Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burne-Jones, sir Edward - Burnell, Arthur Coke - Burnes, sir Alexander - Burnet, Gilbert - Burnett - Burnett, Frances, född Hodgson - Burney, Charles - Burnham, lord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Burnell—Burnham
288
har upptagits av många hans efterföljare.
Höjdpunkten av hans konst är kanske att
söka i hans rent dekorativa kompositioner för
glasfönster (omkr. 450), vävnader i gotisk
stil, träsnitt, mönster för mosaik. B:s konst
— har det blivit sagt —• utgjorde en protest
mot samtidens torra prosa och på samma
gång mot dess fordran på naturefterbildning.
Hans strävan riktades till innehållets poesi,
mystik, fromhet och till formens skönhet och
linjernas rytm. Själv yttrade han, att han
med en målning menar »en skön, romantisk
dröm om något, som aldrig funnits till och
aldrig kommer att finnas till». Företrädd i
engelska museer, bäst i Birmingham gallery
och British museum (teckningar). — Monogr.
av M. Bell 1898, Julia Cartwright 1894, A.
Wilmersdörfer 1900, O. v. Schleinitz 1901,
lady Burne-Jones 1906. G-g N.
Burnell [bä’nol], Arthur Coke, eng.
indolog (1840—82), i eng. regeringens tjänst
i Sydindien 1860—80, bl. a. som domare i
Tanjore. B. var en utmärkt sanskritist och
en grundlig kännare av sydindiska
förhållanden under äldre tid. Bland hans arbeten
märkas »The Aindra school of sanskrit
gramma-rians» (1875), »Handbook of south indian
pa-læography» (1874; 2:a uppl. 1878), hans
katalog över handskrifter i Tanjore Palace library
(1880) och hans viktiga bidrag till Yules
»Hobson-Jobson, a glossary of anglo-indian
colloquial words and phrases» (1886; 2:a uppl.
1903). J. Ch-r.
Burnes [bönz], sir Alexander, brittisk
geograf (1805—41). Född i Skottland, gjorde
han en snabb karriär i ostindiska kompaniets
tjänst, utforskade Indusområdet under en
politisk mission till Ranjit Singh i Lahore 1831
och undersökte 1832 länderna vid Amu-darja
och Kaspiska havet (resebeskrivning 1834).
För underhandlingar med Dost Muhammed
sändes B. 1836 till Kabul, var från 1839
brittisk agent där och mördades i nov. 1841 vid
utbrottet av en afgansk resning (se A f g
a-n i s t a n, sp. 210—211).
Burnet [b5’nit], G i 1 b e r t, brittisk
kyrkomän, historiker (1643—1715). Född i
Edinburgh, blev 1669 professor i Glasgow och gjorde
sig tidigt bemärkt som anhängare av en
tolerant kyrkopolitik. Tillhörande
episkopalkyr-kan, försvarade han episkopalsystemet på
historiska grunder men förnekade den dåtida
bibliska motiveringen därför. Förkämparna
för den stuartska kyrkopolitiken med dess
dragning åt katolicism sökte genom frestande
anbud locka honom över på sin sida, men han
vände sig avgjort mot papismen, bl. a. i sitt
viktiga historiska arbete »History of the
reformation of the church of England» (3 dir,
1678—1714; många uppl.). Kort efter Jakob
II :s tronbestigning (1685) måste B. gå i
landsflykt. På kontinenten umgicks han med
protestantiska teologer av olika läger och trädde
i intim förbindelse med Vilhelm av Oranien.
Efter dennes tronbestigning blev B. 1689
bi
skop av Salisbury och utövade på den
engelska kyrkopolitiken ett betydande inflytande
i tolerant och försonande anda. B:s »History
of his own time» är en anmärkningsvärt god
källskrift, som efter hans förordnande utgavs
8 år efter hans död, 1723—24, och sedan
upp-levat många uppl. Biogr. av Foxcroft och
Clarke (1907). E. M. R.
Burnett [bö’nit], austral. kustflod i
Queensland, från Great dividing range, utflyter vid
Bundaberg. Omkr. 400 km lång.
Burnett [bø’nit], F r a n c e s, född
Hodg-s o n, engelsk-amerikansk författarinna (f.
1849). Följde 1865 sina föräldrar till Förenta
staterna, där hon snart ägnade sig åt
litteraturen och vart populär; var 1873—98 g. m.
läkaren S. Burnett och gifte 1900 om sig med
författaren S. Townesend. »That lass
o’Low-rie’s» (1877), som skildrar engelska
fabriks-arbeterskor, »A fair barbarian» (1881; »Vackra
flickan från Amerika», 1889) och »Little lord
Fauntleroy» (1886; »Lille lorden», 1888), där
en amerikan uppfostrar en ung engelsk lord
till demokrati, m. fl. romaner ha blivit
oerhört populära genom sentimentalitet och lätt
berättarkonst.
Burney [bø’ni], Charles, engelsk
musikskriftställare (1726—1814). B:s »General
history of music» (1776—89) är ännu en viktig
källskrift; »The present State of music in
France and Italy» (1771) och »The present
state of music in Germany, the Netherlands
and United Provinces» (1773) ge ypperliga
skildringar av musiken och musikerna i
Europa på 1770-talet. Biogr. (1832) av hans
dotter Fanny B. (1752—1840), sedan 1793
ma-dame d’A r b 1 a y, en mycket uppburen
romanförfattarinna (»Evelina» m. fl.). T. N.
Burnham [b5’nem], lord, engelsk adelstitel
för två framstående tidningsägare av judisk
börd. Edward Levy Lawson (1833—
1916) hette urspr. Levy och utgav från 1855
den s. å. av hans far,
Joseph Moses
Le-v y (1812—88), inköpta
tidningen Daily
Tele-graph, var 1885—1903
efter fadern företagets
direktör och blev en
av banbrytarna inom
engelsk journalistik
under 1800-talets
senare hälft. Han antog
1875 namnet Lawson,
blev 1892 baronet (sir
Edward Lawson) och
1903 pär (baron B.).
— Hans son Harry
Lawson Webster
Lawson (f. 1862) var från unga år
medarbetare i Daily Telegraph, bl. a. som
korrespondent i Sydafrika och Indien, övertog
1904 tidningsföretagets ledning och har
värdigt uppehållit dess traditioner. Han var
unionistisk underhusledamot 1885—92, 1893
Edward Levy Lawson,
baron Burnham.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
