Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bysantinsk konst - Byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Bysantinsk konst
366
Bild 5. Kupolbasilika.
Ire-nekyrkan i Konstantinopel.
Bild 6. Korsformig kupolkyrka med
fem kupoler. San Marco i Venezia.
Bild 7. Korskupolkyrka med
kupoler i hörnen mellan
korsar-marna. Kilisse Djami i
Konstantinopel.
strävor, som stöda kupolen. Mest omtyckt
blev dock korskupolkyrkan med kupoler i
hörnen, vartill ofta kom en eller flera kupoler
över förhallen (ex. Kilisse Djami fr. 1000-talet
och Pantokrator, grundad 1124, i
Konstantinopel). Kupolbasilikan är nu mera sällsynt
(Irenekyrkan i Konstantinopel). Trikonchan
användes nästan genomgående i Athosbergets
talrika klosterkyrkor (900-talet och senare).
Ett mera fritt behandlat strävnischsystem
förekommer i den märkliga Nea Moni på Chios
(1000-talet). Den senbysantinska arkitekturen
fortsätter i stort sett på de gamla linjerna
och bringar föga nytt; de viktigaste områdena
äro nu Grekland och Makedonien (Mistra,
Athos), Serbien, Bulgarien, Trapezunt. Den
»tredje guldåldern» på 1300-talet betecknar
endast inom måleriet (se nedan) något
väsentligt nytt. — Den bysantinska arkitekturen
griper även över till Italien, där San Marco i
Venezia (invigd 1095) framstår såsom en
bysantinsk korsformig kupolkyrka med kupoler
över korsarmarna. Sicilien är ett annat
by
santinskt inflytelsecentrum med individuell
särprägel (San Cataldo och Martorana i
Palermo, 1100-talet).
Av bysantinsk profanarkitektur har föga
bevarats. De viktigaste resterna finnas i
Konstantinopel (se d. o.); därjämte märkas
fästningsmurar och kastell på olika platser,
märkliga därigenom, att de bevara och åt den
senare medeltidens västeuropeiska
befästnings-arkitektur förmedla den romerska
murtorns-befäatningen (jfr Borg). Därjämte märkas
ett »åtal palatsbyggnader (se Palats) från
rikets tidigare århundraden. Om det s. k.
»Teoderiks palats» i Ravenna se d. o. — Den
bysantinska arkitekturen är väsentligen att
betrakta som interiörkonst. Särskilt äro
kyrkorna oftast h. o. h. beräknade på sin inre
rumsverkan, medan exteriören, ehuru
stundom, vanligast under den »andra guldåldern»,
rikt utstyrd med mönstermurningar, polykrom
marmorbeklädnad, dekorativa reliefer, någon
gång med arkader och mosaiker, är helt
beroende av den inre anordningen och ofta,
Bild 8. Korskupolkyrka
med utdragna
korsar-mar. Skripå, Beotien.
Bild 9—10 Centralbyggnader med försträvande konchor kring
mittkupolen. T. v. San Vitale i Ravenna, t. h. Sergius- och
Bacchus-kyrkan i Konstantinopel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
