Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bunsen, Christian Karl Josias von - Bunsen, sir Maurice de - Bunsen, Robert Wilhelm - Bunsens brännare - Buntmakare - Bunyan, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Bunsen, M. de—Bunyan
250
eiskt-engelskt biskopsdöme (det ägde bestånd
omkr. 40 år). B. var en vetenskaplig
för-•eningslänk mellan England och Tyskland och
pub! cerade själv arbeten om Ignatius från
ntiokia (1847), biskop Hippolytos (1853),
»Christianity and mankind» (7 bd, 1855) m. m.,
4 vilka han visade stor lärdom och
kombinationsförmåga men otillräcklig kritik. I
England försvarade B. ivrigt 1848 års
frisinnat nationella rörelser i Tyskland, och i ett
till lord Palmerston lämnat memorandum om
slesvig-holste: aska frågan (1849) tog han
«karpt parti mot Danmark. B. protesterade
1 °5» mot Londonprotokollet men blev
nödsakad art underteckna Londontraktaten av
1852. Då B. vid Krimkrigets utbrott tog
parti mot Ryssland, medan Preussen däremot
iakttog välvillig neutralitet, erhöll han på
begäran avsked. 1857 blev han friherre.
Bosatt först i Heidelberg, senare i Bonn,
samlade han nu omkring sig vetenskapliga och
politiska ryktbarheter. Sina sista år ägnade
B. åt »Bibelwerk für die Gemeinde» (9 bd,
1858—70; fullbordad av Kamphausen och
Holtzmann), ett stort, för sin tid värdefullt
textkritiskt arbete med kommentarer. — B:s
hela verksamhet var en kamp på en gång för
kristen tro, vetenskaplig sanning och politisk
■frihet. Hans änka utgav 1868 biografien »A
memoir of baron B.» (ty. övers. 1868—71).
Biogr. av Baehring (1892). Jfr även Ranke,
»Aus dem Briefwechsel Friedrich Wilhelms
IV. mit B.» (1873), och Ulbricht, »B. und die
Deutsche Einheitsbewegung» (1910). C. H. II.*
Bunsen [bonsn el. bansn], sir Maurice
d e, engelsk diplomat (f. 1852), sonson till Chr.
K. J. B. och son till dennes i England
natura-liserade son religionshistorikern Er ne st
d e B. (1819—1903). Inträdde 1877 i engelsk
diplomattjänst, var bl. a.
ambassadsekreterare 1897—1902 i Konstantinopel och
1902—-’05 i Paris, envoyé i Lissabon 1906 samt
ambassadör i Madrid 1906—13 och i Wien från
1913 till världskrigets utbrott aug. 1914. Han
utförde 1918 en diplomatisk mission till
Sydamerika och tog avsked 1919. V. S-g.
Bunsen, Robert Wilhelm, tysk kemist
•och fysiker (1811—99), prof, i kemi i
Heidelberg 1852—89. B:s största berömmelse vilar
på hans epokgörande upptäckt (1859) tills, m.
G. Kirchhoff (se d. o.) av s p e k t r a 1 a n
a-1 y s e n (se d. o.), vid vars utarbetande han i
mineralet lepidolit (litiumglimmer) och vissa
salta källor fann de nya grundämnena
rubi-dium och cesium. B. var en genial
experi-mentator, som gjort grundläggande
undersökningar på de mest skilda områden: han
utarbetade den kvantitativa gasanalysens
metoder och utredde reaktionerna vid förbränning
av krut, han grundläde 1862 tills, m. sin
lärjunge H. Roscoe den kvantitativa f o t o k
e-m i e n (se d. o.), han blev en av banbrytarna
för den geologiska kemien särskilt genom
sina studier över isländska mineral och
vulkanprodukter, varvid han bl. a. fann
förkla
ringen till geysirfenomenet (se Geysir);
hans klassiska ungdomsarbeten i de organiska
arsenikföreningarnas kemi stödde läran om
de organiska radikalerna och vunno Berzelius’
stora erkännande. Som universitetslärare
hörde B. till de utvalda, och många
framstående kemister utgingo ur hans skola. Hans
namn är knutet till ett flertal av honom
uppfunna eller förbättrade instrument (se B u
n-sens brännar e, Gal va niska
element, Fotometer och K a 1 o r i m e t e r).
Led. av sv. Vet.-akad. 1860. Biogr. av Th.
Curtius i Journal für praktisclie Chemie, bd
61. — B:s porträtt återgives på vidstående
plansch. P. T. C.*
Bunsens brännare, brännare för lysgas, vid
vilken gasen får genom en fin öppning
strömma in i ena ändan
av ett med
sidoöpp-ningar försett rör,
varefter gasen
antändes i rörets andra
ända. Härvid
blandas gasen före
antändandet med den
luft, som strömmar
in genom rörets
si-doöppningar, förbränningen blir
fullständig, och gaslågan
sotar ej utan
utvecklar en intensiv
hetta, omkr. 1,530°
C. — B. är uppkallad
efter sin uppfinnare, fysikern R. W. Bunsen
(se d. o.). A. L-m.
Buntmakare (ty. Buntmacher, av Bunt,
pälsverk), gammalt yrkesnamn på hantverkare,
som bereder skinn till pälsvaror, körsnär.
Bunyan [ba’njon], John, engelsk religiös
skriftställare (1628—88). B. var son till en
kittelflickare i Elstow i Bedfordshire och
ägnade sig till en början åt samma yrke.
Begåvad med livlig
fantasi, begynte han
tidigt röna starka
intryck av de puritanska [-väckelsepredikanternas-]
{+väckelsepredikanter-
nas+} föredrag, och han
såg vid mognare år sin
syndfullhet under
ungdomstiden i
överdrivna färger. Vid sjutton
års ålder gick B. i
krigstjänst och
framställde sedermera i
sina skrifter med
för
kärlek heliga ting under krigiska bilder. Efter
fälttågets slut återvände han till sin hembygd
och gifte sig med en ädel och gudfruktig
kvinna. Småningom övergav han nöjen och
förströelser, men i sitt inre sönderslets han
av tvivel och hemska fantasier. Denna svåra
inre kris beskrev han i »Grace abounding».
Slutligen ingick han i den independentiska
Bunsenbrännare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
