreta utskottet 1760—62, 1769
—70 och 1771—72. Vid sistnämnda riksdag
understödde han ivrigt Gustav III och var
varm anhängare av denne efter revolutionen
1772. B. gjorde sig känd som vän av friare
handels- och näringslagstiftning. Led. av
Vet.-akad. 1773.
Bungemästaren, den okände skulptör, som
utfört bl. a. en trästaty av den helige Olof
för Bunge kyrka på Gotland (nu i Statens
hist. mus.). B., som synes ha varit Gotlands
främste bildkonstnär under höggotiken, antas
ha kommit från Frankrike till
domkyrkobyg-get i Linköping och därifrån till Gotland i
början på 1300-talet. E. L-k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
