Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burger, Schalk - Burgers, Thomas Francis - Burgess, James - Burgess, John William - Burggreve el. Burgreve - Burghersh, lord - Burghley - Burgkmair, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Burger—Burgkmair
264
Burger [bö’rger], S c h a 1 k, sydafrikansk
politiker (1852—1918). Deltog som
fältkornett i transvaalboernas kamp mot England
1881, invaldes 1887 i folkrådet och blev 1895
dess ordf. Led. av verkställande rådet 1896,
var B. vid presidentvalet 1898 det moderata
partiets kandidat mot P. Krüger. Då kriget
mot England utbröt 1899, var han Joubert
följaktig på tåget till Natal och blev sept.
1900, då Krüger reste till Europa,
ställföreträdande president. Han var delegerad vid
fredsuppgörelsen 1902 och representerade från 1910
Transvaal i Sydafrikanska unionens senat.
Burgers [bö’rgors], Thomas Francis,
president i Transvaal (1834—81). Efter att
8 år ha verkat som reformert präst i
Kap-kolonien blev han 1864 suspenderad för
kät-terska läror, men domen upphävdes efter vad
till England. 1872 valdes B. till president i
Transvaal och ivrade där för skolväsendets
förbättring och anläggning av järnvägar, i
synnerhet av en sådan till Delagoabukten, men
väckte genom sina friare teologiska åsikter
de gammaltroendes misstro. Finansernas
dåliga tillstånd, ett krig med kafferhövdingen
Sekukuni och krigshot från den mäktige
sulu-konungen Cetewayo gjorde den inre
ställningen så ohållbar, att brittiska
kronoom-budet sir Theophilus Shepstone utan att möta
något motstånd 12 april 1877 kunde förklara
Transvaal annekterat. B. fann sig i det
oundvikliga, mottog en engelsk pension och blev
jordbrukare i Kapkolonien. V. S-g.
Burgess [bö’d^is], James, skotsk
arkeolog (1832—1916). Anställd i Indien 1856, blev
B. 1874 chef för arkeologiska undersökningen
i v. Indien, 1881 i s. Indien och var åren
1886—89 generaldirektör för Indiens
arkeologiska undersökning. B. har utgivit en hel
del för kännedomen om Indiens arkeologi
viktiga arbeten, bl. a. »The rock temples of
Elephanta» (1871), »The ca ve temples of
India» (tills, m. J. Fergusson, 1880), »Buddhist
stupas of Amaravati etc.» (1887), »Buddhist
art in India» (1901), samt på ämbetets
vägnar redigerat och utgivit en mängd
publikationer inom samma fack. J. Ch-r.
Burgess [bo’d$is], John William,
amerikansk historiker (f. 1844). Studerade 1871
—73 i Tyskland, var 1873—76 professor i
Amherst och är sedan 1876 prof, i
statsvetenskap och förvaltningsrätt vid
Columbia-universitetet i New York. 1906—07 var B.
»bytesprofessor» i amerikansk historia i
Berlin. Bland hans skrifter må nämnas »The
civil war and the constitution» (2 bd, 1901),
»Reconstruction and the constitution 1866—
72» (1902) och »The administration of
president Rutherford B. Hayes» (1915). V. S-g.
Burggreve el. Burgreve (av ty.
Burg-graf; se Borggreve) var vid några
tidpunkter benämning på högste ämbetsmannen
i Göteborg och Malmö. I Göteborgs stads
privilegier av 26 juni 1621 bestämde Gustav
Adolf, att i spetsen för stadsstyrelsen
(borg
mästare och råd) skulle stå en b. för att
iakttaga konungens »höghet, reputation och
regalier». Han skulle utses av konungen inom
ett av stadsstyrelsen uppgjort förslag på 6
personer. Institutionen visade sig från början
opraktisk, låg nere till 1625, upphörde 1683,
upplivades i modifierad form av Karl XII i
Göteborgs privilegier av 24 maj 1716 (där
titeln»buhrgrefve» användes) och borttogs vid
privilegieändring 1719. — Efter mönster från
Göteborg förordnade Karl X Gustav 1658 för
Malmö en b., som skulle ha överinseendet i
justitie- och polisärenden. Detta
burggrev-skap avskaffades redan 1677. J. Th. W.*
Burghersh [b5’goj], lord, engelsk diplomat,
se Westmoreland.
Burghley [boTi], se B u r 1 e i g h.
Träsnitt till kejsar Maximilians bok »Den vise
konungen» av Hans Burgkmair.
Bu’rgkmair, Hans, tysk målare, gravör och
tecknare för träsnitt (1473—1531), verksam
i sin födelsestad Augsburg, var en av den
tyska renässansens ledande konstnärer, starkt
påverkad av det italienska måleriet, särskilt
venezianernas kolorit. Sin största betydelse
har han dock som grafiker. Hans breda,
uttrycksfulla träsnittsstil är betydligt mera
utvecklad än föregångaren Dürers. Klarhet
i kompositionen och lugn och värdig
pondera-tion av figurerna jämte en ovanlig episk
bredd äro hans kännetecken. Han utförde med
enastående produktivitet kejsar Maximilians
uppdrag att illustrera dennes eller till dennes
ära författade böcker (»Triumftåget», »Den
vise konungen», »Helgon av släkten
Habs-burg») med otaliga träsnitt. Hans mest
berömda målningar äro »Johannes på
Pat-mos» och Korsfästelsealtaret i München (1518
—19). G. W-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
