Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burträsk - Burtscheid - Burtsev, Vladimir Lvovitj - Buru, Kap - Burudschird - Bury - Bury, John - Bury S:t Edmunds - Burzenland - Busbecq el. Busbeck, Augier Ghislain de - Busch, Johannes - Busch, Moritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Burtscheid—Busch, M.
298
stambanan genom övre
Norrland (station Åsträsk).
Området har sina lägsta partier i
Ö. (omkr. 40 m ö. h.). Inåt
finnas myr- och skogsmarker om
200—300 m ö. h., och däröver
resa sig talrika berg och
bergplatåer, högst Vitbergen 486 m.
Vid vattnen i ö. flera
betydande byar, främst
Gammel-byn (kyrkbyn) vid Burträsket
(450 inv. 1921). B. är känt
för sina mejerier
(»västerbot-tensost»). Jordbruket har gått
framåt, delar av myrmarkerna
ha lagts under plog. 6,875 har
åker, 7,041 har äng, 156,298 har
skogs- och hagmark. Tillhör
Västerbottens mellersta
domsaga, Degerfors fögderi; bildar
ett pastorat i Luleå stift,
Västerbottens norra kontrakt.
Burtscheid [boTt/St], förstad till Aachen.
Bu’rtsev [-äf ], Vladimir Lvovitj,
rysk revolutionär, publicist (f. 1862). Son till
en sydrysk godsägare, slöt han sig som
student till den revolutionära rörelsen och
deporterades 1886 till Sibirien, varifrån han
snart lyckades fly. I Schweiz utgav han 1888
—89 en rysk revolutionär tidskrift, utvisades
och kom slutligen till London, där han vid
sidan av revolutionär journalistik samlade
material till den ryska frihetsrörelsens historia.
Ställd under åtal för uppmaning till mord på
tsaren, dömdes B. 1898 till 18 månaders
straffarbete; han har emellertid ständigt förnekat
sig vara terrorist. B. vistades sedermera
omväxlande i Schweiz och Frankrike, en tid 1905
i Ryssland, och sysslade mest med sin
revo-lutionshistoriska tidskrift Byloje (Forntiden).
I Paris väckte han 1909 stort uppseende
genom sina avslöjanden i Le Matin om den
hemliga ryska polisens arbetsmetoder och verktyg
(bl. a. om Azev, se d. o.). Kort efter
världskrigets utbrott 1914 återvände B. till
Ryssland men blev fängslad och förd till Sibirien,
varifrån han dock 1915 på franska regeringens
hemställan fick återvända till Europeiska
Ryssland. Där ägnade han sig nu åt
krigspropaganda, fängslades efter bolsjevikernas
seger i nov. 1917, frigavs i april 1918 och har
sedermera i Paris bedrivit en livlig
antibolsje-vikisk propagandajournalistik. Ths.*
Buru, Kap, Asiens sydligaste udde på 1°
16,5’ n. br. på Malackahalvön.
Burudschi’rd, stad i s. v. Persien, i prov. B.,
på ö. sluttningen av Zagrosbergen, 1,655 m
ö. h., på en fruktbar slätt. Livlig textil- och
mattindustri. Omkring 20,000 inv.
Bury [be’ri], stad och eget grevskap i n. v.
England, 15 km n. om Manchester; 56,426
inv. (1921). Storartade bomulls- och
yllefabriker, gjuterier, kolgruvor.
Bury [bjo’ori el. be’ri], John, brittisk
historiker (f. 1861). Född i Monaghan på Ir-
land, blev han 1893 professor i nyare tidens
historia och 1898 i grekiska vid Dublins univ.
samt 1902 prof, i historia i Cambridge. B:s
forskningar ha förnämligast gällt romerska
kejsartiden. Mycket värdefull är hans
»Hi-story of the later roman empire» (2 bd, 1889).
Dessutom har han skrivit bl. a. »History of
Greece to the death of Alexander the great»
(1900; ny uppl. 1902), »The science of history»
(1903) och »The idea of progress» (1920). Han
utgav 1896—1900 en kritisk uppl. av Gibbon.
Bury S:t Edmunds [be’ri sent e’dmøndz],
stad i eng. grevsk. Suffolk, 37 km n. v. om
Ipswich vid den dit segelbara floden Lark.
15,941 inv. (1921). 11 kyrkor och ruinerna
av ett av Englands mest berömda kloster
vittna om B:s gamla glans. Här ingicks 1215
baronernas förbund mot Johan utan land.
Burzenland [bo’rtsanlant], ty., det av
sach-sare bebodda fruktbara slättlandet invid
Kron-stadt (nu Brasov, se d. o.) i Transsylvanien
(Rumänien), genomflutet av Aluta.
Busbecq [byzbä’k] el. B u s b e c k, A
u-gier Ghislain de, österrikisk diplomat
(1522—92). Född i Comines i n. Frankrike,
utförde han i kejsar Ferdinand I:s tjänst
viktiga diplomatiska uppdrag, särskilt i
Turkiet, där han 1556—62 var kejsarens sändebud.
1582 blev han sändebud i Frankrike. B.
samlade en mängd grekiska manuskript, upptäckte
det berömda Monumentum ancyranum (se A
n-g o r a) samt många inskrifter och gjorde 1562
en för språkforskningen värdefull uppteckning
av krimgotiska ord. Litt.: Viertel, »Busbecks
Erlebnisse in der Türkei» (1902).
Busch, Johannes, klosterreformator, se
Windesheimkongregationen.
Busch, Moritz, tysk skriftställare (1821
—99). Fil. dr i Leipzig 1847, utvandrade
den radikale och tysk-nationelle B. till
Amerika 1851 av ovilja över reaktionen mot 1848
års rörelser men återkom desillusionerad 1852.
Efter en studieresa utgav han »Schleswig-
&URTRÄSKS TE
Skala l:lmiIL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
