Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bushido - Busiris - Busk, Jens - Buskage - Buske - Buskerud - Busklavar - Buskmus - Buskovius, Daniel - Buskskvättsläktet - Busksparvsläktet - Buskärs fyr - Busolt, Georg - Busoni, Ferruccio Benvenuto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Busiris—Busoni
304
vila, förrän han utkrävt hämnd, om någon
fläck kastats på hans egen, hans länsherres,
en välgörares eller en släktings namn. Är
han ur stånd härtill, måste han frivilligt gå
i döden genom ett hjältemodigt utfört
hara-kiri (se d. o.). Det dödsförakt han härvid
visar är endast en yttring av den
grundegenskap, som är den sanne riddarens
kännemärke, fudoshin, orubbligt lugn i alla livets
förhållanden. B. Kgn.
Büsiris, en av vissa grekiska författare
omnämnd mytisk konung i Egypten, som
besegrats av Herakles. Någon fornegyptisk
motsvarighet till denna sägen har icke
återfunnits. E. P-s.
Büsiris (egypt. Per-usire, Osiris’ boning),
ortnamn i det forntida Egypten. Mest
betydande var den i deltat (vid det nuv. Abusir)
belägna staden B., vars urspr. namn synes
ha varit D e d u. Den var en av huvudorterna
för Osirisdyrkan och antagl. utgångspunkten
för densamma. E. P-s.
Busk, Jens, dansk politiker (1845—1908),
hemmansägare. Som folketingsman (1876—
1906) blev han snart bemärkt genom sina
starka ord och drastiska vändningar (särskilt
vid en interpellation 1879 om
husarrekryternas behandling). Under 1880-talets politiska
strider var han en av dem, som förde det
starkaste språket mot regeringen. Då
»för-handlingspoli tiken» sedermera samlade
vänsterns majoritet, slöt B. sig dit och påyrkade
energiskt reformer till förmån för jordbruket.
1895 slöt han sig till den nybildade
»reformvänstern». Ths.
Buskage [-ä’/] (fr. boscage), busksnår el.
-grupp, särskilt om trädgårdsanordning.
Buske, fanerogam växt med flerårig,
ovanjordisk stam, som är förgrenad ända från
roten. Någon skarp gräns mellan buskar och
träd finns icke. Många träd (t. ex. gran och
tall) få stundom buskform, medan buskartade
växter (t. ex. en) under gynnsamma
förhållanden kunna antaga trädform. Låga buskar
kallas ris el. dvärgbuskar. Hos
halvbuskar (t. ex. blåbärsris) dör toppen av
årsskotten under vintern. G. M-e.
Buskerud, fylke (förr amt) i s. Norge, n. v.
om Oslo; 14,817 kvkm, 137,423 inv. (1921).
Skjuter i s. med halvön Hurumlandet ut i
Oslo-fjorden och sträcker sig i n. v. upp mot
Fille-fjäll. Sorenskriverier: Ringerike; Hallingdal;
Eiker, Modum och Sigdal; Lier, Röyken och
Hurum; Numedal och Sandsvær. Städer:
Dram-men, Hönefoss och Kongsberg. Ladested:
Holmsbu. Hallingdal och Numedal äro
utpräglade »fjällbygder» i vad som rör jordbruk
och folkliv. De genomflytas av Lågen och
Hallingdalsälven samt omgivas av höga fjäll.
Ansenliga timmermängder utföras därifrån,
mest över Drammen. Ringerike är
övervägande jordbruksdistrikt.
Busklavar, se Lavar.
Buskmus, Sici’sta montåna, liten, omkr. 70
mm lång, muslik gnagare; tillhör fam. spring-
råttor (Zapodidae). B. är ovan gulbrun med
svart anstrykning, undertill gråvit samt för.
sedd med en svart strimma längs ryggen. B.
förekommer i n. ö. Jämtland, Norge och
Finland, på Jylland och i Ungern. Rend.
Buskövius, Daniel, se Buscovius.
Buskskvätta, Pratincola rubetra.
Buskskvättsläktet, Prati’ncola, tillhör
trastfåglarna och är med talrika arter utbrett
över hela Gamla världen och ända till Nya
Guinea. Av detta släkte förekommer som
häckfågel i Sverige (vanliga)
buskskvätta n, P. rubetra, som finnes över hela
Sverige upp till Kvikkjokk och s. Pajala
samt dessutom är utbredd över större delen
av Europa. Den håller till i buskmarker och
på odlade ställen. B. är ovan ljusbrun med
brunsvarta fläckar; en fläck vid skuldran och
ett streck över ögat äro vita. Hakan är vit,
undersidan f. ö. ljust ockrafärgad, i bukens
mitt nästan vit. Längd 130 mm, vingens
längd omkr. 75 mm. Ägg 5—6, ganska mörkt
blågröna med eller utan små fina, rödbruna
prickar. Flyttfågel. Fridlyst. Tillfälligtvis
har hos oss även påträffats svarthakade
buskskvätta n, P. rubicola, från s. och
mellersta Europa. Rend.
Busksparvsläktet, se Gulsparvsläktet.
Buskärs fyr, ledfyr vid farleden Vinga—
Göteborg, uppförd på skäret Buskär, 4,5 km
ö. om Vinga.
Busolt [bo’z-], Georg, tysk historiker (1850
—1920), professor i Kiel sedan 1881, därefter
från 1897 i Göttingen. Av hans många
värdefulla arbeten i grekisk historia märkas främst
»Griechische Geschichte bis zur Schlacht bei
Chaironeia» (3 bd, 1885—97; ny uppl. av I o.
II 1893—95) och »Grundriss der griechischen
Staatsalterthümer» (i I. v. Müllers
»Hand-buch», IV; 2:a uppl. 1892).
Busoni [-så’ni], Ferruccio Benvenuto,
ital. tonsättare och musikförfattare (1866—
1924). Uppträdde redan på 1880-talet som
pianist, var musiklärare i Helsingfors, Moskva
och Boston, slog sig 1894 på allvar ned i
Berlin, där han snart fick anseende som en
betydande pianist och lärare; 1907—08 verkade
han vid konservatoriet i Wien och blev 1913
chef för Liceo musicale i Bologna. 1914—19
uppehöll han sig i Zürich men återvände 1920
till Berlin som lärare vid högskolan Av B:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
