Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buren, Martin van - Burensköld, Jakob (Burenskiöld) - Burenstam, Carl Johan Reinhold - Burer - Bureter - Bureus (Buræus), Johannes - Bureå - Bure älv el. Bure å - Burg - Burgas - Burgenland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Burensköld—Burgenland
262
till sitt gamla parti. Under inbördeskriget
lade han dock sin auktoritet i vågskålen till
förmån för Lincoln och unionens sak. B:s
taktiska skicklighet, som förskaffade honom
tillnamnet »den lille trollkarlen», inverkade
stundom menligt på hans övertygelsetrohet,
och från en viss självisk äregirighet kan han
ej fritagas, men hans klara politiska blick
förnekas av ingen, och i de stora
principfrågorna (slaverifrågan måhända undantagen)
voro nog hans fasthet och moraliska mod
större, än motståndarna velat medge. — Litt.:
Biogr. av E. M. Shepard (1888, ny uppl. 1899)
och G. Bancroft (1889). V. S-g.
Jakob Burensköld. Samtida kopparstick.
Burensköld, Jakob, friherre, krigare (1655
—1738); skrev sig Burenskiöld. Sonson
till biskop Zebrozynthius (se B u r e, svenska
släkter), blev B. 1675 fänrik, deltog med
utmärkelse i skånska kriget, sedan 1677 som
ryttmästare, och gick 1680 i utländsk
krigstjänst, först i fransk, sedan i florentinsk,
därpå hos malteserorden och 1683 i kejserlig.
Efter att ha deltagit i striderna mot turkarna
vid Pressburg och Wien återkom B. 1684 till
Sverige, deltog 1691—93 i de kejserliges
fälttåg i Belgien och avancerade i svenska armén
efter övergången av Düna 1701 till
överstelöjtnant. Han utmärkte sig sedan under
striderna i Polen, blev 1704 chef för Östgöta
kavalleri och utnämndes 1706 till
general
major och landshövding i Östergötlands län
samt upphöjdes i friherrligt stånd. Som
ny-utnämnd generallöjtnant av kavalleriet tvang
han i slaget vid Hälsingborg (28 febr. 1710),
i spetsen för vänstra flygelns kavalleri,
danskarna att tillfälligt vika men blev vid deras
motangrepp tillfångatagen; hans flygel slog
emellertid den danska på flykten. B.
utväxlades aug. 1710, kom i sept. till Stockholm
och var därpå vice överståthållare till april
1711, den stora pestens tid. Hans sista
ämbete var guvernörsposten i Skåne (1712—16).
B. stiftade 1726 Burensköldska fideikommisset
(se B o r k h u 11).
BurenÄam, Carl Johan Reinhold,
diplomat, historisk samlare (1829—1907). Fil.
dr i Uppsala 1854, beträdde B. 1857 den
diplomatiska banan och blev efter tjänstgöring
i Wien, Konstantinopel och Madrid
minister-resident 1870 i Bryssel och Haag och var
1884—95 ministre plénipotentiaire där; B.
bosatte sig sedan på sin egendom Tjälvesta i
Örebro län. B. utgav arkivalier rörande
Sveriges historia ur arkiv i Wien, Belgien och
Nederländerna samt ur diverse arkiv (tre
samlingar, 1871—88), en skildring av Karl XII:s
hemfärd från Turkiet 1714 (1872), »La reine
Christine ä Anvers et Bruxelles» (1891) samt
»Souvenirs de Tjelfvesta» (1893; brevsamlingar
från 1700- och början av 1800-talet).
Burer, annat namn på boerfolket (se d. o.).
Bureter, se B u r j ä t e r.
Burèus (B u r æ u s), J o h a n n e s, se B u r e,
Johan.
Bureå, kustsocken i Västerbotten, s. ö. från
Skellefteå, kring Bure älv; Skellefteå tingslag,
Västerbottens län; 315 kvkm, 5,452 inv. (1925).
Utbröts som egen socken ur Skellefteå
landskommun 1 jan. 1914. Bygden är ganska rik
och välodlad. Inom B. den stora Bure
ångsåg. 2,348 har åker, 17,832 har skogs- och
hagmark. Pastorat i Luleå stift,
Västerbottens norra kontrakt.
Bure älv el. Bure å, kustälv i mellersta
Västerbotten, upprinner strax s. om
järnvägsknuten Bastuträsk, flyter åt s. ö. till
Burträsk, går därifrån åt n. ö. och ö. samt
utfaller i Bottniska viken strax s. om Skellefte
älv. Längd 97,4 km.
Burg [bork], stad i preuss. prov. Sachsen,
vid floden Ihle, 22 km n. ö. om Magdeburg;
23,026 inv. (1919). Stora klädesfabriker.
Burgas, huvudstad i bulg. kretsen B. (13,349,8
kvkm, 429,856 inv. 1921), hamnstad vid Svarta
havet; 21,170 inv. (1921).
Burgenland [bo’rgonlant], gränstrakten
mellan Österrike och Ungern kring
Neusiedler-sjön, utgörande v. delen av de gamla ungerska
komitaten Moson (Wieselburg), Sopron
(öden-burg) och Vas (Eisenburg), gavs i S:t
Ger-mainfreden till Österrike. Staden Sopron med
närmaste omnejd kvarstannade dock efter
en folkomröstning 1921 hos Ungern. Omkr.
4,000 kvkm, 286,179 inv. (1923), varav 226,995
tyskar, »heanzer».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
