Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burma el. Birma - Burman, Erik - Burman, Erik Olof - Burman, Johan Fredrik Constantin (Conny) - Burmanska språket - Burmeister, Gabriel Henrik - Burmeister & Wain’s mekaniska verkstäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Burman—Burmeister & Wain’s mekaniska verkstäder
284
% och den odlade bygden med 53 %. Den
rörelse för nationell självstyrelse, som de
senaste årtiondena framträtt i Indien, har ej
heller lämnat B. oberört, och i samband med
den stora indiska självstyrelsereformen
upphöjdes det 1922 till »full guvernörsprovins» med
därtill hörande lokala självstyrelseorgan.
Tanken på att helt skilja B:s förvaltning från
Indiens har officiellt framställts men väntar
ännu på sitt förverkligande.
Litt.: Sir A. Phayre, »History of B.» (1884);
A. T. Ritchie och R. Evans, »Earl Amherst
and the british advance eastwards to B.»
(1894); M. och B. Ferrars, »B.» (1900); E. G.
Harmer, »The story of B.» (1901); J. Nisbet,
»B. under british rule and before» (1901); J.
Dautremer, »La Birmanie sous le régime
bri-tannique» (1912; eng. uppl. 1913); sir G. Scott,
»B., a handbook of practical information» (3 :e
uppl. 1921; mångsidigt sakrik, med utförlig
bibliografi); sir H. T. White, »B.» (1923); sir
G. Scott, »B. from the earliest times to the
present day» (1924). V. S-g.
Burman, Erik, musiker (1691—1729); 1724
professor i astronomi i Uppsala. Gjorde sig
huvudsakligen känd för sina förtjänster om
musiken; hans gradualavhandling 1712 var
»De laude musices», och av hans övriga verk
väckte särskilt »De proportione harmonica»
(2 dir, 1715—16) uppmärksamhet. B. blev
1719 director musices vid universitetet samt
s. å. domkyrkoorganist. Han samlade i sitt
hem studenterna till musikövningar; i dem
deltogo även akademiska lärare. T. N.
Burman, Erik Olof, universitetslärare,
filosof (f. 1845 7/io). Docent i teoretisk
filosofi 1872 och prof, i praktisk filosofi 1896—
1910 i Uppsala. »Om kunskapens möjlighet»
(1872) och »Om Kants kunskapslära» (1884)
betyda tidig och djup orientering i det
kunskapsteoretiska problemet, som hos Boström,
i vars skola B. fick sin filosofiska
utbildning, knappast kommit till sin rätt. »Om
teismen» (1886) söker utvinna den nyare
filosofiens resultat i avseende på ett till full
filosofisk rationalism renat gudsbegrepp men
innebär knappast den positiva anslutning till
boströmianismen man stundom förmodat.
Snarare föreligger hos B. en viss kritisk
samhörighet med transscendentalfilosofiens
fortsättning utöver Kant, som B. sökt
tillgodogöra sig i avhandlingarna »Die
Transscenden-talphilosophie Fichtes und Schellings» (1892)
samt »Om Schleiermachers kritik af Kants
och Fichtes sedeläror» (1894). En av ohälsa
nödvändig flerårig vistelse i södern
resulterade i studien »Om den nyare italienska
filosofien» (1879). B. har med sitt
genomträngande kritiska skarpsinne utövat stor
inflytelse på den närmaste generationen av svenska
fackfilosofer. P. E. L :st.
Burman, Johan Fredrik C o n s t a
n-tin (Conny), tecknare (1831—1912),
tjänsteman i Stockholm och teckningslärare vid
flera läroverk. B. målade akvareller och
ut
förde sotritningar, utgav ritkurser och 1866
ff. flera häften skämtsamma, oförargliga
teckningar: »Småplock ur papperskorgen»,
»Krumelurer» (1869—82) o. a. Hans
»Minnen» (1904) och »Post scriptum» (1905) återge
stockholmslivet under Karl XV. G—g N.
Burmänska språket bildar tills, m.
tibetanskan och ett flertal smärre språk den ena
grenen av den indo-kinesiska språkfamiljen,
för vars andra huvudgren siamesiskan och
kinesiskan äro huvudrepresentanter. Denna
språkfamilj, och alltså även b., utmärker sig
för monosyllabism (de osammansatta ordens
enstavighet) och isolerande byggnad
(gramma-tiska kategorier uttryckas ej genom böjning
utan genom ordställning och lösa hjälpord).
Enstavigheten har i b. så till vida brutits,
som genom buddismen och den indiska
kulturimporten överhuvud en mängd flerstaviga
paliord inkommit först i litteraturspråket
(Burma har en omfattande och gammal
litteratur) och därifrån i talspråket. Litt.: A.
Judson, »A grammar of the burmese language»
(1888); J. E. Bridges, »The burmese reader»
(1906); R. Grant Brown, »Half the battle in
burmese» (1910). Jfr även »Judson’s
burmese-english dictionary» (reviderad 1893), »Judson’s
english and burmese dictionary» (5:e uppl.
1901); Tun Nyein, »The students
english-bur-mese dictionary» (1906). B. Kgn.
Burmeister, Gabriel Henrik, konstnär
(f. 1886 ®/7). Studerade i Stockholm vid
Tekniska skolan och Konstakademien, ägnade sig
huvudsakligen åt grafisk konst, upprättade
1912 en egen etsningsskola och stiftade
Grafiska sällskapet. Han är en alsterrik och
mycket framstående grafiker, har utarbetat
en egen metod (»Gabrielmetoden») för
akva-tinta- och tonetsning och rör sig med
säkerhet i olika behandlingssätt liksom inom olika
motivkretsar: porträtt, landskap, stämningar.
Har även utfört värdefulla litografier och
träsnitt samt har målat i olja och akvarell.
Representerad på Nationalmuseum, museerna
i Göteborg och Malmö och i utländska
gravyrsamlingar. Även på olika områden inom
konstindustrien har han verkat, som konstnärlig
ledare av Uppsala-Ekeby aktiebolags
fajansfabrik, Boda glasbruk, metallvarutillverkning
i Eskilstuna och Uppsala m. m. G-g N.
Burmeister & Wain’s mekaniska verkstäder
i Köpenhamn, Danmarks största skeppsvarv,
leda sitt ursprung från en där av holsteinaren
H. Baumgarten (1806—66) och dansken C. C.
Burmeister (1821—98) på Kristianshavn 1846
anlagd maskinfabrik, som snart började
tillverkning av ångmaskiner för fartyg och av
järnfartyg. Baumgarten utträdde ur firman
1861, men 1865 upptogs i densamma
engelsmannen W. Wain (1819—82). 1872
ombilda-des firman till a.-b. (A. S. Burmeister &
Wain’s maskin- og skibsbyggeri). Ordf, i
styrelsen och 1872—98 ekonomisk ledare av
bolaget var C. F. Tietgen (se. d. o.).
Bolaget inköpte den framför Köpenhamns hamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
