Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burschenschaft - Burschikos - Burser, Joachim - Burseraceae - Burseryd - Bursfeldkongregationen - Burskap - Burslem - Burspråk - Burt, Thomas - Burton, sir Richard Francis - Burton-upon-Trent - Burträsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Burschikos—Burträsk
296
det på Kotzebue, se d. o.). I hemlighet
fortlevde flera B., några med politiskt
revolutionära strävanden, varför nya undersökningar
och förbud ägde rum. Efter 1848 ha dessa
föreningar fritt fått utveckla sig; de äro
sedan 1902 förenade i »Deutsche B.» (170
föreningar 1925). Se »Quellen und Darstellungen
zur Geschichte der B.» (1910 ff.) och Wentzeke,
»Geschichte der deutschen B.» (1919).
Burschikos (av ty. Bursche,
studentföreningsmedlem), studentikos, ogenerat
uppsluppen.
Bu’rser, Joachim, tysk-dansk botanist
(1583—1639), professor i Sorö. Hans för sin
tid ovanligt stora herbarium förvaras i
Uppsala botaniska museum.
Burseräceae, se Balsamväxter.
Burseryd, socken i västligaste Småland,
invid västgötagränsen och sjön Fegen; Västbo
härad, Jönköpings län; 92,79 kvkm, 1,404 inv.
(1925). Socknen tillhör Nissans vattenområde,
är skog- och mossrik, delvis kuperad. 716 har
åker, 5,895 har skogs- och hagmark.
Åtskillig industri. Bildar med Sandvik ett pastorat
i Växjö stift, Västbo kontrakt.
Bursfeldkongregationen, se K o n g r eg
a-tion.
Burskap (av mlat. bur, borgare) var intill
tiden för näringsfrihetens tillämpning i
Sverige (1864) den lagliga rättigheten att utöva
yrke i stad och åtnjuta de förmåner, som
tillkomma borgare. B. meddelades av magistraten,
som mottog borgareden och utfärdade
borgar-brev. En sökande hantverkare skulle som
bevis på sin kompetens förfärdiga ett
»mästerstycke». B. som handlande meddelades den,
som nått 27 års ålder och i 12 år tjänat som
lärling och »köpsven». Av ålder åtnjöt det
s. k. »burskapsägande borgerskapet» de
rättigheter, som tillkommo medlemmarna i en
stadskommun, och utgjorde de flesta
skyldigheter, som varit stadsborna ålagda. Detta
förhållande upphörde vid tillämpningen av 1862
års kommunallagar. Det b., som numera
meddelas, har ej annan betydelse än att medföra
rätt till delaktighet i vissa kassor m. m.
Borgareden, föreskriven redan i Magnus
Erikssons landslag, avskaffades 29 maj 1896. — Jfr
Kontingentborgare. (-lm-)
Burslem [bä’zlom] stad i eng. grevskapet
Stafford, 5 km n. om Stoke-on-Trent vid
Grand-Trunkkanalen; omkr. 42,000 inv.
Sedan 1910 införlivad med Stoke-on-Trent. J.
Wedgwoods födelseort; stengods- och
porslinsindustri sedan 1644. Wedgwood institute
(1865) omfattar konstskola, museum m. m.
Burspråk (Ity. bursprake, »borgarsamtal»),
1. Sammankomst mellan en stads borgare för
överläggning i kommunala angelägenheter.
Även benämning på rådplägningar, som höllos i
olika delar av landet vid marknader och andra
tillfällen. — 2. Stadgar, beslutade vid borgares
sammankomster. — 3. Ett på fasaden till ett
rådhus anbragt karnap (se d. o.), från vilket
sådana stadgar, kungörelser m. m. upplästes.
Burt [bät], Thomas, eng. arbetarledare
(1837—1922). Började vid 10 års ålder arbeta
i kolgruvor och fortsatte därmed till 1865,
då han blev sekreterare i northumberländska
gruvarbetarnas fackförbund, vilken befattning
han innehade till 1913. Redan 1874 invaldes
B. i underhuset för valkretsen Morpeth som
arbetarnas kandidat; de gjorde sammanskott
till hans underhåll. Han representerade denna
valkrets till 1918 och vann genom måttfulla
och sakliga debattinlägg allmän aktning. B.
var delegerad vid arbetarskyddskongressen i
Berlin 1890 och understatssekreterare i
han-delsministeriet 1892—95 samt blev 1906 led.
av Privy council. Litt.: Biogr. av A. Watson
(1908); B:s »Autobiography» (1924). Ths.*
Burton [bätn], sir Richard Francis,
eng. forskningsresande o. orientalist (1821—
90). Gick 1842 i eng. militärtjänst i Indien,
inträdde 1861 på den konsulära banan och
tjänstgjorde från 1872
till sin död i Trieste. B.
skaffade sig under sin
tjänstetid i Indien stor
färdighet i de
nyindiska dialekterna och
framför allt i arabiska.
Han deltog 1853
förklädd till afgan i
pilgrimsfärden till
Mec-ka och har skildrat
sina öden i en mycket
uppmärksammad bok,
»Personal narrative of
a pilgrimage to el-Medinah and Meccah» (1855).
Hans mest betydande upptäcktsresor äro de,
som han företog till det inre av Somalilandet
(1854) och sjön Tanganjika (1856—58) samt
skildrat i »First footsteps in East Africa»
(1856) och »Lake regions of Equatorial Africa»
(1860). Hans rikt kommenterade översättning
av »Tusen och en natt» (16 bd, 1885—88;
förkortad uppl. i 12 bd 1894—97) visar hans
ojämförliga kännedom om det orientaliska
folklivets minsta detaljer. I ett stort antal
skrifter skildrade B. andra resor, bl. a. till
Island, Brasilien och Syrien. Biogr. av hans
hustru, lady B., (1893) och av Dodge (1907).
Burton-upon-Trent [b5’tn-opon-tre’nt], stad
och eget grevskap i mellersta England vid
floden Trent; 48,927 inv. (1921). B. har
Englands största ölbryggerier (Bass, Allsopp och
omkr. 30 andra), maskinfabriker m. m.
Burträsk, tingslag och socken i s.
Västerbotten, kring Bure älv och Rickleåns källåar
(Risån, Sikån), skilt från kusten av Skellefteå och
Nysätra tingslag, Västerbottens län; 2,004,15
kvkm, därav 185,121 kvkm land; 9,928 inv.
(1925). Omfattar i ö. de stora sjöarna
Burträsket, Göksjön och Stora Bygdeträsket och
når i n. v. med avsmalnande bredd
Lapp-landsgränsen. Tingslaget omfattar en enda
socken, Burträsk, med Kalvträska
kapellförsamling (628,36 kvkm, 1,373 inv.,
1925), och genomskäres i sin övre del av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
