Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buris - Burislev - Burjäter el. Bureter - Burjät-mongoliska fristaten - Burke, släkt - Burke, Edmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Buris—Burke, E.
274
Büris, dansk prins (d. efter 1167), son till
Sven Estridssons sonson Henrik Skadelaar.
Han slöt sig under tronstriderna på 1150-talet
till Valdemar den store, utmärkte sig under
dennes krig mot venderna och lönades för
sina tjänster med ett stort län i Jylland.
Kort därefter kom B. på spänd fot med
Valdemar, enär han ej ville hylla dennes unge
son Knut som konung. Han påstods även
stämpla med Valdemars fiender i Norge.
Valdemar lät därför 1167 sätta honom i fängelse
för livstiden på Söborg. En folkvisas uppgift,
att orsaken till Valdemars åtgärd varit, att
B. förfört konungens syster, »liden Kirsten»,
saknar historisk grund.
Bürislev, svensk prins, troligen son till
konung Sverker d. ä. i dennes andra giftermål
med Boleslav III:s av Polen dotter Rikissa
och i så fall förmodligen uppkallad efter
morfadern. Den till en handskrift av
Väst-götalagen fogade kungalängden omtalar, att
Knut Eriksson, innan hans kungadöme vann
stadga, tog av daga »Kole konungh» och
»By-rislæph konungh». Detta kan så förklaras, att
B. efter mordet på Karl Sverkersson (1167)
jämte en viss Kol, möjligen även son till
Sverker, fört kunganamn i götalandskapen
och där någon tid fortsatt kampen mot Knut
Eriksson. — B. är även de nordiska sagornas
namn på konung Boleslav I i Polen. V. S-g.
Burjater el. B u r é t e r, ett mongolfolk, som
omkr. 1300-talet utvandrade från n. v.
Mongoliet till Bajkalsjön, där det ännu bor. B.,
nu omkr. 300,000, höra sedan 1600-talet under
ryskt välde. De äro i
allmänhet läskunniga
och använda syrisk
skrift, som läses i
lodräta rader på kinesiskt
vis och infördes i
Mongoliet av nestorianska
missionärer. Tack vare
denna jämförelsevis
höga kultur ha de
lyckats bibehålla en del
av sina av Katarina II
tillerkända fri- och
rättigheter tillika med
sina urgamla patri-
arkaliska inrättningar (klaner och stammar).
De idka huvudsakligen boskapsskötsel men
även jordbruk samt jakt och fiske. En del är
halvnomader. De, som bo v. om Bajkalsjön,
äro schamanister, de, som bo ö. därom, hylla
en med schamanism starkt uppblandad
la-maism. Den ortodoxa ryska kyrkans mission
har haft föga framgång bland dem. Litt.: J.
Stadling, »Shamanismen i norra Asien» (1912).
— Jfr plansch vid art. Asien, sp. 271—274,
bild 9. J. S.
Burjät-mongoliska fristaten, republik i
Ryska Asien, s. om Bajkalsjön och ry. guvern.
Irkutsk; 69,857 kvkm, 432,371 inv. (1925).
Jfr Burjäter och Irkutsk.
Burke [bok], irländsk genealogsläkt. Sir
Burjät.
John B. (1787—1848) började 1826 i London
utge ett genealogiskt-heraldiskt lexikon över
engelska adelsätter. Denna handbok, vanligen
med en förkortning av den långa titeln
kallad »Burke’s Peerage», har utkommit i
alltjämt nya uppl., sedan 1847 årligen. Den
alfabetiska uppställningen, en nyhet i detta slags
arbeten, bidrog till dess popularitet bland
allmänheten. B. utgav även liknande arbeten
över utslocknade adelsätter samt över den
oadliga godsägararistokratien (»landed gentry»).
B:s son sir John Bernhard B. (1815—
92) biträdde fadern sedan 1840, fick 1852 ett
häroldsämbete, adlades 1854 och steg högt på
ämbetsmannabanan. Han utgav nya uppl. av
nästan alla faderns genealogiska och
heraldiska arbeten och ägnade särskilt stor omsorg
åt att göra hans »Peerage» till ett noggrant
och fullständigt arbete.
Burke [bok], Edmund, engelsk statsman
(trol. 1729 12/i—97 9/7). Var advokatson från
Dublin, blev 1743 student i Trinity college i
Dublin, tog sin grad 1748, kom 1750 till
London för att studera
juridik men ägnade sig
mest åt litterära
arbeten, med anledning
varav fadern indrog hans
årsunderhåll. 1756
utgav han två skrifter,
den konstfilosofiska
avhandlingen »The
phi-losophical inquiry into
the origin of our ideas
on the sublime and
beautiful»,
uppmärksammad av Lessing,
samt »A vindication of natural society in a
letter to lord... by a late noble writer», en satirisk
imitation av Bolingbrokes filosofi och stil, så
väl gjord, att även kännare missleddes.
Redan här framlyser hans starkt
antirationalis-tiska läggning. 1759 började B. utge »The
an-nual register», vartill han bidrog till 1788.
Då W. G. Hamilton (»Singlespeach») blev
sekreterare för Irland, följde B. honom i
obestämbar egenskap dit och vistades där 1761
—62 och 1763—64. B. kom nu att i
ekonomisk frigörelse och katolikernas emancipation
se medlen att avhjälpa Irlands betryck.
B. blev 1765 privatsekreterare hos
premiärministern lord Rockingham och dec. s. å. led.
av underhuset. Han avgick vid Rockinghams
fall 1766 och skrev s. å. »A short history of a
short administration», ett försvar för dennes
politik. 1770 utgav han som
Rockingham-gruppens partimanifest »Thoughts on the
present discontents», en vidräkning med bl. a.
parlamentskorruptionen samt ett berömt
försvar för politiskt partiväsen. Här spåras ock
grunddragen av B:s av Montesquieu
påverkade politiska system, uppfattningen av staten
som en sammansatt organism. 1774 valdes
han till underhusledamot för Bristol och
uppträdde som sådan de följande åren för friare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
