Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bunyan, John - Bunyeváczer - Bunzlau - Bunzlau, Jung- - Buol-Schauenstein, Karl Ferdinand - Buonaparte - Buonarroti, Filippo - Buonarroti, Michelangelo - Buondelmonti - Buoninsegna, Duccio di - Bupalus piniarius - Buphaga - Buprestis, Buprestidae - Buquoy el. Bucquoi, Karl Bonaventura de Longueval von - Bur - Burán
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Bunyevåczer—Buran
252
församlingen i Bedford, dit han flyttade. Ett
svårt slag för B. var, när hans hustru
(»Barmhärtig» i »Kristens resa») avled (B:s hustru
i andra giftet är modell till »Kristinna» i
hans bok). För att avleda dysterheten
började han verka som independentpredikant.
Om Cromwell var independenternas store
statsman och Milton deras store profet, blev
B. deras väldige folkpredikant. Därför
drabbades han ock, i likhet med Milton och många
andra, av reaktionen vid stuartarnas
återkomst till England. 1660 blev han på grund
av sin egen oböjlighet mot varje kompromiss
insatt i Bedfords fängelse, där han med ett
kort avbrott kvarhölls i 12 år. Där
utvecklade han en rik författarverksamhet med
böcker och traktater i mängd på vers och prosa.
Under de senare åren av fångenskapen fick
han mest vistas utom häktet. När B. 1672
återfick friheten, blev han pastor för en
församling i Bedford. Både som predikant och
människa hade B. nu större anseende än
någonsin. Vid de besök han årligen gjorde i
London strömmade ofantliga skaror till för
att få höra honom. Han avled under ett
Londonbesök.
Innan B. lämnade fängelset, hade han
börjat den storartade allegori, »The pilgrim’s
progress from this world to that which is to
come», vilken skulle göra hans namn
odödligt. De äventyr, som bokens hjälte, Kristen,
upplever, de faror, som möta honom, de
fiender han bekämpar, de vänner och pilgrimer,
med vilka han sammanträffar — allt detta
betecknar de olika graderna av den troendes
andliga utveckling, de förvillelser och
frestelser, för vilka han är utsatt. Boken verkade
underhållande som en riddarroman, roade
genom en mängd lustigheter och utgjorde
särskilt för puritanerna en guldgruva av
andliga iakttagelser. Den utkom först 1678 och
fick genast en ofantlig framgång. Nästan alla
europeiska litteraturer ha genom
översättningar tillägnat sig detta verk. Till sv.
överflyttades det första gången 1727; sedan dess
har det översatts omkr. 25 gånger; av nyare
övers, av »Kristens resa» må nämnas
sådana av C. O. Rosenius, G. S. Löwenhielm
och P. Hedberg. 1684 utkom andra delen
av »The pilgrim’s progress» (»The manner of
the setting out of Christian’s wife and
child-ren»). Den är vida underlägsen första delen
(sv. övers, bl. a. av Löwenhielm, 5:e uppl.
1894; ingår ock i Hedbergs övers.). Kort
därefter offentliggjorde B. »The holy war» (»Det
heliga kriget», 1728; äenaste övers, av W.
Paterson), vilket arbete livligt lovordats av
bl. a. Macaulay. B:s samlade verk (man
räknar 59 skrifter av honom) utkommo 1692 och
ha flera gånger omtryckts. — Litt.:
Macaulay, »Biographical essays» (1851); J. A. Brown,
»J. B.» (1885; nya uppl., huvudarbete); Hj.
Holmquist, »Engelsk högkyrka, lågkyrka,
frikyrka» (1916, med bibliografi). "(Hj. H-t.)
Bunyeväczer [bonjeva’tjer], katolska serber
i Backa, Jugoslavien, invandrade på
1600-talet till det då ungerska området. Omkr. %
mill. pers.
Bunzlau [bo’ntslau], preuss. stad i reg.-omr.
Liegnitz, Schlesien, vid Bober; 16,023 inv.
(1919). Livlig industri: kvarnar,
tillverkning av glas och lergods (»B.-gods»).
Bunzlau [bo’ntslau], J u n g-, stad i
Tjeckoslovakien, se Mladä B oles la v.
Büol-Schåu’enstein [-Jtäin], Karl
Ferdinand, österrik, statsman (1797—1865). Blev
1852 utrikesminister och ministerpresident.
B:s vacklande hållning under Krimkriget
(1854—56) bidrog att försvaga Österrikes
ställning. B. representerade Österrike på
kongressen i Paris 1856. Hans sista åtgärd som
minister var att utfärda ett ultimatum till
sardinska regeringen 1859, vilket gjorde det
italienska kriget oundvikligt. Kort därefter
avgick han.
Buonapa’rte [boån-], se Bonaparte, sp. 779.
Buonarroti [boånai å’ti], F i 1 i p p o, fransk
revolutionsman (1761—1837). Urspr. advokat
och tidningsman i sin födelsestad Pisa,
förvisades han som uppviglare från Toscana och kom
1793 till Paris, där han blev fransk
medborgare och medlem av jakobinklubben. Han
deltog 1796 i Babeufs sammansvärjning,
dömdes 1797 att deporteras men hölls i stället
länge i fängelse. I Grenoble sökte han 1812
organisera en sammansvärjning mot
Napoleon, tog därpå sin tillflykt till Genève och
senare, utvisad därifrån 1815, till Bryssel. B.
utgav 1828 sin berömda »Histoire de la
con-spiration de Babeuf». Efter julirevolutionen
1830 flyttade B. till Paris, där han kallade sig
Rémond och bildade ett hemligt revolutionärt
sällskap, »de demokratiska carbonari», som
bidrog att förbereda revolutionen 1848. E. W.*
Buonarroti [boånarå’ti],Michelangelo,
florentinsk konstnär, se M i c h e 1 a n g e 1 o.
Buondelmonti [boåndelmå’nti], medeltida
florentinsk adelssläkt, se Florens, historia.
Buoninsegna [boåninse’nja], D u c c i o di,
sienesisk målare, se D u c c i o.
Bu’palus piniärius, se T a 11 m ä t a r e.
Bu’phag3j se Oxhackare.
Bupre’stis, Buprestldae, se Pr ak t baggar.
Buquoy el. B u c q u o i [bokoa’], Karl
Bo-naventura de Longueval, greve von
B., österrikisk general av fransk börd (1571—
1621). Född i Arras, stred han i spanska
hären under nederländska frihetskriget och
fick 1618 som kejserlig generalfälttygmästare
högsta befälet i Böhmen. Där slog han 1619
Mansfeld vid Nadelitz och hade stor andel
i segern över bömarna på Vita berget 18 nov.
1620. B. intog s. å. Mähren och stupade sedan
i en strid mot Bethlen Gäbor.
Bur, myt., se Nordisk mytologi.
Buran (turk., storm; ry. bur ja), en
våldsam virvelvind på de sibiriska stäpperna,
vilken om vintern åtföljes av häftig snöyra och
ofta åstadkommer stor förlust av kreatur. I
östturkestan kallas en svagare sandstorm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
