Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burlöv - Burma el. Birma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Burlöv—Burma
278
Burlöv, socken i s. v. Skåne, strax n. ö. om
Malmö, intill Öresund; Bara härad, Malmöhus
län; 16,42 kvkm, 5,505 inv. (1925). Mycket
bördig och skoglös slättbygd. I socknen ligga
Arlövs municipalsamhälle (se A r 1 ö v; 3,648
inv.) med stor industri samt större delen av
Äkarps municipalsamhälle (se Ä k a r p; 987
inv.). 1,451 har åker. Egentlig skog saknas.
Bildar med Tottarp, Görslöv och Särslöv ett
pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt.
Burma [bö’me] el. B i r m a, brittisk-indisk
provins i Bortre Indien, förr självständigt
konungarike; 605,377 kvkm, 13,212,192 inv.
(1921); en av Bortre Indiens gamla
kulturstater och hem för det burmanska folket.
B. sträcker sig i n. till Tibet, går söderut med
en smal kustremsa till Kranäset på
Malacka-halvön, genomflytes av Iravadi som
huvudflod, i ö. av Salween, har Mekong till
gränsflod i ö. och delas i övre B. och Nedre B., det
senare med landskapen Arakan, Pegu
och Te n a s s e r i m. Inom B:s gränser ligga
dessutom Shanstaterna (se d. o.).
Huvudstad är Rangoon (341,962 inv. 1921).
Landskapligen delas B. i de ö. och v.
berglanden samt låglandet mellan dessa kring
Iravadi och Iravadis mynningar, floden
Sit-tang och nedre Salween med tillhörande delta
och kustland. Mellan Sittang och Iravadi går
Pegukedjan (Pegu Yoma). Låglandsdelen är
landets huvuddel och egentliga
befolknings-cèntrum samt jordbruksområde. Av floderna
är Iravadi farbar från havet till Bhamo i n.
Klimatiskt bildar B. ett odelat helt
inom tropiska monsunområdet. Olikheterna
bero på olika exposition i förhållande till den
regnförande sydvästmonsunen och på höjdläge
ö. h. Genom avstängande berg (Arakan Yoma)
blir mellersta B. ett torrt land; nederbörden
500 mm. Deltalandet i s. har 2,500 mm (jfr
Bortre Indien, klimat). Där regn faller
i tillräcklig mängd, blir den naturliga
vegetationen skog. Nedanför 1,000-m-nivån
växer tropisk regnskog, där nederbörden är
mer än 2,000 mm, mäktigast utvecklad i s.
(Tenasserim), men även nordligaste B. har
dylik på lägre nivåer. Jordbruket
kräver i de torra delarna konstbevattning. Ris
är huvudsädesslaget och skörden
utomordentlig samt i tillväxt, för 1921—22
uppskattad till 6,900,000 ton (paddy), därav omkr. 3
mill. ton för inhemsk förbrukning. I de torra
distrikten och i Shanstaterna odlas vete,
dessutom majs, foderväxter, hirs, sesam,
jordnötter. Kautschukodling har införts. Värdefull
timmerskog beräknas täcka minst hälften av
B:s yta, men ännu är det nästan endast
teakträdet, som tagits i bruk. Elefanter användas
för timmerträdens nedforsling till
vattendragen. För jordbruket användas oxar. Näst
jordbruk är fiske viktigaste näringen. — B.
är sedan äldsta tider känt som fyndort för ädla
stenar. Rubingruvorna vid Mogok (120 km n.
om Mandalay) giva största delen av
världs-produktionen av rubiner samt även safirer.
Karta över Burma.
Bly och silver brytas i Baw’dwin i n.
Shanstaterna. Viktigast är bergoljan, som ymnigast
förekommer vid Yenangyaung. — Som gammalt
kulturland har B. värdefulla alster av hemslöjd
och konstindustri. I hemmen väva kvinnorna
bomulls- och sidenvävnader i klara färger
och vackra mönster. Även i de mindre
städerna utföres konstskickligt silversmide.
Kloster och offentliga byggnader prydas av
utsökta träsniderier. Pagan är känt för sina
lackeringsarbeten. Av modern storindustri äro
riskvarnarna (Rangoon) och sågverken
viktigast. Handeln med Indien och utlandet
går över Rangoon, till mindre del över
Bas-sein, Akyab och Moulmein. Ris är den stora
Skala 1:16000000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
