Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst, Arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Byggnadskonst
332
Bild 1. Grekisk byggnadskonstruktion: tvärsektion
av Poseidontemplet i Paestum.
blott genom storleken och genom tillfogandet
av kolonnader. I den äldsta grekiska stilen,
den doriska (se Kolonnordningar), ha
de av träkonstruktionen givna formerna
bevarats i monumental omdaning i sten;
morfo-logiskt sett äro de yngre stilarna endast
modifikationer av den doriska, framkallade bl. a.
av strävandet efter ökad spänstighet och
lätthet och efter en mera behagfull hållning i
motsats till den doriska stilens kärva allvar.
Det grekiska templets renodlade
bjälkkon-struktion innehåller förutsättningarna för
hela dess formförråd. Dess b. kännetecknas
av den klart uttryckta åtskillnaden mellan
bärande och burna delar (kolonner och
bjälklag) och av sina fint beräknade, ofta med
enkla talförhållanden bestämbara
proportioner. Kolonnernas kraftfullt stigande linjer
och bjälklagets lugnt vilande horisontaler
framkalla tillsammans ett intryck av
högtidlig jämvikt. — Till den grekiska b:s
viktigaste karaktärsdrag hör, att den behandlar
exteriören som huvudsak, både estetiskt och
konstruktivt; form och storlek av rummen i
byggnadens inre betingas av fasadernas
anordning. Jfr Grekisk konst.
Bild 2. Romersk valvbyggnad : frigidarium i Caracallas termer i Rom.
Den hellenistiska b. är ofullständigt
känd, då tidevarvets viktigaste kulturorter
blivit grundligt förstörda. De grekiska
stilarna uppehöllos alltjämt, ofta varierade och
tillämpade på nya uppgifter, samtidigt ofta
omdanade på ett sätt, som givit anledning att
tala om en barock stilfas av den antika b.:
mindre harmoniskt och måttfullt, mera
måleriskt effektfullt, oroligt och prunkande.
Karakteristiskt för denna stil är det lilla
rundtemplet i Baalbek (avb. vid d. o.). Emellertid
upptogs också de västasiatiska folkens
valvbyggnadsteknik, varigenom den antika b.
förändrades på ett vida mera genomgripande sätt.
Tunnvalvet, kryssvalvet och kupolen medgåvo
ojämförligt större och ståtligare rum än den
grekiska bjälkkonstruktionen. Det
konstnärliga intresset vände sig alltmera mot
utformandet av interiören, varmed man också
tillmötesgick de behov av representativ praktutveckling,
som de nya samhällsförhållandena medförde.
Samma behov förorsakade, att
profanarkitekturen och stadsbyggnadskonsten kommo att
spela en viktig roll. Se vidare
Hellenistisk konst.
Den romerska b., som i äldre tider stod
i beroende av den etruskiska, är under sina
viktigaste skeden att betrakta som en fas
av den hellenistiska. Som ett nationellt
särdrag kan man möjligen anse den tekniska
djärvhet och skicklighet, varmed de romerska
arkitekterna löste de väldigaste uppgifter.
Även härvidlag får man emellertid räkna med
att antiokenska och alexandrinska
byggmästare sannolikt varit föregångsmän. Den
romerska b:s viktigaste kännetecken, föreningen
mellan valvbyggnadstekniken och den
grekiska bjälkarkitekturens fasadsystem, är med
säkerhet icke någon romersk uppfinning. På
ett konstruktivt äkta sätt användes det
grekiska fasadsystemet för låga och
okomplicerade byggnader, såsom offentliga
kolonnhallar, gårdar i bostadshus och palats, mindre
tempel o. s. v. Som dekorativ fasadbeklädnad
utan konstruktiv funktion
nyttjades det också för de största
byggnader, även i flera våningar,
varvid i regel en kolonnordning fick
motsvara varje våning;
engagerade kolonnordningar brukades i
regel. Byggnadens inre
valvkonstruktion tog sig uttryck i
fasaderna genom införandet av
rund-välvda bågöppningar mellan
kolonnerna. Den grekiska b:s
proportioner behandlades liksom dess
flitigt använda detaljformer
mycket fritt; byggnadsdekorationens
formförråd ökades starkt. Trots
sin eklektiska hållning innebär
den romerska b. ett stort
framsteg. Den utvidgade avsevärt
området för det arkitektoniska
skapandet och gav med hjälp av de
hellenistiska konstruktionsmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
