Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burke, Edmund - Burke, Robert O’Hara - Burkersdorf - Burleigh el. Burghley, lord - Burlesk - Burlingame, Anson - Burlington - Burlos, Borollos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Burke, R. O__Burlos
276
religionspolitik och. friare handelspolitik mot
Irland samt i flera uppmärksammade tal mot
koloniernas beskattning och kriget. Han
framlade 1780 ett förslag till finansreform med
skärpt kontroll, indragning av sinekurer och
pensioner, vilket blev grundvalen för den
reform, lord Rockinghams act, som 1782
genomfördes. — Norths avgång 1782 förde
Rocking-ham till makten. B. utnämndes till »paymaster
of the forces» — en post tillhörande ministären
men ej kabinettet. Sedan Shelburne blivit
premiärminister efter Rockinghams död, avgingo
dennes vänner Fox, Burke och Sheridan. Då
den beryktade koalitionen mellan Fox och
North bildades mot Shelburne, biträdde B.
denna och blev i den nya ministären än en
gång »paymaster of the forces» samt var den
egentlige upphovsmannen till det förslag ang.
Indiens styrelse, varpå koalitionen föll (dec.
1783). De närmast följande åren föranläts han
som en av oppositionens ledare att motsätta
sig åtgärder, som samstämde med hans
politiska system, t. ex. Pitts irländska
reformförslag 1785. Under denna tid infaller B:s
kamp mot Warren Hastings (se d. o.).
Ett nytt skede i B:s liv börjar 1789 med
franska revolutionen. Dess rationalism,
mekaniska samhällsuppfattning och pietetslöshet
voro honom ytterligt osympatiska, liksom han
även förbisåg dess sociala orsaker. 1790
ut-kommo B :s »Reflections on the revolution»,
som i hela Europa väckte det livligaste
uppseende. Det var ett lidelsefullt stridsprogram
mot revolutionens principer och mot
naturrättens hela abstrakt-rationalistiska
statsupp-fattning. B:s ståndpunkt ledde 1791 till
brytning med Fox, whigpartiet sprängdes, och B.
gick över till regeringsbänkarna 1792. Till
sitt försvar utgav han 1791 »An appeal from
the new to the old whigs». Under de följande
åren, även efter sitt utträde ur parlamentet
1794, uppträdde B. som fanatisk förkämpe för
ett korståg mot revolutionen. Detta är den
ledande tanken i hans sista skrift, »Letters
on a regicide peace» (två brev utkommo 1796,
de två övriga efter B:s död).
I sitt umgänge var B. vänfast, hjälpsam
och hade en fascinerande
konversationsförmåga. Till hans närmaste vänner hörde
Johnson, Garrick och Reynolds. B., som t. ex.
aldrig erhöll en plats i kabinettet, utövade
på sin samtid svårförklarligt ringa inflytande,
delvis väl beroende på hans egenskaper som
talare: hans vältalighet fängslade mera genom
tankarnas djup och uttryckets styrka än
genom framförandet; hans röst var sträv, hans
gester klumpiga, och han tröttade genom att
tala för ofta och för långt. B:s temperament
var även impulsivt och lättretligt; mot slutet
av sitt liv stod han sinnessjukdomen nära.
För många av sin samtid var B. föga annat
än en snillrik galning. Huvudorsaken till
hans politiska maktlöshet torde dock ha legat
i de ledande whigkretsarnas fördomsfullhet,
som kom dem att i B. alltjämt se
uppkom
lingen och äventyraren. Desto större
inflytande har han utövat på eftervärlden, över
det med England förenade Hannover nådde
detta inflytande tidigt Tyskland och bidrog
att inom statsvetenskapen bana väg för »den
historiska skolan». — Bland upplagor av B:s
verk märkas Bostonupplagan (9 bd, 1839) och
en uppl. i 12 bd (1898). »Select works»
ut-gåvos 1866—78 av E. J. Payne (med
inledning, 3 bd, ny uppl. 1897). B:s brev utgåvos i
4 bd 1844. Biogr. av Morley (1867, ny omarb.
uppl. 1888) .och G. Chadwick (1902). T. H-r.*
Burke [bok], Robert O’H a r a, brittisk
upptäcktsresande (1820—61). Utvandrade 1853
till Australien och ledde 1860—61 en illa
utrustad expedition för att utforska
landets inre. Från Melbourne tog han sig
mödosamt fram till nedre loppet av Flinders’ river,
som utfaller i Carpentariabukten (febr. 1861).
Under försök att därifrån genom öknen nå
bebodda platser i nordligaste Sydaustralien
dog han av svält, 28 juni s. å. G. Stg.*
Burkersdorf [bo’-], by i Schlesien, preuss.
reg.-distr. Breslau; nära Schweidnitz. Känd
genom Fredrik II :s seger över österrikarna
under Daun 21 juli 1762.
Burleigh el. Burghley [böTi], lord,
engelsk adelstitel, buren av statsmännen William
och Thomas Cecil (se dessa).
Burle’sk (av it. burla, upptåg), grovt skämtsam
el. löjlig; litterärt el. sceniskt verk av denna
karaktär, särsk. en parodisk diktart på 1600-talet.
Burlingame [böTipgeim], A n s o n,
amerikansk diplomat (1820—70). Var en tid
advokat i Boston och 1854—61 led. av kongressens
representanthus, där han först tillhörde
partiet knownothings (se d. o.) och 1855 övergick
till det nybildade republikanska partiet. B.
var 1861—67 amerikansk minister i Peking
och vann där så stort förtroende, att han vid
hemresan utsågs att som utomordentligt
kinesiskt sändebud leda en ambassad för att
avsluta vänskapsfördrag med Förenta
staterna och europeiska makter. I Washington
avslöt han ett sådant fördrag (»The
Burlingame treaty»), det första, vari Kina
erkände den moderna folkrättens grundsatser.
Där stadgades bl. a. om ömsesidighet i fråga
om religionsfrihet, rätt att utse konsuler,
rätt för ena landets medborgare att vistas i
det andra o. s. v. B. företog därpå med sin
beskickning en rundresa i Europa och avslöt
liknande fördrag med England, Danmark,
Sverige-Norge, Nederländerna och Preussen.
Han avled i Petersburg under pågående
förhandlingar med Ryssland. V. S-g.
Burlington [böTinton], 1. Stad i England,
se Bridlington. — 2. Stad i Vermont,
U. S. A., vid Champlainsjön; 22,779 inv.
(1920). I B. Vermontuniversitetet, grundat
1800. med 135 lärare (1922) och 1,166
studenter (1924). Handel med timmer.
Bu’rlos, Borollos, fiskrik lagunsjö i
Nil-deltat, Nedre Egypten, ö. om Rosette.
Mottager flera Nilkanaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
