Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst, Arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Byggnadskonst
336
Bild 9. Romanskt konstruktionssystem: tvärsektion och
del av längdsektion genom långhuset i domen i
Speier.
der tiden fr. o. m. 700-talet t. o. m. 900-talet.
Periodens engelska kyrkor ha flera drag
gemensamma med de spanska; korsformen är
vanlig, men den orientaliska centralkupolen
ersättes ofta av ett torn över korsmitten.
Vissa sydfranska kyrkor äro täckta med
tunnvalv, medan trätak äro det vanliga i n.
Frankrike och i Tyskland. Trikonchan förekommer
på spridda ställen, likaså centralbyggnader av
orientaliska såväl som romerska typer. Om
palatsarkitekturen se Palats. Man
bevittnar under detta tidevarv en kamp mellan
hellenistisk-romersk oeh orientalisk b., som
slutar med den senares övervikt i den
sammansmältning av båda till en självständig
västerländsk stil, oegentligt men enligt
vedertaget språkbruk kallad den romanska.
Den romanska b. har en tung,
monumental och välbalanserad hållning. Ehuru
spetsbågen på sina håll uppträder, är det den
halvrunda valvbågen, som ger stilen dess
karaktär. Ännu mera utmärkande är
murverkets slutna och kraftiga form; det
orientaliska försträvningssystemets elegans och
lätthet har nästan överallt ersatts av tyngd och
massivitet, och om valv finnas, upptages deras
tryck mestadels endast av de grova murarna,
vilkas fönster- och dörröppningar äro helt
små. Dock förekomma sådana orientaliska
former som kupolen (vanlig endast över
korsmitten i större kyrkor), tunnvalvet,
trikonchan samt de ursprungligen från Syrien och
Mindre Asien härstammande tvillingtornen
och tärningskapitälet jämte den utåt
trapp-stegsvis vidgade portalen; den sistnämnda
formen är tidigast känd från Armenien (se
Armenisk konst; i fråga om de berörda
kapitäl- och portalformerna är det osäkert
huruvida ett genetiskt samband föreligger).
De större kyrkorna ha vanligen basilikai
anordning med korsformigt korparti. Stundom
äro långhusets skepp ungefär lika höga
(hallkyrka, se d. o.). Krypta under
koret, ett sekundärt kor i väster och
tvil
lingtorn vid västfasaden förekomma, likaså
centraltorn och tvillingtorn vid koret. Inom
den romanska arkitekturen utbildades
talrika lokala och nationella stilarter. I s.
Frankrike var valvbyggnadskonsten
konsekvent och formrikt utvecklad i nära
anslutning till den orientaliska
försträvnings-tekniken, i ö. och n. Frankrike och i Tyskland
användes trätak jämte kryssvalv, av vilka de
senare med tiden fingo överhand. Vid sidan
av de många lokala skolorna i Tyskland och
Frankrike och cisterciensordens
internationella, egenartade b. (se
Cisterciensor-d e n) märkas tydligt utpräglade
normandiskengelska och spanska nationalstilar. I Italien
är den romanska stilen mest utpräglad i
Lom-bardiet; det orientaliska inflytandet gjorde
sig gällande såväl där som ännu mera i
Ve-nezia; s. Italien stod under kraftig påverkan
av arabisk konst. I Rom och Toscana
byggdes ännu basilikor, som nära påminna om de
fornkristna; den toskanska b. visar dock nya
impulser i fasaddekorationen och har i
enskilda fall upptagit valvformer av rent
romansk karaktär. Om profan b. se vidare
Borg, Bostad, Hall och Palats; den
romanska b. i allmänhet behandlas utförligare
i art. Romansk stil. B. Th.
Den gotiska b:s utvecklingshistoria är
i första hand knuten till de stora
katedralbyggena, oeh i dessa framträder den i sina
rikaste och mest genomförda former. Dess
upphov ligger i den konsekventa användningen
av spetsbågar, vilka tillåta valvslagning över
polygona och fyrsidiga rum av vilken form
som helst, medan det rundbågiga kryssvalvet
endast kan utföras på kvadratisk grundplan,
och som dessutom låta valvets tyngd utöva
ett tryck i mera lodrät riktning än det
rundbågiga valvet. Genom bruket av valvribbor
minskades valvets tyngd, underlättades dess
uppförande och samlades valvtrycket till
tra-véns hörn. Ett viktigt led i den gotiska
konstruktionen utgöres av strävpelaren och sträv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
