Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Busoni, Ferruccio Benvenuto - Buss, Ernst - Bussa - Bussaronger - Busse, Ludwig - Busser, Johan Benedict - Bussning - Bussol - Bussy-Rabutin - Bustamente, Anastasio - Bustamit - Bustrofedon - Bustadiën - Butan - Butanol - Butar och Butmark - Butcher, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Buss—Butcher
306
många kompositioner i modern polyfon stil
(dock påverkade av Bach) märkas en
piano-och en violinkonsert,
uvertyrer,
orkesterstycken, musik till
Gozzis »Turandot»
(även orkestersvit) och
operan »Die
Braut-wahl» 1912. B.
författade bl. a. »Entwurf
einer neuen Ästhetik
der Tonkunst» (1907;
ny uppl. 1916) och
»Von der Einheit der
Musik» (1923). — Se
A. Simon i »Ur
nuti
dens musikliv» (1924); H. Leichtentritt, »F.
B.» (1916); G. Selden-Goth (1922); J.
Wasser-mann, »In memoriam F. B.» (1925).
Buss [bos], Ernst, schweizisk
missions-teoretiker (f. 1843), sedan 1880 kyrkoherde i
Glarus. Framlade planen på en omläggning
av den yttre missionen efter mera modernt
teologiska linjer och med större hänsyn till
den religionshistoriska forskningens resultat.
Sina åsikter utvecklade han i »Die christliche
Mission, ihre principielle Berechtigung und
praktische Durchführung» (1876). Han deltog
i stiftandet (1884) av den på dessa nya
grundsatser byggda Allgemeiner
evangelisch-prote-stantischer Missionsverein. 1886 uppsatte B.
tills, m. Arndt o. Happel Zeitschrift für
Mis-sionskunde und Religionswissenschaft. G. Lbrg.
Bussa, tilltäppa med proppar (»bussar»). —
Bussa k lys en, medelst klysproppar,
d. v. s. konformiga trästycken, omlindade med
drev, tilltäppa klysen, så att vattnet under
segling ej genom den kan tränga in på däcket.
Bussaro’nger (av Ity. busserun,
sjömans-skjorta av grovt tyg), vida och långa
sjö-mansbyxor; i sing. (mera sällan) långtröja,
arbetsblus.
Busse, L u d w i g, tysk filosof (1862—1907),
prof, i Tokyo 1887—92 och sedan i
Königs-berg och Münster. Anslöt sig närmast till
Lotze. Hans huvudarbete är »Geist und
Kör-per, Seele und Leib» (1903), i vilket han
bekämpar parallellteorien och försvarar teorien
om en psykofysisk växelverkan. S-e.
Busser, Johan Benedict, författare
(1729—99). Blev 1762 docent i historia i
Uppsala, 1770 lektor i Linköping, 1792 kyrkoherde
i Skeda, Linköpings stift. Mest känd är han
genom det för sin tid förtjänstfulla
topografiska arbetet »Utkast till beskrifning om
Upsala» (1769—73; blott 2 dir utgåvos).
Bussning, en hylsa av metall, varmed
exempelvis lager, packboxar (t. ex. i
ångmaskins-cylindrar), blockskivor och på sin axel
roterande hjul inklädas. B. har i regel till
ändamål att så mycket som möjligt minska
friktionen och slitningen mellan de två
maskindelarna och utföres därför av mindre
frik-terande metall än den omgivande kroppen i
sin helhet, t. ex. rödmetall eller brons. En
s. k. patentbussning är en vanlig
bussning, som omkläder ett rullager, vilket i
sin tur kommer i direkt beröring med axeln
eller tappen. O. B-n.
Bussöl, se Kompass.
Bussy-Rabutin [bysi’-rabytä’], Roger de,
greve, fransk författare (1618—93). Deltog
som chef för ett regemente i kampen mot
fronden men föll 1659 i onåd för sin
medverkan i en skandal, satt ett år på Bastiljen
och förvisades från Paris. Hans sak
förvärrades, då han utgav nyckelromanen »Histoire
amoureuse des Gaules» (1665; senast utg. av
Boiteau, 4 bd, 1856—76), en satirisk och
slipp-rig skildring av den dåtida förnäma världens
»chronique scandaleuse». Dessutom har B.
efterlämnat intressanta »Mémoires» (senast
utg. av Lalanne 1857) och »Correspondance»
(fullst. utg. av Lalanne, 6 bd, 1858—59).
Biogr. av Gérard-Gailly (1909).
Bustame’nte, Anastasio, mexikansk
president (1780—1853). Var först läkare, blev
1808 milisofficer, slöt sig till
revolutions-ledaren Iturbide och utnämndes 1821 av
honom till fältmarskalk. B. var efter Iturbides
död en av federalistpartiets ledare, störtade
1829 presidenten Guerrero och utövade en
tid som vicepresident högsta makten men
störtades 1832 av general Santa Anna och
måste 1833 gå i landsflykt till Europa. Efter
Santa Annas fall 1836 var B. president 1837
—41, sökte förgäves få bukt med de
ständiga militärupproren och fick sept. 1841 vika
för Santa Anna, varefter han ej mer
spelade någon politisk roll. V. S-g.
Bustamlt, ett pyroxenmineral (se d. o.).
Bustrofèdon, grek, (av büs, oxe, och stro’^
féln, vända), skrivsätt, där raderna gå, »som
oxen för plogen», först från vänster till höger,
därpå från höger till vänster. B. brukades i
äldsta tider i Grekland vid inskrifter på mynt
och minnesmärken och förekommer även på
nordiska runstenar.
Butadien, se Kautschuk och
Kolväten.
Butän, se Kolväten.
Butanöl, kem., se Butylalkohol.
Butar och B u t m a r k, öländskt namn på
genom landisens verkan ur den sprickfulla
kalkstenshällen uppbrutna, större
skarpkantiga block, som ligga dels omedelbart på den
fasta berggrunden, dels i de täckande
moränbildningarna. Se bild å sp. 307. K. A. G
Butcher [baTJo], Samuel Henry,
brittisk filolog (1850—1910). Född i Dublin, var
han 1882—1903 prof, i grekiska i Edinburgh
och representerade från 1906 Cambridges
univ. i underhuset, där han tillhörde
unio-nisterna och tog livlig del i debatterna om
irländska frågor. B. utgav en god
prosa-översättning av Odysséen (1879), en kritisk
edition, med övers., av Aristoteles’ »Poetik»
(1895; 3:e uppl. 1903) och skrev bl. a. »Some
aspects of the greek genius» (1891; 3:e uppl.
1904). (V. S-g.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
